Hopp til innhold

Jemen

Det finns flera grupper i Jemen med motstridiga politiska intressen. Dessa är ofta i våldsamma konflikter med varandra. Den huvudsakliga konflikten i Jemen i dag står mellan rebeller från Houthi rörelsen och de statliga myndigheterna. Även internationella parter är inblandade i konflikten som sedan mars 2015 eskalerat.

Uppdaterat 12.01.2016

Mazrak-leiren var hjem til rundt 10.000 internt fordrevne i 2009 som resultat av konflikten mellom houthiene og myndighetene. Foto: Annasofie Flamand/IRIN/Flickr

Mazrak lägret var hem till ca 10 000 internt fördrivna flyktingar under 2009 som en följd av konflikten mellan Houthi och regeringen. Foto: Anna Sofia Flamand / IRIN / Flickr

Bakgrund

Ända sedan de osmanska styrkorna drog sig tillbaka från Jemen efter första världskriget (1918), har Jemen präglats av politisk oro, kuppförsök och väpnade sammandrabbningar. Jemen var då uppdelat i två stater; Nordjemen och Sydjemen. Konflikt och våld ägde rum både inom nord och syd och mellan nord och syd. Under kalla kriget, stod de två staterna på vardera sidan av den internationella konflikten. Sydjemen var anhängare till Sovjetunionen och Nordjemen till väst. År 1972 och 1979 utbröt två korta gränskrig mellan Nordjemen och Sydjemen.

Jemen, som en självständig stat bildades 1990. Det har varit ett projekt med stora svårigheter. Det finns en hel del turbulens inom den norra delen av landet, och det finns starka motsättningar mellan norr och söder. 1994 blev islamsk lag (sharia) inskriven som en del av grundlagen i Jemen. Det hittills sista inbördeskriget i landet ägde rum under 2009.

Det är och har varit många konflikter i landet. Först och främst flera omgångar av strider mellan staten och Houthi-rörelsen i norr. Det har också uppstått oro bland seperatister i söder, regelbundna angrepp från al-Qaida-grupper och hård maktanvändning av regeringen mot unga, fredliga aktivister som har demonstrerat för demokratisering, bland annat under den arabiska våren. 

Houthi rörelsen

I norr verkar en rörelse som ofta kallas Houthierna, uppkallad efter grundaren och den första ledaren Hussein al-Houthi. Rörelsen hävdar att de kämpar för sina rättigheter. De kräver bland annat att befolkningen i norra Jemen får bättre representation i statens maktapparat. Houthierna har anknytning till en oppositionsgrupp vid namn Ansar Allah, och följer en riktning onom shia-islam som kallas zaidism. Zaidier utgör ca 1/3 av Jemens befolkning. De ledde norra Jemen i nästan tusen år, fram till 1962.

Sedan 2004 har det varit strider mellan regeringsstyrkorna och houthi-rörelsen. Houthiernas krav var högre grad av självbestämmelse över sina områden i norr samt ett beskydd av zaidiernas religiösa och kulturella traditioner. De stred mot vad de ansåg vara ett ökande sunni-islamistiskt hot. Efter att myndigheterna i Jemen stöttade USA i den så kallade ”kampen mot terror” finns det tecken på att shia-regimen i Iran och Libanons Hizbollah stöttar Houthi-rörelsen med pengar och vapen.

Siden 2004 har konflikten mellom myndighetene og Houthi-bevegelsen skapt flere tusen internt fordrevne og gjort mange landsbyer nesten folketomme. Foto: ECHOT/Deherman/Flickr

Sedan 2004 har konflikten mellan regeringen och Houthi rörelsen skapat flera tusen internflyktingar och gjort många byar nästan öde. Foto: Echota / Deherman / Flickr

Al-Hirak rörelsen

I de södra delarna är de inte heller så förtjusta i regimen som haft makten under en lång tid. Skälet är de ekonomiska och politiska förhållandena i landet. Majoriteten av oljeresurserna finns i de södra Jemen men endast en liten del av oljeintäckterna kommer befolkningen i söder till godo. Sedan 2007 har oppositionen samlats i en rörelse som kallas Al-Hirak. Delar av denna grupp vill att de södra delarna av Jemen ska komma att bli en separat stat som ska heta Sydarabien.

Generella faktorer för konflikter

De grundläggande drivkrafterna bakom våldsamma konflikter i Jemen har att göra med missnöje över fördelning av resurser och makt. Fattigdomen är hög i Jemen, även jämfört med andra länder i regionen. Över hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Ostabilitet, ett svagt styre, korruption och dålig infrastruktur har försvårat utvecklingen i landet. Hög arbetslöshet, höga matpriser och ett begränsat socialt supportsystem har lett till att över 10 miljoner människor i Jemen är väldigt sårbara när det kommer till basbehov som mat. Detta bidrar till missnöje och en önskan om förändring.

En annan faktor som bidrar till de våldsamma konflikterna är att Jemen är ett av de länder i världen som har störst vapentäthet. De flesta vuxna har tillgång till ett modernt handvapen och flera lokala grupper har även pansarfordon, luftvärnsraketer och artilleri. Det geografiska läget gör också att landet påverkas av turbulensen i andra länder, bland annat konflikten Somalia. Ett annat internationellt orosmoment är att många terrororganisationer har tillhåll i Jemen och att landet har varit utsatt för flera terrorhandlingar.

Flertallet av de rundt 250.000 internt fordrevne er spredt utover de nordlige områdene i Jemen på søken etter mat og husly. Bildet viser Mazrak-leiren hvor FNs matvareprogram (WFP) deler ut mat. Foto: Hugh Maclead/IRIN/Flickr

Majoriteten av de cirka 250 000 internflyktingarna är utspridda i hela de norra delarna av Jemen på jakt efter mat och husrum. Bilden visar lägret i Mazrak där FN:s världslivsmedelsprogram, WFP distribuerar mat. Foto: Hugh Maclead / IRIN / Flickr

Den arabiska våren

Våren 2011 så uppstod en rad protester i många arabiska länder, däribland Jemen. Den 27 januari 2011 samlades 16 000 demonstranter på gatorna i Jemens huvudstad Sanaa med ett krav om att president Ali Saleh Abdullah ska avgå. Saleh meddelade att han inte tänkte ge upp makten. Demonstrationerna fortsatte och efter en månad av protester öppnade säkerhetsstyrkor eld mot demonstranter i Sanaa. Över 40 människor dog. President Saleh förklarade fortfarande att Jemen var i utmärkt skick. (Läs mer om den arabiska våren här.)

Saleh förlorade till slut det stöd han hade. I november 2011 accepterade han att lämna över makten till sin efterföreträdare Mansour Hadi Abdrabbuh och en koalitionsregering bildades. Nationalförsamlingen gav Saleh full immunitet, trots invändningar från tusentals gatudemonstranter som ville att han skulle få ett straff. Houthierna deltog i protesterna mot president Saleh. De tog också möjligheten att utvidga sin territoriella kontroll i det maktvakuum som uppstod.

Tawakkul Karman fra Jemen fikk Nobels Fredspris i 2011 UN Photo/Eskinder Debebe

Tawakkul Karman fick Nobels Fredspris år 2011 för sin insats för demokrati i Jemen. I fotot syns Karman tillsammans med FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. UN Photo/Eskinder Debebe

Houthierna tar över makten

Hösten 2014 tog Houthi-rörelsen kontroll över stora delar av Jemen, bland annat över huvudstaden Sanaa. Senare har de intagit flera statliga byggnader, även regeringskontoret. I början av 2015 avvisade de utkastet till en ny grundlag som regeringen lagt fram som förslag och satte samtidigt presidenten och övrig statsmakt i husarrest.

Presidenten kallade houthiernas handlingar för ett kuppförsök. Houthierna medgav senare att de hade övertagit makten. Ett problem med detta maktskifte är att houthierna representerar endast en shia-minoritet i norra Jemen, och kommer osannolikt vinna stöd av sunnimuslimer och lokala leder i syd. De blir inte heller erkända internationellt.

I februari 2015 flydde president Hadi till staden Aden. Där försökte han att etablera ett maktcentrum för att återta kontrollen i landet. Sommaren 2015 återtog anti-houthi-militanta grupper kontrolleen över Aden. Aden var Sydjemens huvudstad fram till 1990. Det är därför stor risk att det bryter ut inbördeskrig i Jemen, något som kan leda till att landet återigen blir delat.

Terrorism och Islamism i Jemen

Houthi-rörelsen har även varit i väpnad kamp med al-Qaida i Jemen. Det har också USA, bland annat genom att använda drönare, som en del av den så kallade ”kampen mot terror” (läs mer om al-Qaida här). Konflikten mellan houthierna och regeringen har fört med sig ostabilitet och en svag statlig kontroll vilket skapar möjligheter för grupper som al-Qaida att stärka sin position i Jemen.

Den 20 mars 2015 blev den sunni-orienterade terrorgruppen Den islamska staten (IS) involverad i konflikten i Jemen. Tre självmordsbombare angrep moskéer i huvudstaden Sanaa där 142 människor dog och runt 350 sårades. Moskéerna var mål för IS eftersom de har använts huvudsakligen av anhängare till den shia-muslimska Houthi-rörelsen. IS har sedan hävdat stå bakom flera angrepp i Jemen. Deras handlingar måste ses i samband med IS globala strategi och ambitioner. Läs mer om Den islamska staten (IS) här. 

Denne kvinnen ble hjemløs sammen med hennes familie på 14, etter saudiarabiske styrker slo ned på houthi-opprørerne der hun bodde. Her står hun i matkø til FNs matvareprogram WFP i 2009. Foto: Hugh Macleod/IRIN/Flickr

Denna kvinna var hemlös tillsammans med sin familj på 14 personer efter att saudiska styrkor svepte ner på Houthi rebeller där hon bodde. Här står hon i matkö till FN:s livsmedelsprogram, WFP år 2009. Foto: Hugh Macleod / IRIN / Flickr

Andra stater blandar sig i konflikten

Saudiarabien som är den största sunnimuslimska makten i regionen beskyller ärkefiende och shia-dominerade Iran för att stötta Houthi-rörelsen, något som avvisas av både Iran och houthierna, men som stöttas av president Hadi. Officiellt stöttar Iran den FN-ledda fredsoperationen i Jemen.

Den 25 mars 2015 började Saudiarabien att bomba Houthi-mål i Jemen. Med 100 stridsflygplan och 150 000 soldater har Saudiarabien, tillsammans med Bahrain, Kuwait, Qatar och den Arabiska Arabemiraten, som mål att slå ner Houthierna. Den militära operationen framställs som ett svar på president Hadis uppfodran om hjälp och får också ett erkänt stöd från Sudan, Marocko, Egypten och Pakistan. USA gav också grönt ljus till insatsen och bidrar med bland annat med logistik.

USA har också stöttat den militära operationen med logistik och intelligens samt ökat vapenförsäljningen till länderna i som är inblandade i operationen. Storbritannien stöttar Saudiarabien med bomber. Somalia bidrar genom att låta de inblandade länderna använda somaliska militärbaser, luftutrymme och farvägar till havs. 

FN, EU, Iran och Ryssland har däremot kritiserat koalitionens inblandning i konflikten, devlis på grund av att bombningarna och blockaden leder till en förvärrad humanitär situation för civilbefolkningen i Jemen.

Den humanitära situationen

  • över 6000 människor har dött sedan bombningarna började i mars;
  • över 20 miljoner människor, dvs. drygt 80 % av befolkningen, är i behov av humanitär hjälp;
  • mer än 32 000 människor har dött på grund av konfliktrelaterade orsaker; 
  • 2,3 miljoner människor har tvingats lämna sina hem, varav 120 000 har flytt landet 

Källa: ReliefWeb (november, 2015)   

Ismail Ould Cheikh Ahmed ble sendt som FNs spesialrådgiver til Jemen i april 2015 i forsøk på å få til fredssamtaler mellom partene. Foto: UN Photo/Martine Perret

FN:s särskilda sändebud för Jemen, Ismail Ould Cheikh Ahmed, försökte i april 2015 att få till fredssamtal mellan parterna. Foto: UN Photo/Martine Perret

FN:s roll i konflikten

I februari 2014 gav FN:s säkerhetsråd mandat att sanktionera grupper som skapade oroligheter i Jemen. Efter att houthierna tog över kontrollen i huvudstaden Sanaa har säkerhetsrådet använt sig av sanktioner mot både två av Houthis ledare och före detta presidenten Saleh i Jemen på begäran av både president Hadi och Saudiarabien. Effekten av dessa sanktioner har visat sig förstärka de sanktionerade snarare än att försvaga dem.

FN har krävt nyval av generalförsamling och demokratisering i landet under 2015. Förhandlingarna mellan regeringen och houthierna har delvis skett i FN:s regi. Den 12 februari 2015 uttryckte FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, förtvivlan över krisen i Jemen och vände sig till FN:s säkerhetsråd med orden ”Jemen kolapsar framför våra ögon”. Han manade samtidigt till internationella åtgärder för att skapa stabilitet i Jemen. 

FN har krävt nyval av generalförsamling och demokratisering av landet för 2015. Vapenvilan mellan regeringen och Houthi förhandlades fram i FN: s regi.

FN har formulerat en fredsplan med sju punkter där vapenvila, avmilitärisering och återinföra regeringen är de viktigaste. Den 15 december 2015 enades parterna om vapenvila. Redan tre dagar senare rapporterades det om överträdelser. Nu är nya fredsförhandlingar uppskjutna tills det råder vapenvila i landet.

Bildet viser en gutt som spiser mat for nødstilfeller i Mazrak-leiren i 2009, en leir for internt fordrevne nordvest i Jemen. Unicef deler ut mat der til barn for å motvirke underernæring. Foto: Hugh Macleod/IRIN/Flickr

Bilden visar en pojke som äter livsmedelsbistånd i ett läger i Mazrak 2009. Ett läger för internflyktingar i nordvästra Jemen. UNICEF distribuerar mat till barn för att motverka undernäring. Foto: Hugh Macleod / IRIN / Flickr

Source: FN-sambandet, BBC, International Crisis Group

Svenska FN-förbundet © 2017