Hopp til innhold

Filippinerna

Republiken Filippinerna

Filippinerna är en önation i Asien som har varit både en spansk och amerikansk koloni. Landet har i över 30 år kämpat med kommunistiska uppror i norr och muslimska separatister i södra delarna av landet.

Uppdaterat 11.09.2016

Geografi och miljö

Filippinerna är en önation som består av mer än 7100 öar. Större delen av landmassan på den största ön består av berg och platåer, med få låglänta områden. Öarna har mer än 20 aktiva vulkaner och ligger mitt i tyfonbältet som dominerar den västra delen av Stilla havet. Detta innebär att öarna ofta är utsatta för naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott och tyfoner.

Klimatet är tropiskt, med extremt hög luftfuktighet och höga temperaturer under hela året. Från juni till november är det regnperiod med ibland kraftig nederbörd. Filippinerna kämpar med många av de miljöproblem som kännetecknar världens fattiga länder: Avskogning, brist på rent dricksvatten och höga luftföroreningar. Dessutom har mer än hälften av öarnas korallrev skadats eller förstörts av utsläpp och fiske.

Ecoprint

0.6 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Filippinerna, skulle vi behöva 0.6 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Öarna som idag är Filippinerna befolkades ursprungligen av austronesiska folkslag via en landbro till Asien för många tusen år sedan. På 800-talet hade öarna kulturella och ekonomiska kontakter med Japan, Malaysia och Indonesien. Senare kom landet även i kontakt med Indien, vilket ledde till att majoriteten av invånarna konverterade till islam under 1200-talet.

Den första västerländska kontakten med Filippinerna kom när upptäcktsresanden Ferdinand Magellan besökte öarna år 1521. Spanien koloniserade öarna på 1500-talet och styrde sedan Filippinerna i mer än 300 år. Spanjorerna införde katolicismen, byggde vägar och basindustri och gav öarna en latinsk känsla som fortfarande finns kvar. Det spanska styret varade fram till år 1898 då amerikanerna tog över efter det spansk-amerikanska kriget och ett kort krig med lokalbefolkningen.

USA styrde Filippinerna fram till andra världskriget då öarna ockuperades av Japan. Landet blev självständigt för första gången år 1946. Åren efter självständigheten präglades av kaos och politisk oro. 1965 kom Ferdinand Marcos till makten och styrde landet i allt mer diktatorisk riktning tills han avsattes i en kupp år 1986.

Samhälle och politik

Filippinerna styrs av en president som är statschef, regeringschef och överbefälhavare för landets väpnade styrkor. Presidenten har ett mandat på sex år och kan inte omväljas. Politiska partier byggs upp och upplöses runt starka enskilda politiker. Det är vanligt att politiker byter parti efter valnederlag och partier skapas och läggs ned i rask följd.

Landets styre är stabilare än någonsin, trots att kuppförsök och andra politiska kriser inträffar regelbundet. Parlamentet består av en senat och ett representanthus. I landets södra delar har regeringen i över 30 år bekämpat kommunistiska uppror i norr, och muslimska separatister i söder. Det har begåtts allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter på båda sidor i konflikten. Filippinerna är idag ett delat samhälle, där en liten överklass både styr landet och sitter på de största intäkterna, medan stora delar av befolkningen lever i fattigdom.

Ekonomi och handel

På 1960-talet var Filippinerna var det näst rikaste landet i Asien, efter Japan. Två decennier under Ferdinand Marcos styre har starkt bidragit till att landet inte utvecklats i takt med andra sydostasiatiska länder. Efter en period av god tillväxt under 1990-talet drabbades landet av den asiatiska finanskrisen 1997, och först på senare år har Filippinerna upplevt en stabil ekonomisk tillväxt. Landet är dock mycket beroende av utländska lån.

Jordbruk, fiske och skogsbruk var länge de viktigaste sektorerna för landets ekonomi. Nu har tjänstesektorn och industriell produktion fått större betydelse. Outsourcing, att till exempel utländska IT-företag flyttar sin kundtjänst och utveckling till Filippinerna, blir en allt viktigare del av Filippinernas ekonomi. De viktigaste exportvarorna är elektroniska produkter. Filippinerna har ett underskott i handelsbalansen, vilket betyder att intäkterna från exportvaror är lägre än kostnaderna för importerade varor. Ökad privatisering av de sektorer som under Marcos styre ägdes av staten har bidragit till ökade investeringar från utlandet. Nästan 10 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) består av pengar som filippinare som jobbar i utlandet skickar hem (2013). 

Kort om

Filippinerna

Huvudstad:

Manila

Etniska grupper:

Tagaloger 28 %, cebuano 13 %, ilocano 9 %, bisaya/binisaya 7 %, hiligaynon ilonggo 7 %, bikol 6 %, waray 3 %, andra/ospecificerade/ingen 25,3 % (2000)

Språk:

Filipino (officiellt, baserat på tagalog), engelska (officiellt) samt 8 större dialekter: tagalog, cebuano, ilocano, hiligaynon/ilonggo, bicol, waray, pampango, pangasinan

Religion:

Katoliker 81 %, muslimer 5 %, evangeliska kristna 3 %, andra/ospecificerade/ingen 11 % (2000)

Politisk ledare:

Benigno Aquino III (president)

Befolkningsmängd:

101 802 706

Government:

Presidentiell republik

Areal:

300 000 kvadratkilometer

Valuta:

Filippinsk peso

BNI per citizen:

7 359 PPP$

Nationaldag:

12 juni

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

Svenska FN-förbundet © 2017