Hopp til innhold

Australien

Samväldet Australien

Nationen Australien grundades av europeiska invandrare för 200 år sedan, men landet har varit bebodd i 50 000 år. Lander har en stor mängd unika växt- och djurarter.

Uppdaterat 30.10.2013

Geografi och miljö

Australien är världens sjätte största land i hänsyn till landyta och tar upp den största delen av världsdelen Oceanien. Landet är platt; 95 procent ligger under 600 meter över havet. I norr är det tropiskt klimat medan vegetationen skiftar till slättlandskap och öken i mitten av landet. Ökenklimatet täcker ett ellipsformat centralt område och utgör ungefär en tredjedel av Australiens totala landyta. I sydöstra Australien är det tempererat klimat med jämn nederbörd och subtropisk regnskog med stora eukalyptusträd. Det är här majoriteten av den australiensiska befolkningen bor. Australien upplever ofta långvariga säsongsmässig torka i söder medan de norra delarna är utsatt för cykloner. Australien är känt för sin unika mångfald av arter som utvecklats på grund av kontinentens ålder, varierande väderförhållanden och geografisk isolation. Utanför den nordöstliga kusten ligger världens största korallrev the Great Barrier Reef, med en enorm artmångfald av fisk och ryggradslösa djur. Jordbruket och introduktionen av nya arter är det största hotet mot den australiensiska naturmångfalden. Överbetning och röjning av land har lett till ökenspridning, jorderosion, förorening av kusten och havet samt bidragit till att främmande arter har kunnat sprida sig snabbare.

1973
2004

Nationalparken Wyperfield i den australiensiska delstaten Victoria består av cirka 3000 kvadratkilometer torrt busklandskap. Anlagda bränder håller bushen i schack. Läs mer

Earth Earth Earth Earth Ecoprint

4.6 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Australien, skulle vi behöva 4.6 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

De första människorna korsade havet och de tunna landremsorna från dagens Sydostasien till Australien för cirka 50 000 år sedan. När européerna upptäckte landet år 1601 levde de australienska folken på att jaga, fiska och samla mat samt hade en muntligt sammansatt kultur och världsbild. Antalet människor som befann sig i Australien när européerna kom är osäkrar och uppskattningarna varierar mellan 300 000 och 2 miljoner. De var ojämnt fördelade på cirka 600 stammar och pratade tillsammans omkring 200 språk. Idag är en fjärdedel av stammarna och språken utdöda. Urbefolkningen i Australien kallas aboriginer. År 1770 tog den brittiska upptäcktsresande kaptenen James Cook Australien och ön Tasmanien på vägnar av den brittiska kungen. Britternas kolonialisering började med fångtransporter på slutet av 1700-talet och sex självständiga kolonier etablerades under 1800-talet. År 1901 samlade kolonierna sig i en federation och antog namnet Samväldet Australien, men Storbritannien behöll det konstitutionella styret fram till år 1931. Fortfarande är den brittiska monarken (för tillfället drottning Elizabeth II) formellt statsöverhuvud, men har ingen reell makt. Aboriginerna utsattes för en stark assimileringspolitik under hela kolonialiseringsperioden och antalet aboriginer sjönk drastiskt. Det var vanligt att barn till aboriginer togs från sina föräldrar och placerades på ett barnhem eller hos vita fosterfamiljer. Aboriginernas bostads- och arbetsförhållanden kontrollerades av staten fram till 1960-talet. År 2008 fick urbefolkningen en officiell ursäkt för behandlingen de har fått utstå.

Samhälle och politik

Landet är en konstitutionell monarki, men styrs som en förbundsstat. De sex delstaterna och tre förbundsterritorierna har en hög grad av självstyre innanför polisväsendet, utbildningen, lagverket och transporten. Förbundsparlamentet och regeringen bestämmer över handeln, transporten, finanser, bankväsendet, valutan, försvaret, utrikespolitiken och välfärden. Australiensisk politik har varit präglat av tre partier; Australian Labor Party (ALP), Liberal Party of Australia (LPA) och National Party of Australia (NPA). De två sistnämnda partierna har ofta samarbetat.  I juni år 2010 blev ALP:s Julia Gillard landets första kvinnliga statsminister. I valet år 2013 blev LPA:s partiledare Tony Abbott statsminister. Dagens Australien är fortfarande präglat av invandring. Folkräkningen år 2001 visade att 22 % av befolkningen (4,1 miljoner personer) är född utanför landet, vilket är den största andelen i världen. Landet har ett välutbyggt välfärdssystem, men en stor del av aboriginerna lever under svåra förhållanden. Försök att integrera urbefolkningen i det australienska samhället har i hög grad misslyckats.

1975
2002

Sydney är den snabbast växande staden i Australien. Stadens expansion skapar problem för befolkningen. Läs mer

Ekonomi och handel

Australien har haft en stark ekonomisk tillväxt tack vare ett överflöd av naturresurser och är idag en av världens 20 största ekonomier mätt efter bruttonationalprodukt (BNP). Historiskt har Australien varit känt för fåruppfödning och jordbruk, och är fortfarande ett av världens främsta exportör av ull, vete och kött. Landets stora förekomster av mineraler och naturgas har dock ändrat riktning på landets ekonomi mot gruvdrift och gasutvinning. Australien har världens största ekonomiskt kommersiella förekomster av bly, nickel, tantal, utan och zink samt stora förekomster av bauxit, kol, kobolt, koppar, diamanter, guld, järnmalm, manganmalm, ilmenitt, rutil  och zirkon. Resten av ekonomin domineras av tjänstesektorn med egendomshandel, företagsverksamhet och turism som de stora komponenterna. Australien exporterar mest till Kina och Japan, men har också avtalat frihandelsavtal med USA och Chile. Sedan 1980-talet har den australienska och nyzeeländska ekonomin blivit mer integrerad. Australiens gruvdrift blev hårt drabbad av den globala finanskrisen år 2008, men tack vare ett stimulanspaket från regeringen och hög varuexport till Kina stabiliserades ekonomin snabbt.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Canberra

Etniska grupper:

Språk:

Engelska, kinesiska, italienska, grekiska, arabiska, vietnamesiska och andra språk

Religion:

Katoliker 25,8 %, angelikaner 18,7 %, Uniting Church 5,7 %, presbyterianer och reformerade 3 %, ortodoxa kristna 2,7 %, andra kristna 7,9 %, buddhister 2,1 %, muslimer 1,7 %, andra/ingen/ospecificerad 32,4 % (2006)

Befolkningsmängd:

23 923 101

Areal:

7 617 930 kvadratkilometer

Valuta:

Australisk dollar

BNI per citizen:

45 514 PPP$

Nationaldag:

26 januari

Satellitbilder

Naturförvaltning: Nationalparken Wyperfield

Urbanisering: Sydney

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017