Hopp til innhold

Estland

Republiken Estland

Sedan Sovjetunionens fall har Estlands politik riktat sig mot väst. Förhållandet mer Ryssland är idag dålig.

Uppdaterat 14.10.2013

Geografi och miljö

Estland är ett litet land (45 227 km² och 1,3 miljoner invånare) med en lång kustlinje från den Finska viken till Östersjön. Omkring 1500 öar och holmar hör till landet varav två är så stora att de utgör egna län. Estland är för det mesta platt men i sydöst finns kuperade områden. Nästan en tredjedel av landytan är träskmark och mer än 40 % är täckt av skog. Det finns en rädsla för vad en snabb avskogning har för konsekvenser för landets natur. Peipus är den största floden och sammanstrålar med Narva i en form av naturlig gräns till Ryssland i öst. Gränsen mellan Estland och Ryssland är dock omstridd. Estland har både kust- och inlandsklimat och har fyra jämnstora årstider.

Landet har varit en av Europas värsta luftförorenare, mycket på grund av oljeskiffer som används av energikraftverk och som släpper ut stora mängder svaveloxid. Den förorenade luften med aska och slagg har spridit sig över stora områden. För att uppfylla EU:s miljökrav innan 2015 byggdes kraftverken om. Föroreningarna var också en viktig sak i Estlands kamp för frigörelse från Sovjetunionen. Radioaktivt avfall, dumpning av flygbränsle, förorening av dricksvatten och avlopp orsakade stor förstörelse under sovjettiden och upprensningen har varit dyr.  

Earth Earth Earth Ecoprint

3.1 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Estland, skulle vi behöva 3.1 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Estland var självsändigt fram till 1200-talet. Då delade danskarna och tyskarna området mellan sig. År 1346 sålde Danmark sin del till tyskarna efter ett stort estniskt uppror i norra Estland. Flera städer blev medlemmar i Hansaförbundet. Bönderna blev däremot dåligt behandlade. På 1500-talet blev tyskarna besegrade och Sverige tog över hela Estland. Ryssland ville införliva Estland i sitt rike och flera krig påbörjades mellan Sverige och Ryssland. År 1721 förlorade Sverige området till Ryssland. En lång tid av fred efterföljde och landet återuppbyggdes efter flera krig på estnisk mark. Böndernas situation blev stadigt värre och eventuella bondeuppror slogs hårt ned. Först på 1800-talet kom jordreformer som förbättrade böndernas livsvillkor. År 1917 föll tsardömet i Ryssland och Estland förklarade sig självständigt. Ett frihetskrig pågick de följande åren fram tills ett fredsavtal år 1920 där Ryssland accepterade kraven om självständighet. Estland förklarade sig själv neutral under andra världskriget, men ett avtal mellan Tyskland och Sovjetunionen gjorde att landet blev erövrat av Sovjetunionen år 1940. Sovjetstyret avbröts av en period av tysk ockupation mellan år 1941 och 1944 innan Estland åter igen blev en del av Sovjetunionen.

Samhälle och politik

Estland blev självständigt från Sovjetunionen år 1991. Övergången från planekonomi till marknadsekonomi gick snabbt och medförde till dåliga sociala förhållanden för bönder och fattiga. 1990-talet var präglat av hög arbetslöshet och hög barnadödlighet. Heroinmissbruket växte i fattiga områden och spridningen av HIV var stort runt millennieskiftet. Situationen förbättrades under 2000-talet och idag är åtkomsten till vård god. År 2004 blev Estland medlem i NATO och EU och tre år senare hade landet EU:s näst lägsta arbetslöshet.

Estland är en republik och presidenten väljs för fem år av parlamentet. Presidenten utser statsministern, som måste godkännas av parlamentet. Sedan självständigheten har landet styrts av ostabila koalitionsregeringar. Innan 2009 hade ingen regering suttit en hel mandatperiod. Förhållandet till Ryssland är dålig. Förutom konflikten om gränserna är Ryssland mycket kritisk till det estniska systemet för medborgarskap. Trots att reglerna för medborgarskap har ändrats under de senaste åren så är reglerna så pass stränga att hälften av de rysktalande invånarna i Estland saknar medborgarskap.

Ekonomi och handel

De ekonomiska problemen var stora åren efter att Estland lämnade Sovjetunionen. Övergången från planekonomi till marknadsekonomi gjorde att priserna steg drastiskt. År 1992 blev Estland medlem i IMF som gav landet lån i utbyte mot att Estland skulle genomföra ett stramt ekonomiskt program. Statliga företag privatiserades och Estland införde en egen valuta som först knöts till den tyska marken och sedan till euron. Detta bromsade inflationen. Mot slutet av 1990-talet förbättrades den ekonomiska situationen och den estniska ekonomin växte under 2000-talet. År 2007 hade Estland EU:s näst högsta ekonomiska tillväxt. Den globala finanskrisen år 2008 medförde sämre tider men detta vände år 2010. Estland införde euron år 2011.

Bland primärnäringarna var det endast skogsindustrin som ökade produktionen sedan frigörelsen. Exporten av timmer och trävaror till Europa har ökat under de senaste åren. Lätt industri med utländska ägare har etablerat sig i Estland, mycket på grund av låga löner och en välutbildad arbetskraft. Estland har världens största utvinnbara lager av oljeskiffer och detta har gjort landet nästan oberoende av rysk energi. Finland är idag Estlands viktigaste handelspartner.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Tallinn

Etniska grupper:

Ester 68,7 %, ryska 25,6 %, ukrainer 2,1 %, vitryssar 1,2 %, finnländare 0,8 %, andra/ospecificerade/ingen 1,6 % (2008)

Språk:

Estniska 76,3 %, ryska 29,7 %, andra 2,3 %, okända 0,7 % (2000)

Religion:

Evangelisk lutheraner 13,6 %, ortodoxa 12,8 %, andra kristna 1,4 %, oberoende 34,1 %, andra 32 %, ingen 6,1 % (2000)

Befolkningsmängd:

1 280 227

Government:

Republik

Areal:

45 227 kvadratkilometer

Valuta:

Euro

BNI per citizen:

28 095 PPP$

Nationaldag:

24 februari

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017