Hopp til innhold

Konventionen om klusterammunition

Avtalen om förbud mot klustervapen innebär ett totalförbud mot alla former av användning, produktion, lagring och försäljning av denna typ av ammunition i alla länder som skriver under. Förbudet omfattar också alla former av hjälp till länder som använder, producerar, lagrar eller säljer klusterammunition.

Sist oppdatert 06.05.2015

Lim inn på din egen nettside

Konventionen antogs av 107 stater i Dublin den 30 maj år 2008 och undertecknades av 94 stater i Oslo den 3 december år 2008. Den trädde i kraft den 1 augusti år 2010. Bland annat Norge var en stark drivkraft för att etablera ett internationellt förbud mot klusterammunition. Hopp finns att konventionen ska bli lika banbrytande som konventionen om förhindrande av användning, lagring, produktion och omplacering av truppminor och om deras förstörelse (även kallad Ottawafördraget) från år 1997. Ottawafördraget ledde till en betydande nedgång i användandet av minor över hela världen.

Klusterammunition togs i bruk för första gången av sovjetiska trupper år 1943 i attacker mot tyska stridsvagnar under andra världskriget. Senare i kriget blev klusterammunition (såkallade fjärilsbomber) använd av både tyska och brittiska styrkor.

Klusterammunition användes inte igen (så vitt man vet) förrän USA bombade stora områden i Vietnam, Laos och Kambodja under Vietnamkriget (1959-1975). Efter denna konflikt ökade användningen av klusterammunition. Ammunitionen satte sin prägel på flera stora konflikter de kommande tre decennierna som exempelvis invasionen av Afghanistan (1979-1989), det första Gulfkriget (1991), oroligheterna på Balkan under hela 1990-talet och under konflikten mellan Georgien och Ryssland. Dessutom har klusterammunition använts under inbördeskrig, mindre strider och terrorangrepp över hela världen.

Det finns stor osäkerhet knutet till användningen av klusterammunition. Många stater uppger inte denna typ av information och ofta är bomberna som återfinns på marken den ända möjligheten för att identifiera vilken stat som använt klusterammunition. Klusterammunition har också använts av en rad icke-statliga aktörer som terrornätverk och rebellgrupper över hela världen.

Konventionen är juridiskt bindande för alla stater som skriver under. Under konventionen är stater ålagda att förstöra all klusterammunition som är på lager inom åtta år, röja upp och säkra områden där klusterammunition har använts inom tio år samt säkerhetsställa att de överlevande får stöd, psykologisk hjälp och möjlighet att integreras socialt och ekonomiskt i samhället.

Stater som har möjlighet är ålagda att hjälpa andra stater så att de uppfyller sina förpliktelser under konventionen.

Fullständiga medlemmar (98)

Ratifikationsprocess pågår (20)

Svenska FN-förbundet © 2017