Hopp til innhold

Golanhöjderna (Syrien och Israel)

Israel ockuperade de syriska Golanhöjderna 1967 och har sedan 1981 hävdat att det är israeliskt territorium. Syrien kräver att området ska lämnas tillbaka och har stöd av det internationella samfundet.

Uppdaterat 09.12.2015

Iranske FN-soldater holder vakt over Golanhøydene i 1975. Områdene i bakgrunnen er okkupert av Israel. Foto: UN Photo/Yutaka Nagata

Konflikten börjar

Staten Israel grundades 1948 med stöd av bland annat FN och USA trots våldsamma protester från de andra länderna i regionen. Detta gjorde att Israel omedelbart kastades ut i ett tvåårigt krig mot sina arabiska grannländer, ett krig Israel vann. Tiden därefter var spänd och kulminerade i sexdagarskriget år 1967. Kriget utspelade sig mellan Israel och de arabiska grannländerna och även i detta krig segrade Israel. Efter sex dagar hade Israel ockuperat Gazaremsan från Egypten, Västbanken med östra Jerusalem från Jordanien och Golanhöjderna från Syrien.

Den syriske byen Quneitra ble okkupert av Israel i 1967, og lagt i grus, som bildet viser. Foto: Ida Jørgensen Thinn

Den syriska staden Quneitra ockuperades av Israel år 1967. Staden jämnades med marken när Israel överlät kontrollen över den demilitariserade zonen till FN år 1974. Foto: Ida Jørgensen Thinn

Ställningarna befästs

Många av de syriska araberna som var bosatta på Golanhöjderna flydde när israeliska nybyggare slog sig ned i området. Egypten och Syrien försökte ta tillbaka området 1973 men misslyckades. Golanhöjderna, som är den enda upphöjningen i ett annars helt platt landskap, visade sig fungera alldeles utmärkt som en mur mot angrepp och efter några rundor med hårda strider gav Egypten och Syrien upp. Året efter skickade FN en observationsstyrka och en fredsstyrka till gränsområdena mellan Syrien och Israel. Det upprättades en gränszon och den zonen har sedan kontrollerats av FN-styrkorna. Styrkorna håller översikt över militära aktiviteter både på syrisk och israelisk sida av gränsen och har hela tiden haft ett bra samarbete med syriska och israeliska myndigheter.

Israel annekterar Golanhöjderna

År 1981 annekterade Israel Golanhöjderna och införlivade området i staten Israel. Det finns två huvudorsaker till att det är viktigt för Israel att Golanhöjderna är en del av landets territorium. För det första ligger höjderna försvarsmässigt strategiskt till på gränsen mellan Syrien och Israel och ger på så vis israelerna insyn i vad som händer i grannlandet. Genom att kontrollera Golanhöjderna fick israelerna även bättre översikt över palestinska upprorsgrupper som höll till i gränsområdena. Nationell säkerhet är med andra ord ett viktigt argument för Israels annektering av höjderna. För det andra har området en av landets stora vattenreservoarer; Israel får en tredjedel av sin vattenförbrukning täckt av vatten från Golanhöjderna. Vattenreservoarerna är viktiga även för syrierna och för dem handlar konflikten också mycket om politisk prestige.

Försök till fredsförhandlingar

Konflikten om Golanhöjderna är den främsta anledningen till att det aldrig blivit någon ordentlig fred mellan Israel och Syrien. Men det har inte varit några strider på gränsen mellan Syrien och Israel sedan 1973. Båda länderna har krigat både direkt och genom mellanhänder i Libanon.

För Syrien är det en förutsättning att få tillbaka Golanhöjderna för att kunna sluta fred med Israel. Syrien håller fast vid att Israel, under statsminister Yitzhak Rabin, tidigt under 1990-talet ska ha sagt att han var villig att gå tillbaka till gränsdragningarna som var innan sexdagarskriget. Enligt hur det var då skulle Israel bli tvungna att ge tillbaka hela bergsområdet. Att Rabin skulle ha gjort det uttalandet förnekar Israel. Israel har emellertid gått med på att dra sig tillbaka bland annat från ett område där ca 12 000 judiska bosättare har slagit sig ned. De sätter då som krav att Syrien demilitariserar höjderna samt området söder om Damaskus. Dessutom har Israel antagit en lag som kräver att det måste förbli en nationell folkomröstning innan landet eventuellt kan dra sig ur Golanhöjderna.

Skilt på nedlagt sykehus i byen Quneitra, som ligger i den FN-kontrollerte sonen mellom Golanhøydene og Syria. (Foto: Ida Jørgensen Thinn)

Skylt på ett nedlagt sjukhus i staden Quneitra, som ligger i den FN-kontrollerade zonen mellan Golanhöjderna och Syrien. Foto: Ida Jørgensen Thinn

Konflikten försvinner från dagordningen

Under de senaste åren har situationen i regionen lett till att fredsförhandlingar om Golanhöjderna har stannat av. Både Israel och Syrien har, av olika anledningar, fått ett betydligt sämre förhållande till Turkiet som har fungerat som medlare i konflikten. Syriska myndigheter lägger all sin uppmärksamhet på inbördeskriget i landet. Israel har främst varit upptagen med konflikten med palestinierna samt med Iran och deras möjligheter att utveckla kärnvapen. Dessutom har både Syrien och Israel tvingat förhålla sig till de förändringar som sker i Irak och som påverkar maktbalansen i regionen. Även om konflikten om Golanhöjderna inte har varit på agendan på länge finns konflikten kvar. Detta blev tydligt när ett syriskt militärflyg som flög över Golanhöjderna blev nerskjutet av israelisk militär i september 2014.

Mer om Syrienkonflikten finns här (Syrien) och här (Islamiska staten).

FN:s roll i konflikten

FN var en av huvudaktörerna bakom bildandet av staten Israel 1948 och har alltid varit en viktig part i att skapa fred i Mellanöstern. FN har för närvarande trupper i både Libanon och Israel/Palestina utöver de styrkor som de har i Golanhöjderna. I gränsområdena mellan Syrien och Israel har FN både en fredsbevarandestyrka (UNTSO) och en observationsstyrka (UNDOF) utplacerade. Dessa övervakar säkerhetszonen mellan de två länderna, och inblandade i minröjning och arbetar för en ökad medvetenhet hos lokalbefolkningen för att förhindra att de skadas av minor.

Den senaste tiden har det dock blivit allt svårare att utföra fredsbevarande arbete i Golanhöjderna och styrkorna har dragits tillbaka från vissa positioner. En rebellgrupp i regionen har tog anställda från FN-styrkorna som gisslan 2014. Läget är alltså ganska osäkert för de stationerade FN-styrkorna.

Source: Uppsala Conflict database, Institutt for fredsforskning (PRIO), FNs fredsbevarende operasjoner, Aschehoug og Gyldendals store norske leksikon, BBC, International Crisis Group

Inblandade länder

Svenska FN-förbundet © 2017