Hopp til innhold

Haiti

Diktatur, dålig infrastruktur och allvarliga naturkatastrofer har bidragit till att ödelägga Haiti sedan 1950-talet. Landet kämpar med fattigdom, omfattande korruption och en väldigt sårbar demokrati.

Uppdaterat 10.11.2015

Kvinne på vei til valglokalet i slummen i Bel Air. FN-soldat holder vakt. Foto: UN Photo/Sophia Paris

Haiti blev självständigt

Haiti blev en självständig stat 1804 då lokalbefolkningen kastade ut de franska kolonisatörerna. Haiti blev då världens första land där slavarna hade lyckats utföra en väpnad revolution. Slavupproret ledde till att runt 100 000 slavar dog och ungefär 24 000 kolonisatörer. Frankrike drog sig tillbaka till Europa och Napoleon gav upp planen om att återetablera det franska imperiet i Nordamerika. Efter upproret 1804 blev Haiti en slags varning för den vita överklassen i Latinamerika.

Tidigare slaven Jean-Jacques Dessalines utnämner sig själv som Haitis härskare 1804. De närmsta 100 åren pågår en maktkamp mellan olika etniska grupper i landet.

Papa Doc och Baby Doc styr landet från 1957 till 1986

Dr. Francois Duvalier, som fick smeknamnet ”Papa Doc”, tar makten i en militärkupp 1956. Ett år senare blir han vald till president. År 1964 utnämnde Papa Doc sig till president på livstid och styrde därefter Haiti med järnhand fram till 1971. Oppositionen kontrollerades av de så kallade ”Tonton Macoutes", som var Papa Docs privata armé. Denna paramilitära grupp stod bakom allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och många haitiska oppositionella valde att fly.

När Papa Doc avled år 1971 tog sonen Jean-Claude ”Baby Doc” Duvalier över. Han ärvde faderns privata armé och utnämnde sig i likhet med honom till president på livstid. Efter omfattande kravaller, förlorade Baby Doc kontrollen över landet 1986 och gick i exil till Frankrike. Detta var slutet på trettio år med Duvalier-styre på Haiti. Det var dock inte slutet på Tonton Macoutes som har fortsatt att massakrera civila och försvara Duvalier-överklassens privilegier ända fram tills idag.

Första valet på Haiti

Efter att Duvalier störtades tog en USA-stöttad militärjunta över makten tillfälligt fram till att landet höll sitt första val år 1987. Det var den tidigare prästen Jean-Bertrand Aristide, född och uppväxt i ett av landets värsta slumområden, som tog hem segern. Han fick 67 procent av rösterna och var populär eftersom han lovade att kämpa för de fattiga.

Haitianere feirer det første fire valget på Haiti  i 1987 og at Aristide ble valgt til president. Bilde: UN Photo/Milton Grant

Haitier firar det första valet på Haiti och att Aristide blev vald till president. Foto: UN Photo/Milton Grant

Statskupp på Haiti

President Aristide avsattes dock i en statskupp år 1991, som utfördes av arméns ledare Raoul Cédras. Aristide gick i exil och Cédras satte in paramilitära grupper för att knäcka oppositionen. Aristides anhängare blev utslagna. När hård diplomatisk press inte räckte till valde FN att sätta in en styrka för att återinsätta den folkvalda presidenten Aristide 1994. Styrkan mötte inget starkt motstånd och Aristide kunde återvända hem.

Åren därefter sviktade Aristides i popularitet. Även om han blev återvald som president år 2000, i ett val som kritiserades för manipulation av röstsedlar, så sjönk stödet hos befolkningen stadigt. Aristide beskylldes för korruption och för att mörda politiska motståndare.

Först 2003 så uppkom allvarliga sammanstötningar mellan anhängare och motståndare till Aristide. Oroligheterna uppstod efter mordet av upprorsledaren Amiot Metayer som tidigare stöttat Aristide men som efterhand blivit en av hans största kritiker. Aristide beskylldes för att ligga bakom mordet.

Upproret på Haiti 2004

Haitis president Jean-Bertrand Aristide i Generalförsamlingen, 2003. Foto: UN Photo/Michelle Poiré

I samband med att Haiti år 2004 firade att det var 200 år sedan landet blev en republik inträffade våldsamma gatustrider, något som fick Aristide att avlysa presidentvalet som skulle hållas samma år. Beslutet gjorde att delar av oppositionen organiserade stora demonstrationer, medan andra tog till vapen och olika kriminella gäng utnyttjade situationen till att härja fritt. Dessutom kom anhängare av Duvalier-familjen och Tonton Macoutes fram i ljuset igen och landet kastades ut i en våldspiral. Inbördeskriget närmade sig med stormsteg.

Oppositionen tog efterhand kontroll över norra Haiti och hotade med att gå in i huvudstaden Port-au-Prince om inte Aristide avgick som landets president. Samtidigt pressade särskilt USA på för att få Aristide att avgå vilket han gjorde i februari 2004. USA ordnade med transport ut ur landet. FN gick därefter in med den USA-ledda stabiliseringsstyrkan MINUSTAH som skulle arbeta med avväpning och att återupprätta ordning på Haiti.

Många små kriser: 2004-2008

Arbetet med att få Haiti på rätt bana gick långsamt. Landet präglades av politiskt och ekonomiskt kaos. Att Haiti användes som ett transitland för narkotika på väg till USA skapade också problem. Drogkartellerna har mycket makt och Haiti är ett av världens mest korrupta land. Det är också det fattigaste landet på det västra halvklotet.

2004 drabbades Haiti av den tropiska stormen Jeanne vilken förvärrade situationen ytterligare. Dessutom tvingas civilbefolkningen dagligen att möta kampen mellan de som stöttar Aristide och hans motståndare. Från sin exil i Afrika uppmuntrar Aristide sina anhängare att föra ett fredligt motstånd mot det som han kallar för en amerikansk ockupation. Oppositionen har organiserat sig i det som de kallar ”Operation Bagdad”, inspirerade av den irakiska kampen mot amerikansk ockupation.

Mitt i det haitiska kaoset där alla försöker överleva är det dock svårt att skilja på politiskt och ekonomiskt motiverat våld. Valet 2006 genomfördes till slut efter att det av säkerhetsmässiga skäl blev framflyttat flera gånger. René Preval vann valet, han hade tidigare suttit som president en period och även varit allierad med Aristide. 2006 påbörjade även FN ett avväpningsprogram som fortfarande pågår.

2007 genomförde FN-styrka tillsammans med polisen flera lyckade reformer i slumområdena i Port-au-Prince. Det tog kontrollen över en rad våldsamma gäng men regeringens ambitioner om att erbjuda utbildning och skapa arbetsplatser gav sämre resultat.

I april 2008 drabbades Haiti hårt av de höga matpriserna i världen. Haiti producerar lite mat själv och är därför helt beroende av import. En stor del av befolkningen lever på under 2 dollar om dagen. Prisökningen gjorde att det blev svårt för befolkningen att skaffa mat till sig själv och familjen. På Haiti ledde detta till våldsamma gatuuppror och plundringar. Utöver matkrisen drabbades Haiti av flera tropiska stormar under hösten 2008.

Våldsamt jordskalv drabbar Haiti i januari 2010

Sentrum av Porte-au-Prince etter jordskjelvet er kun ruiner. Bilde:UN Photo/Marco Dormino

Centrala Porte-au-Prince efter jordskalvet. Foto:UN Photo/Marco Dormino

Natten till den 13:e januari drabbades Haiti av ett kraftigt jordskalv. Jordskalvet hade sitt epicentrum 15 kilometer från huvudstaden Porte-au-prince. Skalvet var det kraftigaste på 200 år och ledde till enorm ödeläggelse. Hus, vägar och all infrastruktur rasade samman och många skadades och begravdes levande i ruinerna. Presidentpalatset, nationalförsamlingen, katedralen och många andra offentliga byggnader rasade samman. FN:s högkvarter blev också hårt drabbat.

Hjälparbetet efter katastrofen gick i början trögt på grund av ödelagd infrastruktur och dålig tillgång till transportmedel. Under tiden efter jordskalvet kom hjälp från många länder och humanitära organisationer i form av provisoriska sjukhus, sjukvårdspersonal, medicin, mat och vatten, maskiner och liknande. Likväl uppstod ett halvår efter jordskalvet protester i landet eftersom många av Haitis invånare upplevde att återuppbyggnaden tog för lång tid. Dödssiffran efter jordskalvet uppskattades till runt 250 000 människor. Flera hundratusen människor blev hemlösa. Många av dessa bort fortfarande i ”provisoriska” tältläger.

En läkare från MINUSTHA undersöker ett barn i Port-au-Prince, 2015. Foto: UN Photo/Logan Abassi

I oktober 2010 utbröt en koleraepidemi på Haiti och är den största koleraepidemin i modern historia. Källan till utbrottet antas vara floden Artibonite som många av de som fick kolera hade druckit ur. Det förekom också rykten om att källan var FN-soldater som fört med sig smittan från Nepal men ryktet avvisades från FN.

Misstanken om att källan var FN-soldater utlöste våldsamma upplopp i landet. Demonstranter krävde att FN-soldaterna från Nepal skulle lämna landet. I sammandrabbningarna mellan FN-personal och demonstranter dog minst fem personer. Det visade sig efteråt att källan till koleraepidemin mest sannolikt var ett virus från Asien som hade följt med FN-arbetare därifrån. Antalet omkomna på grund av koleraepidemin var över 8500 människor.

Val 2010-2011

I november 2010 genomfördes president- och parlamentsval i Haiti. Resultatet från presidentvalet var inte tydliga och en ny valomgång hölls i mars 2011. Michel Martelly, en tidigare affärsman och musiker, vann valet och inrättades som president i maj samma år. Martellys valkampanj, där han lovade att återuppbygga landet efter jordskalvet och arbeta för att reducera fattigdom, tilltalade speciellt fattiga och arbetslösa. Martelly blev också populär bland de yngre väljarna.

Läget idag

I januari 2012 föreslog Martelly att återinföra Haitis armé som sedan mitten av 1990-talet varit förvisad på grund av sin deltagande i statskuppen och för brott mot de mänskliga rättigheterna. Förslaget möttes av skepsis från människorättsorganisationer. Hösten 2012 protesterade hundratals människor mot höga kostnader i landet och krävde att Martelly skulle avgå. Presidenten beskylldes för korruption och för att inte hålla sitt vallöfte om att reducera fattigdomen i landet.

I november 2012 drabbades Haiti av orkanen Sandy. Tältläger översvämmades och ännu en gång blev tusentals människor hemlösa. Koleraepidemin blossade upp igen efter orkanen.

I november/december 2013 förekommer stora protester i Port-au-Prince och andra större städer där befolkningen visar missnöje för försenat val, arbetslöshet och korruption.

I april 2014 uppkommer nya protester mot den sittande regeringen.

MINUSTHA hjälper till under valen i augusti och oktober 2015. Foto: UN Photo/Logan Abassi

I augusti 2015 hölls parlamentsval i Haiti och i oktober val av president. Det förstnämnda drabbades av en hel del oroligheter medan valet i oktober gick lugnt till.

Säkerhetsläget i Haiti har förbättrats men landet kämpar fortfarande med utmaningar som fattigdom och korruption.

FN:s roll i konflikten

FN-styrkan MINUSTAH påbörjade sitt mandat 2004 för att bevara stabiliteten när president Jean-Bertrand Aristide avsattes i en statskupp. Även om mandatet utvidgades och styrkan blev större i samband med jordskalvet 2010 har styrkan därefter minskat och det finns planer på ytterligare nedtrappning.

MINUSTAH har haft stort fokus på träning av den haitiska polisstyrkan.

MINUSTAH består idag av drygt 2000 soldater, drygt 2000 poliser och drygt 1500 civil personal. Mandatet har sedan 2004 förlängts och förlängdes återigen i oktober 2015 med ett år.

Barn i en av Port-au-Prince fattiga delar läser information om hur de kan förhindra att bli smittade av kolera. Här arbetar UNICEF med att trygga barns vardag. Foto: UN Photo/UNICEF/Marco Dormino

Det finns också andra FN- organisationer på plats i landet. Barnrättsorganisationen UNICEF arbetar bland annat med att trygga barnens vardag och skolgång. UNHCR, FN:s flyktingorgan, bistår haitiska flyktingar, särskilt i grannlandet Dominikanska republiken och FN:s livsmedelsprogram, WFP, har ansvar för att se till att befolkningen har tillgång till mat och vatten. FN:s kontor för koordinering av humanitär hjälp har samordnat hjälparbetet på Haiti efter jordskalvet.

MINUSTAH och andra FN-arbetare drabbades hårt av jordskalvet i januari 2010. Enligt FN har 25 civila FN-arbetare dödads, förutom 24 militärer och tolv poliser. Olyckan är därmed den värsta som har drabbat FN när det gäller förlust av människoliv.

FNs fredsstyrker deler ut vann og mat til innbyggerne fra Cite Solei, på bildet er det barnas tur i køen. Bilde: UN Photo/Marco Dormino

FN:s fredsstyrkor delar ut vatten och mat till invånarna i Cite Solei. Foto: UN Photo/Marco Dormino

Source: Uppsala Conflict database, Institutt for fredsforskning (PRIO), Aschehoug og Gyldendals store leksikon, BBC, Involve yourself, Dagsavisen

Inblandade länder

Läs mer om konflikten i Uppsala Conflict Database (Engelska)

Svenska FN-förbundet © 2017