Hopp til innhold

Bahrain

Konungariket Bahrain

Shejkdömet Bahrain i Persiska viken är en rik oljenation. Makten ligger hos den sunnimuslimska kungafamiljen Khalifa trots att det i landet finns en shiamuslimsk majoritet. Under år 2011 förekommer protester mot regimen med en önskan om demokratiska reformer och mänskliga rättigheter. Demonstranterna möts av stridsvagnar och massarresteringar.

Uppdaterat 14.02.2015

Geografi och miljö

Bahrain är en liten östat i den Persiska viken och består av 30 öar. Det bor människor på sex av öarna och ön Bahrain är den största och viktigaste. Bahrain har en broförbindelse med grannstaten Saudiarabien. Det finns mycket fisk i Bahrains havsområde och det är en viktig naturresurs för landet.

92 procent av Bahrains landyta är sandöken och bara 2,9 procent av landet är odlingsbar. Trots att landet har mycket öken är Bahrain grönare än många andra länder i regionen eftersom flera växtarter har anpassat sig till öknen och den salthaltiga miljön. Temperaturen kan nå upp till 50 grader. Den en gång stora färskvattenreserven är i stort sett uttömd och det mesta av dricksvattnet utvinns efter avsaltning från havet. Ökenspridningen är dock ett av de mest centrala miljöproblemen och dessutom förorenas havet av oljeutsläpp. I Bahrains ökenområde kan man uppleva sandstormar.

Historia

Osmanerna och britterna erkände Bahrain som en självständig stat år 1913, men landet förblev under Storbritanniens beskydd. Främst eftersom både Iran och Turkiet gjorde anspråk på Bahrain. Landet förblev ett brittiskt protektorat fram till självständigheten 1971. Relationen med Storbritannien kvarstod eftersom Bahrain blev britternas politiska högkvarter i den Persiska viken.  Moderniseringen av Bahrain började år 1932 då man upptäckte mycket olja i landet.

Landet har sedan 1700-talet styrts av shejkdynastin al-Khalifa som är sunnimuslimer. Det förekom upplopp mot regimen 1994 och efter tronskiftet 1999 blev regimen något mindre hårdhänt.  Shejk Hamad bin ISA al-Khalifa tog över som emir (furste, härskare) i Bahrain 1999 och har visat en önskan om att modernisera landet. Efter en folkomröstning blev Bahrain en konstitutionell monarki 2002. Den nya grundlagen tillfredställde inte förväntningarna som många hade på den nya emiren eftersom att han bland annat förstärkte sin egen maktposition. Kvinnors levnadsstandard blev märkbart bättre 2002, bland annat fick också kvinnor ställa upp som kandidater i parlamentsvalet vilket var det första i Bahrain på tre decennier.

Protesterna under den arabiska våren slogs ner, också med hjälp av militärt stöd och insatser från medlemsländer i Gulfstaternas samarbetsråd, särskilt från Saudiarabien. Myndigheterna menade att demonstrationerna stöttades av Iran och var ett angrepp mot sunnimuslimer. Emiren lyckades kväva upproret med stridsvagnar och gummikulor. Som en följd massarresterades regimkritiker, såsom läkare och andra sjukhusanställda eftersom de hjälpt sårade demonstranter. Över 1600 personer arresterades. Flera rapporter från organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter berättar om tortyr och våld. Kopplingen till Iran som regimen hävdade stärktes inte. 2013 förbjöd Kung Hamad protester och demonstrationer i huvudstaden Manama. Även föräldrar till ungdomar som deltar i protesterna kan straffas. Rättssystemet har i loppet av de sista åren dömt shiamuslimska oppositionella medan polis och säkerhetsvakter frikänns för brott mot demonstranterna. 

Samhälle och politik

Nationalförsamlingen upplöstes 1975 men 2002 blev den återupprättad. Nationalförsamlingen består av 40 folkvalda medlemmar i representanthuset samt ett råd som också har 40 medlemmar vilka väljs av kungen. Politiska listor tilläts 2002 men partier är fortsatt förbjudna.

Enligt ett flertal rapporter kränker Bahrains regering regelbundet medborgarnas yttrande- och pressfrihet. Några menar likväl att i jämförelse med förr har situationen i landet blivit bättre. Bahrain är en konstitutionell monarki och deras ledare är kung Hamad. Kungens släkt besitter betydande politiska och militära positioner. 2002 hölls val till parlamentet där 40 politiker valdes in. Valet var det första i Bahrain på 30 år. Trots reformer har kungen och al-Khalifa-släkten mycket makt och det har ofta förekommit oroligheter som grundas i den långvariga konflikten mellan shiamuslimer och sunnimuslimer.  

Våren 2011 förekom en rad demonstrationer för större politisk frihet och lika rättigheter för alla. Folket krävde att regimen skulle avgå. Demonstranter slogs hårt ner av säkerhetsstyrkorna. Bahrain har också i flera år haft gränsdispyter med grannlandet Qatar över flera öar. Det är fortsatt stort missnöje kring den politiska situationen i landet vilken har utvecklats till en stor diskussion i landet om hur man kan hitta politiska lösningar på detta.

Det sociala välfärdssystemet i Bahrain är väl utvecklat. Levnadsstandarden är relativt hög och situationen för kvinnor är relativt sett bättre i Bahrain än i andra länder i regionen. Kvinnor har rätt till att äga och ärva egendom, de har egna pass och kan resa utan sällskap av en manlig släkting. De kan också välja vilka slags kläder de önskar bara. Arbetslivet är dock långt ifrån jämställt och kvinnor får lägre lön för lika arbete.

2014 beslutar regimen att delta i den USA-ledda krigsföringen mot Den islamska staten (IS). Som en del av krigsföringen mot terror inskränker och förbjuder regimen användning av sociala medier och stänger tv-kanalen Al-Arabs, det sistnämnda efter att de sände en intervju med en shiamuslimsk oppositionspolitiker. 

Ekonomi och handel

Bahrain är en rik stat tack vare de omfattande olje- och gasresurserna. Skattesatsen på inkomst är 0 procent. Det första betydande fyndet av olja i Bahrain gjordes den 1 juni år 1932. Innan oljefynden var landets ekonomi främst baserad på handel. Senare har oljan blivit en grundval för landets ekonomi. Olje- och gasresurserna började ta slut på 1970-talet och när detta inträffade bestämde sig Bahrain för att satsa på andra sektorer. Detta har medfört att Bahrain är ett av de mest betydelsefulla bankcentrerna i den Persiska viken. I Bahrain har man sedan år 2004 arrangerat Formel 1-lopp vilket också har stärkt landets ställning som ett internationellt centrum. Jordbruket står endast för 1 procent av Bahrains bruttonationalprodukt (BNP), eftersom endast knappt 3 procent av landet är av brukbar jord.

Under oroligheterna i landet 2011 påverkades ekonomin men de senaste åren har läget förbättrats mycket tack vara att turisterna har börjat komma tillbaka. Arbetslöshet bland landets unga och den statliga skulden är utmaningar som Bahrain kommer att tvingas ta tag i.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Manama

Etniska grupper:

Bahrainare 46 %, asiater 45,5 %, övriga araber 4,7 %, afrikaner 1,6 %, europeér 1 % och övriga 1,2 % (uppskattning fr 2010)

Språk:

Arabiska (officiell), engelska, farsi, urdu

Religion:

Muslimer (shia och sunni) 81,2 %, kristna 9 %, andra 9,8 % (2001)

Politisk ledare:

Shejk Hamad bin isa Al Khalifa

Befolkningsmängd:

1 359 726

Government:

Konstitutionell monarki

Areal:

760 kvadratkilometer

Valuta:

Bahrainska dollar

BNI per citizen:

46 946 PPP$

Nationaldag:

16 december

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

Svenska FN-förbundet © 2017