Hopp til innhold

Belgien

Konungariket Belgien

Belgien är ett av Europas minsta länder och högkvarteret för både EU och NATO ligger i huvudstaden Bryssel. Belgien har haft en viktig roll i europeisk historia och var med och grundade EU.

Uppdaterat 04.12.2014

Geografi och miljö

Belgien är ungefär lika stort som Småland och är därmed ett av Europas minsta länder. Landet kan delas in i tre landskapsområden. Vid kusten i nordväst ligger ett slättområde. Där är jorden och vegetationen präglad av att området tidigare var havsbotten. Den sydliga delen av landet domineras av höga områden med gröna dalar där det rinner floder och kanaler. I landets sydostliga del ligger bergskedjan Ardennerna.

Belgien har ett typiskt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. Landet är ett av de mest industrialiserade i världen, något som har bidragit till stor förorening. Denna luftförorening är särskilt tydlig i städerna. Vattenkvaliteten är dessutom en av Europas sämsta.

Earth Earth Earth Ecoprint

3.2 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Belgien, skulle vi behöva 3.2 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Det som idag är Belgien har tidigare ingått i flera av de stora europeiska rikena. På 1500-talet blev området en del av det Tysk-romerska riket och de kommande tretusen åren var landet styrt av olika härskare. Belgien blev upprättat år 1831, sammansatt av Nederländernas sydliga delar och Frankrikes norra delar. En omfattande industrialiseringsprocess gjorde att landet började utforska delar av Afrika på jakt efter råvaror och i början av 1900-talet kom Belgien att härska över stora landområden i centrala Afrika.

Under de bägge världskrigen blev landet invaderat av tyskarna. Det var detta som bland annat bidrog till att landet i efterkrigstiden gav upp sin ursprungliga neutralitet och blev en central medlem i försvarsalliansen NATO. Belgien var även ett av länderna som var med och grundade EU.

Belgien är indelat i tre delar. Flandern, där man främst pratar nederländska; Vallonia, mestadels franskt samt huvudstaden Bryssel där båda språken används. Efter andra världskriget blev det tydligt att det fanns motsättningar mellan Flandern och Vallonia. På 1960-talet fastslogs en språkgräns. Det fanns också splittringar när det kommer till politiska intressen i både Flandern och Vallonia. Varje politisk grupp; kristdemokraterna, socialisterna och liberalerna hade olika regionala intressen. Det blev svårt att bygga stabila regeringar och komma fram till lösningar på ekonomiska frågor.

På 1970 och 1980-talen blev delningen mellan Flandern och Vallonia ännu mer markant. Vallonia drabbades av prisnedgången på stål vilket var områdets största intäkt. Det ledde till att extrema nationalistiska grupper och partier växte fram. Belgien påbörjade under den här tiden ett arbete för ökad självständighet för bägge regionerna. 1993 blev Belgien en förbundsstat med starkt regionalt självstyre, en fråga som drevs av ”Flamländskt Intresse” (Vlaams Blok, VB), ett högerpopulistiskt parti. Även efter att en domstol 2004 slog fast att VB var ett rasistiskt parti har de stöd av delar av befolkningen. Flandern är ett rikare område än Vallonia och vill gärna behålla mer av de pengar som i dagsläget överförs till Vallonia som har en sämre ekonomi och högre arbetslöshet.

Efter det senaste valet 2014 finns för första gången med ett parti i regeringen som driver frågan om att dela Belgien, nämligen det flamländska högernationalistiska pariet Ny-flamländska alliansen (N-VA). Ursprungligen var det N-VA’s ledare Bart De Wever som skulle bilda regeringen men processen drog ut på tiden så uppdraget gick istället till det flamländska kristdemokratiska partiet CD&V och den liberala reformrörelsen MR. Ett av de största uppdragen för den nya samlingsregeringen är att få ordning på ekonomin, dels det stora budgetunderskottet men också den växande statsskulden.

Samhälle och politik

Belgien är en federal konstitutionell monarki, men kungens makt har reducerats de senaste årtiondena. Idag är det statsministern som styr landet i samarbete med regeringen. Den belgiska politiken har sedan självständigheten, präglats av de kulturella, språkliga och ekonomiska olikheterna mellan regionerna. I Flandern pratas det flamländska (en nederländsk dialekt), i Vallonien pratar folket franska och i östra Vallonien pratar de tyska. Dessutom är huvudstaden Bryssel en egen region, där franska och flamländska är officiella språk. Dessa regioner har alla egna parlament. Den historiska och ekonomiska utvecklingen har skiljt sig åt mellan regionerna vilket har resulterat i ökade politiska spänningar. År 2010-2011 upplevde landet en regeringskris efter oenighet om en grundlagsändring som skulle ge större självstyre för regionerna.

Arbetslösheten i landet är stor trots en generellt hög välfärdsnivå. Belgien är en viktig aktör i internationell politik, bland annat ligger NATO:s och EU:s högkvarter i Belgiens huvudstad Bryssel. (Mer om det politiska läget i Belgien finns att hitta under ”Historia”.)

Belgien har en åldrande befolkning och utgifterna som har med pension att göra har länge varit högre än landets intäkter. I loppet av 2000-talet har flera diskutabla lagar vedertagets. Bland annat blev det 2002 lagligt med aktiv dödshjälp Belgien är andra landet i världen, efter Nederländerna, som inför denna lag.

Ekonomi och handel

Belgiens ekonomi är mycket varierande och modern. En förklaring till detta är landets tidiga och snabba industrialisering, dess fördelaktiga geografiska placering och det välfungerande transportnätverket. De viktigaste exportvarorna är livsmedel, bilar, petroleumprodukter och textilier. Belgien är även känt för sin chokladproduktion och ett stort utbud av ölsorter. Mer än 80 procent av råvarorna för industrin måste dock importeras. Landets tjänstesektor är väl utvecklad och står för cirka 70 procent av BNP.

Det är stor skillnad på ekonomin i norr jämfört med i söder: Den nordliga hamnstaden Antwerpen har en modern exportorienterad industri medan ekonomin i Bryssel domineras av tjänstesektorn och finansmarknader. Efter att efterfrågan på landets exportvaror sjunkit drastiskt under början av 1980-talet gick Belgien in i en långvarig ekonomisk nedgångsperiod. En stor utlandsskuld och en föråldrad industri var två av flera anledningar till detta. Regeringen satte igång ett omfattade reformarbete på 1990-talet vilket förbättrade ekonomin. Under de senaste åren har Belgien påverkats av den globala finanskrisen men trots detta är den belgiska ekonomin starkare i jämförelse med flera andra länder i eurozonen.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Bryssel

Etniska grupper:

Flamländare 58%, vallonier 31%, övriga 11%

Språk:

Flamländska (nederländska), franska och tyska

Religion:

Katoliker 75%, övriga 25%

Politisk ledare:

Elio Di Rupo (premiärminister)

Befolkningsmängd:

11 183 411

Government:

Federal konstitutionell monarki

Areal:

30 528 kvadratkilometer

Valuta:

Euro

BNI per citizen:

43 992 PPP$

Nationaldag:

21 juli

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017