Hopp til innhold

Dominikanska Republiken

Den Dominikanska republiken är historiskt präglad av diktaturlikande regimer. Idag är fattigdom och sociala skillnader stora i landet.

Uppdaterat 20.01.2017

Geografi och miljö

Den Dominikanska republiken är ett berg- och skogrikt land med tropiskt klimat. Landet utgör två tredjedelar av ön Hispaniola, och på den sista delen ligger Haiti. Huvudbergskedjan, Cordillera Central, går från öst till väst, och delar landet i tu. Dalarna som ligger mellan Cordillera Central och landets nordligare fjällkedjor är känt för sig bördighet. Längst i väst är det ett torrare och mer ökenliknande landskap. Klimatet är varmt och fuktigt, men sällan outhärdligt varmt. Landets miljöproblem är erosion, avskogning och vattenförsörjning. Landet ligger mitt i ett orkanbälte och drabbas därför lätt, särskilt mellan perioden från Juni till Oktober.

Ecoprint

0.7 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Dominikanska Republiken, skulle vi behöva 0.7 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Den Dominikanska republiken har haft USA:s skugga över sig under/hela landets moderna historia. Då landet i början av 1990-talet inte längre kunde betala sin utlandsskuld så ockuperade USA landet i åtta år och hjälpte genrealen Rafael Trujillo till makten. Trujillo hade en terrorregim fram till att han blev mördad år 1961, också detta utfört med USA:s hjälp. USA ville inte att republiken skulle uppleva en liknande revolution som hade skett på Kuba. Vänstersidan kom ändå till makten i ett fritt val år 1965 och då ingrep USA på nytt genom en invasion. Efter trettio år med Trujillodiktaturen följde trettio år med hans efterföljare Joaquin Balaguer. Balaguers styre förföljde och mördade oppositionen från det Dominikanska revolutionära partiet (PRD), och USA bidrog till att förhindra att de inte kom till makten 1965. Han lyckades att bli omvald både 1970 och 1974 med hjälp av en del skrämselpropaganda men demokratiseringsprocessen kom ändå igång under detta årtionde. Det blev gradvis ett mer demokratiskt styre, och militärens makt blev mindre. PRD vann valet 1978 och 1982, men efter oljekrisen kunde de inte hantera att hålla vad de lovat angående de sociala reformerna. Därmed kom Balaguer tillbaka till makten vid 1986, 1990 och 1994. I presidentvalet 1996 vann en helt ny kandidat från det ganska nybildade partiet Partiet för dominikansk befrielse (PDL), Leonel Fernández. Hans regering införde ekonomiska reformer och landets ekonomi gick in i en god, men kortvarig, period med ekonomisk tillväxt.

I valet år 2000 kom PRD tillbaka med makten med Rafael Hipólito Mejía som president. Ett par år senare så började ekonomin återigen att gå nedåt och arbetslösheten ökade. Många menar det var drömmen om det förflutna var de som fick Fernández tillbaka till presidentposten vid valet 2004. När han tog över var det en tredjedel av arbetskraften som stod utan jobb, och valutan hade halverat sitt värde mot dollarn. Fernández' program innebar nedskärning i offentliga utgifter för att få ekonomin på fot igen och återställa förtroendet hos utländska investerare. Fernández blev omvald 2008. Landet hade då slutit sig till ett frihandelsavtal med USA och de centralamerikanska staterna, som en huvudstrategi för att stärka ekonomin.

Samhälle och politik

Den Dominikanska republiken är enligt grundlagen från år 1966 en representativ demokrati. Makten är delad i den utövande, lagstiftande och dömande makten. Presidenten har stor makt och utnämner regeringen, verkstället lagar som kongressen har antagit och är överbefälhavaren för armén. Presidenten och vice presidenten väljs vart fjärde år i samma val. Politiken i den Dominikanska republiken präglas av personfokus och flera gånger har anklagelser om valfusk yttrats. Landet kämpar med en omfattande korruption och svag tillit åt myndigheter. Landet har stora politiska problem som narkotika- och människohandel, våld och organiserad kriminalitet. Förhållandet med Haiti är ansträngt på grund av den stora mängden flyktingar från Haiti som uppehåller sig i den Dominikanska republiken. Flyktingarna utsätts ofta för diskriminering. Den nya grundlagen från år 2009 har kritiserats för att abort och homosexuella äktenskap blev olagligt samt att restriktioner på minoriteternas rättigheter infördes.

Mer än en av tre lever i extrem fattigdom. Vattenförsörjning och elförsörjning är en konstant utmaning för stora delar av befolkningen. Det finns omkring en och en halv miljon haitier som är födda i den Dominikanska republiken, men som i praktiken är stadslösa. Denna del av befolkningen lever under slavliknande förhållanden i landets sockerproduktioner. Detta har väckt stora internationella reaktioner.

Ekonomi och handel

Den Dominikanska republiken är idag bland Karibiens fattigaste länder. Det är stor arbetslöshet och arbetskraftutvandring är hög. Den Dominikanska republiken har traditionellt sålt socker, kaffe och tobak till utlandet och tjänat pengar på det. Mellan 1960- och 1970-talet fick landet bra betalt för socker, och den ekonomiska tillväxten var bland den starkaste i Karibien. Svagare marknader och fallande sockerpriser har efter 1980 försvagat landets ekonomi och landbruksproduktionen har förlorat mycket av sin betydelse. Landets viktigaste inkomstkällor har kommit att bli en stadigt växande turistindustri, i tillägg till att dominikaner som bor utomlands skickar pengar hem. Turismens del av den ekonomiska tillväxten är stor, och det förväntas att den ska fortsätta växa. Men med turism följer också brottslighet och narkotika. Tjänstesektorn bidrog med 55 procent av BNP år 2002 och sysselsatte 64 procent av arbetskraften.

Landet har upprättat ekonomiska frizoner som bidragit till att fler arbetsplatser och utländsk investering. Det är en viktig inkomstkälla. USA är landets viktigaste handelspartner.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Santo Domingo

Etniska grupper:

Europeiskt och afrikanskt ursprung 73 %, europeiskt ursprung 16 %, afrikanskt ursprung 11 %

Språk:

Spanska (officiellt)

Religion:

Katoliker 95 %, andra/ingen/ospecificerad 5 %

Befolkningsmängd:

10 652 135

Areal:

48 670 Km2

Valuta:

Dominikansk peso

BNI per citizen:

14 212 PPP$

Nationaldag:

27 februari

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017