Hopp til innhold

Boko Haram

Boko Haram är en islamistisk terrororganisation som håller till i norra Nigeria, men som också verkar i grannländerna Niger, Tchad och Kamerun. Namnet "Boko Haram" betyder "västlig utbildning är en synd", och organisationen är bland de terrorgrupper i världen som dödar flest människor.

Uppdaterat 18.05.2016

Tarkastuspiste levottomuuksista kärsivässä Pohjois-Nigeriassa

Foto: IRIN / Obinna Anyadike

Bakgrund

Den islamistiska terrororganisationen Boko Haram har sitt ursprung i Nigeria. Religiösa och etniska spänningar har en lång historia i Nigeria. Efter övergången från militärt styre till civilt styre på 1990-talet, har religiösa motsättningar dykt upp på nytt. Det handlar först och främst om en intressekonflikt mellan kristna i söder och muslimer i norr. Boko Haram har vuxit fram ur denna nord-syd konflikt i Nigeria, där religiös identitet är central.

Religiös konflikt i Nigeria

I den norra delen av landet är muslimerna i majoritet, medan de kristna dominerar i söder. De två religiösa grupperna utgör ungefär lika stora delar av Nigerias befolkning och har länge varit i konflikt. De religiösa motsättningarna skärptes mellan 1999 och 2000 då flera delstater röstade för att införa islamsk lag (Sharia) . Regeringen pressades från flera håll för att få stopp på detta och beslöt därför i februari år 2000 att förbjuda Sharialagar. Trots det praktiseras lagarna i enskilda delstater och detta har lett till ständiga konfrontationer och våldsamma sammandrabbningar mellan regeringen och olika islamistiska grupper, främst Boko Haram. Konflikten har också flera gånger lett till massakrer av civila på båda sidor.

Her titter barn og far ut av et leirhus i Nigeria. Foto: International Institute of Tropical Agriculture/Flickr

Barn och deras pappa i Nigeria. Foto: International Institute of Tropical Agriculture/Flickr

Etableringen av Boko Haram

Boko Haram upprättades 2002 men det var först 2009 som det började använda våld i allt större grad. Det är ingen stor och rik organisation utan den skaffar intäkter genom bankrån, plundring, smuggling och utpressning av pengar. I gruppen finns flera tusen krigare. Rekryteringen sker huvudsakligen genom att ta vara på de unga män som faller bort i det nigerianska samhället pågrund av brist på resurser.

Sedan 2009 har våldet från Boko Haram eskalerat, både i frekvens och intensitet. Gruppen tog bland annat på sig ansvaret för bombningen av FN-kontoret i staden Abuja 2011 där 21 människor dog. Våren 2013 stationerade president Jonathan regeringsstyrkor för att försöka driva bort Boko Haram från Borno-regionen i nordöstra Nigeria. Försöket lyckades och höll i sig en kort period men Boko Haram återetablerade sig snabbt i området igen.

Motstånd mot kolonialism och västlig utbildning

Namnet "Boko Haram" översätts vanligtvis till "västlig utbildning är en synd", eller som terrorgruppen själv hävdar att det betyder: "västlig civilisation är förbjuden". Motstånd och förakt för västlig utbildning har sin bakgrund i motstånd mot västlig kolonialism i Afrika. Boko Harams ideologi spelar därmed på en lång tradition av motståndsrörelser i Nigeria. 
Motstånd mot såkallad utbildning från väst uppstod i norra Nigeria då britterna tog kontrollen där 1903 på bekostnad av det muslimska Sokoto-kalifatet. Den religiösa konflikten har med tiden sammanvävts med ekonomiska skillnader eftersom det muslimskt dominerade norr är mycket fattigare än det kristna söder. 

FN-kontoret i Abuja etter at en bilbombe har eksplodert, august 2011.

FN-kontoret i Abuja efter att en bilbomb exploderat, augusti 2011. Foto: Henry Chukwuendo/AFP

Religiös identitet sammanfaller med ekonomiska skillnader

I norr lever 72 % av befolkningen under fattigdomsgränsen, i jämförelse med endast 27 % i söder. En viktig orsak till den ökade extremismen i landet har alltså att göra med klasskillnader, och frustrationen kan särskilt kopplas till den höga arbetslösheten och till korruptionen som pågår bland eliten i landet. Det ökade polisvåldet förstärker detta missnöje.

Utöver att konflikter i Nigeria drivs av både religiöst och ekonomiskt missnöje finns det en risk att det också handlar om etnicitet. Terrorgruppen Boko Haram rekryterar huvudsakligen nya soldater från den etniska gruppen Kanuari, något som för med sig en etnisk dimension i konflikten och ökar sannolikheten att oskyldiga drabbas.

Boko Harams ideologi 

Organisationen har som mål att upprätta en ren islamsk stat som styrs efter Sharia, först och främst i Nigerias norra distrikt. Gruppens strategi är att bruka extremt brutalt våld mot allt som inte överensstämmer med deras ideologi, det vill säga en radikal salafistisk islam. Planen är att gruppens våldsbejakande handlingar ska provocera fram våldsamma reaktioner från myndigheterna, något som i sin tur ökar stödet till Boko Haram eftersom Nigerias invånare redan är missnöjda över det alltmer våldsamma tillståndet Nigeria befinner sig i. Som tidigare nämnts har det ekonomiska missnöjet, särskilt i norra Nigeria, spelat en stor roll för framväxten av Boko Haram.

Boko Haram angriper både staten och lokalt muslimskt ledarskap. Även om Boko Haram kämpar för så kallade islamska värderingar är runt 90 % av deras offer muslimer. Dock är de inte ”rätt troende”.

Boko Harams terrorism

Enligt det globala terrorindexet stod Boko Haram, tillsammans med IS (Den Islamiska Staten), för mer än hälften av alla terrorrelaterade dödsfall i världen år 2014. Det beräknades att Boko Haram hade dödat 6 644 människor och IS motsvarande 6 073. Enligt Amnesty International har 1500 människor dött på grund av handlingar som relateras till Boko Haram bara under det första kvartalet av 2014. Nigerianska myndigheter hävdade hösten 2015 att gruppen var ansvarig för över 20 000 dödsfall sedan 2009, medan FN trodde det reella talet var mycket högre.

Terrorgruppen fick mycket internationell uppmärksamhet när den i april 2014 kidnappade över 200 unga tjejer. FN beräknade i januari 2016 att Boko Haram hade fört bort mellan 2000 och 7000 kvinnor och flickor.

Flere hundre demonstrerte på Union Square i New York City 3. mai 2014. Demonstrantene krevde frigjørelsen av de ca. 230 skolejentene som ble bortført av Boko Haram. Foto: Flickr/Michael Fleshman

Flera hundra demonstranter på Union Square i New York den 4 maj 2014. Demonstranterna krävde frigörelse av de 230 tejer som blivit bortförda av Boko Haram. Foto: Flickr/Michael Fleshman.

Baga-massakern

I början av 2015 utförde Boko Haram nya dödliga angrepp. Gruppen angrep speciellt två städer i nordöstra Nigeria, Baga och Doron Baga, utöver nedbränningar av omkringliggande byar. Det var den andra Baga-massakern i ordningen. Den första utfördes 2013 och ledde till ca 200 människors död. I samband med den andra massakern, 2015, rapporterade Amnesty International att så många som 2000 människor dog. Detta är den största massaker som Boko Haram hittills utfört. Den officiella talespersonen för Boko Haram, Abi Mos'aab Albernawi, förklarade angreppet med att städerna var viktiga både ekonomiskt och militärt för de nigerianska myndigheterna.

Det brutala våldet i denna attack medförde att tusentals bosatta i området flydde till grannlandet Tchad som också är ett land präglat av konflikt. Många av de som flytt drunknar i Tchadsjön, enligt UNHCR. Minst 15 000 människor har dött sedan Boko Haram påbörjade sina våldsamma attacker 2009, meddelar NTB-AFP i augusti 2015.

Boko Harams motståndare och allierade

De som forsöker bekämpa Boko Haram är först och främst den nigerianska regeringen med dess militära styrkor. Nigeria samarbetar också med grannländerna Niger, Tchad och Kamerun i kampen mot Boko Haram. Amnesty International har beskyllt den nigerianska regeringen för brott mot de mänskliga rättigheterna efter att 950 Boko Haram-soldater dog medan de var fängslade under 2013.

Boko Haram har haft starka band till olika al-Qaida grupper i Afrika, och har bland annat samarbetat med dessa i operationer i norra Mali sedan 2011. 2012 kontrollerade de också ett område i Mali tillsammans, där islamsk lag (sharia) blev gällande.   

I mars 2015 förklarade Boko Haram lojalitet till terrororganisationen IS, som är aktiv i Irak och Syrien. IS har accepterat denna allians som expandering av det kalifat de vill skapa.

Goodluck Jonathan sammen med Ban Ki-moon (t.h.). 24. september 2012 hos FN i New York. Foto: UN Photo/Evan Schneider

Goodluck Jonathan tillsammans med Ban Ki-moon den 24 september 2012 på FN:s högkvarter i New York. Foto: UN Photo/Evan Schneider

FN:s roll i konflikten

FN:s roll i konflikten

FN:s säkerhetsråd har fördömt Boko Harams handlingar upprepade gånger men har utöver det valt att hålla sig utanför konflikterna i Nigeria eftersom det ses som en inre angelägenhet i landet. En militär intervention från FN, utan att de nigerianska myndigheterna samtycker, är högst problematiskt. De nigerianska myndigheterna kan be FN om hjälp men eftersom Nigeria framstår som en stormakt i regionen har de troligen ett behov av att visa att de kan ordna upp sina egna konflikter.  

Likväl har flyktingströmmar ut ur Nigeria, samt Boko Harams massakrer, lett till att det internationella samfundet och FN:s säkerhetsråd följer situationen i Nigeria noga.

FN har alltså inga fredsbevarande styrkor i Nigeria men man har ett politiskt uppdrag i förbindelse med gränskonflikten mellan Nigeria och Kamerun (CNMC), som i stor grad handlar om att observera att bägge parter håller sig till de gränser som den internationella domstolen i Haag (ICJ) har definierat som den internationellt erkända gränsen. Ett regionalt FN-uppdrag vid namn United Nations Office for West Africa (UNOWA) har också spelat en stöttande roll i att säkra freden mellan Nigeria och Kamerun.     

Source: Uppsala Conflict Database, Institutt for fredsforkning (PRIO), Aschehoug og Gyldendals store leksikon, BBC, Fellesrådet for Afrika

Inblandade länder

Svenska FN-förbundet © 2017