Hopp til innhold

Golanhöjderna (Syrien och Israel)

Israel ockuperade de syriska Golanhöjderna 1967 och har sedan 1981 hävdat att området är del av israeliskt territorium. Syrien har FN:s säkerhetsråd på sin sida och kräver att området ska lämnas tillbaka.

Uppdaterat 15.02.2017

Iranske FN-soldater holder vakt over Golanhøydene i 1975. Områdene i bakgrunnen er okkupert av Israel. Foto: UN Photo/Yutaka Nagata

Bakgrund

Israel skapades 1948 genom krig mot palestinierna och angränsande arabländer. Israel kom segrande ut ur kriget, men konflikterna fortsatte och det bröt ut ett nytt krig mellan Israel och de arabiska grannländerna 1967. Det blev känt som "sexdagarskriget". Israel vann den konflikten med och efter sex dagars krigsföring hade Israel ockuperat Sinaihalvön och Gaza från Egypten, Västbanken inklusive östra Jerusalem, och Golanhöjderna från Syrien. Gazaremsan och Västbanken var faktiskt palestinska områden som kontrollerades utav Egypten och Jordanien. Sinaihalvön gavs senare tillbaka till Egypten, medan Israel fortsatte att ockupera Golanhöjdarna och de palestinska områdena.

Israelska bosättningar på Golanhöjderna

Många av de syriska araberna som var bosatta på Golanhöjderna flydde när civila, judiska israeler flyttade in. Golanhöjderna blev en del av den expanderande sionistiska projektet av den israeliska staten. Sionismen är den ideologiska grunden för Israel och det handlar om att etablera en så kallad judisk stat i Mellanöstern.

Att bosätta egna invånare på ockuperad mark strider mot folkrätten. Olagliga bosättningar (kolonier) var också involverade i att etablera att Golanhöjderna skulle tillhöra Israel, något som gjorde det svårare att kräva ett snabbt slut på ockupationen. Denna israeliska strategi om att skapa "fakta på marken" genom bosättningar på den ockuperade marken är en fortsättning på den sionistiska kolonialiseringen som startade i de historiska Palestina området.

  • Läs mer om sionismen och Israel-Palestina konflikten på konfliktprofilen Palestina.

Nytt krig om Golanhöjderna

Egypten och Syrien försökte ta tillbaka sina områden 1973, men misslyckades. Golanhöjderna som är den enda åsen i ett annat platt landskap, visade sig fungera utmärkt som en mur mot angrepp och efter några rundor med hårda kamper gav Egypten och Syrien upp.

Året därpå skickade FN in observationsstyrkor och en fredsbevarande styrka till gränsområdet mellan Syrien och Israel. Det skapades en demilitariserad gränszon. Denna zon har efter det styrts av FN-styrkor. Deras uppgifter är att ha en översikt över den militära verksamheten på både syriska och israeliska sidan av gränsen, och FN-styrkorna har hela tiden haft en bra samarbete med syriska och israeliska myndigheter.

Iranske FN-soldater holder vakt over Golanhøydene i 1975. Områdene i bakgrunnen er okkupert av Israel. (Foto: UN Photo/Yutaka Nagata

Iranska FN-soldater håller vakt över Golanhöjderna år 1975. Området i bakgrunden är ockuperat av Israel. (Foto: UN Photo/Yutaka Nagata)

Iranska FN-soldater håller vakt över Golanhöjderna under 1975. Området i bakgrunden är ockuperat av Israel.
(Foto: UN Photo/Yutaka Nagata)

Försök till fredsförhandlingar

Konflikten om Golanhöjderna är den främsta anledningen till att det aldrig blivit någon ordentlig fred mellan Israel och Syrien, trots försök till fredsförhandlingar. Men det har inte varit några direkta strider mellan Syrien och Israel sedan 1973. Båda länderna har dock kämpat indirekt med varandra i Libanonkonflikten.

För Syrien är det en förutsättning att få tillbaka Golanhöjderna för att kunna sluta fred med Israel. Syrien håller fast vid att Israel, under statsminister Yitzhak Rabin, ska ha sagt att han var villig att gå tillbaka till gränsdragningarna som var innan sexdagarskriget 1967. Det vill säga att Israel i så fall skulle ge tillbaka hela bergsområdet. Att Rabin skulle ha gjort det uttalandet förnekar Israel. Israel har efter det gått med på att dra sig tillbaka från delar av berget, och då bland annat från ett område där ca 12 000 judiska bosättare har slagit sig ned (i strid med folkrätten). De sätter då som krav att Syrien demilitariserar berget samt området söder om Damaskus. Dessutom har Israel antagit en lag som kräver att det måste hållas en folkomröstning innan landet eventuellt skulle dra sig ur Golanhöjderna.

Skilt på nedlagt sykehus i byen Quneitra, som ligger i den FN-kontrollerte sonen mellom Golanhøydene og Syria. (Foto: Ida Jørgensen Thinn)

Skylt på ett nedlagt sjukhus i staden Quneitra, som ligger i den FN-kontrollerade zonen mellan Golanhöjderna och Syrien. Foto: Ida Jørgensen Thinn

Skylt på nerlagt sjukhus i staden Quneitra, som ligger i den FN-kontrollerade zonen mellan Golanhöjderna och Syrien.
(Foto: Ida Jørgensen Thinn)

Konflikten får mindre uppmärksamhet

Under de senaste åren har situationen i regionen lett till att fredsförhandlingar om Golanhöjderna har stannat av. Både Israel och Syrien har - av olika anledningar - fått ett betydligt sämre förhållande till Turkiet som tidigare har fungerat som medlare i konflikten. Sedan 2011 har den syriska myndigheten lagt all sin uppmärksamhet på upproret och den efterföljande inbördeskriget i landet. Israel har främst varit upptagen med konflikten med palestinierna, och samtidigt varit upptagen av Iran och deras möjligheter att utveckla kärnvapen. Dessutom har både Syrien och Israel tvingat förhålla sig till de förändringarna i Irak och framväxten av Den islamska staten (IS), som påverkat maktbalansen i regionen.

Även om konflikten om Golanhöjderna har fått lite fokus på de senaste åren så finns konflikten fortfarande kvar. Detta blev tydligt när ett syriskt militärflyg som flög över Golanhöjderna blev nerskjutet av israelisk militär 23 september 2014.

FN:s roll i konflikten

I gränsområdena mellan Syrien och Israel har FN utplacerat både fredsstyrkor och observatörer. Den fredsbevarandestyrkan (UNDOF) har övervakat säkerhetszonen mellan de två länderna sedan 1974 och fram tills idag. Dessutom så driver FN minröjning och arbetar för en ökad medvetenhet hos lokalbefolkningen för att förhindra att de skadas av minor.

FN:s säkerhetsråd stöttar Syriens rätt till Golanhöjdarna även till följd av inbördeskriget i Syrien. Den blev bekräftat i ett enhälligt beslut i april 2016. Resolutionen var ett svar på ett uttalande från den israeliska premiärministern som hade hävdat att Golanhöjderna skulle förbli israeliskt för alltid. 

Source: Uppsala Conflict database, Institutt for fredsforskning (PRIO), FNs fredsbevarende operasjoner, Aschehoug og Gyldendals store norske leksikon, BBC, International Crisis Group

Inblandade länder

Svenska FN-förbundet © 2017