Hopp til innhold

Georgien

Georgien ligger i området där Europa möter Asien. Georgiens läge och historia har resulterat i ett rikt kulturellt arv, samtidigt som landet varit utsatt för många konflikter.

Uppdaterat 21.02.2016

Geografi och miljö

Georgiens landskap är mycket varierande. I norr ligger bergskedjan Kaukasus som gränsar mot Ryssland och i söder Lilla Kaukasus som gränsar mot Turkiet och Armenien. Landets centrala delar domineras av högland som förenar de två bergskedjorna. Från höglandet rinner mynnar floden Rioni, som rinner västerut i Svarta havet, och floden Mtkvari, som rinner österut i Kaspiska havet. De västra delarna domineras av lågtliggande slättlandskap som breder ut sig mot Svarta havet. Klimatet i Georgien varierar mycket. I väst är det subtropiskt med varma somrar och milda vintrar med mycket nederbörd. I de östra delarna är klimatet mer kontinentalt med måttlig nederbörd, kyliga vintrar och varma somrar. Stora delar av den ursprungliga miljön i västra Georgien har blivit förstörd på grund av jordbruk och urbanisering. Exempelvis är mycket av skogslandskapet som förr täckte detta område idag borta. Konstgödsel och besprutningsmedel inom jordbruket har också bidragit till att jordmånen försämrats radikalt.

Ecoprint

0.7 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Georgien, skulle vi behöva 0.7 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Georgiens storhetstid var på 1100-talet då landet utvidgades till att omfatta fler områden. Landet blev dock anfallet av turkarna och perserna ett flertal gånger under denna period. Resultatet blev att landet delades in i små kungariken. På 1700-talet förenades de östliga kungarikena. Med förhoppning att få beskydd ingick de en allians med Ryssland. Den ryska tsaren upplöste kungadömet år 1801 och gjorde det till en rysk provins. Då det ryska imperiet rasade år 1917 blev Georgien återigen en självständig stat. Självständigheten var inte långvarig utan år 1921 angrep Röda armén landet och Georgien blev en del av Sovjetunionen. Efter kommunismens fall år 1991 blev landet självständigt igen. Perioden efter självständigheten uppstod maktkonflikter mellan olika grupper och det politiska läget var oroligt. År 1992 blev Georgiens president avsatt och Sovjetunionens tidigare utrikesminister, Eduard Sjevardnadze, blev tillsatt. En allmän opinion grundad på fattigdom, ökad kriminalitet och misstankar om korruption och valfusk resulterade i att presidenten störtades år 2003. Detta skedde i samband med Rosenrevolutionen, en stor fredlig demonstration där folket använde sig av rosor som symbol.

Samhälle och politik

Georgien är en demokratisk republik. Efter Rosenrevolutionen år 2003 krävde folket politiker utan anknytning till det forna Sovjetstyret. Det rådde hopp om att den nya regeringen skulle minska arbetslösheten, kriminaliteten och korruptionen. Detta har visat sig vara svårt på kort tid även om korruptionen i landet har minskat en aning. Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt i städerna. Välfärdspolitiken som grundades under sovjettiden finns inte kvar och sjukvården är till stora delar privatiserad. Stora delar av regionerna Abchazien, Adzjarien och Sydossetien har länge velat frigöra sig från Georgien. Ryssland stöttar frigörelsen och år 2008 utbröt ett krig mellan länderna på grund av detta. Landets myndigheter har kritiserats för att ha försökt kväva oppositionen. År 2012 vann trots allt oppositionspartiet parlamentsvalet och Georgien genomförde landets första fredliga maktövergång. Många befarade att Ryssland skulle annektera regionerna 2014-15. Georgiens myndigheter vill samarbeta med viktiga aktörer inom västvärlden, så som USA, NATO och EU. Georgien har ansökt om medlemskap i NATO.  

Ekonomi och handel

Georgiens milda klimat gör landet till en viktig jordbruksproducent och det exporteras mycket vin och frukt till grannländerna. Upplösningen av Sovjetunionen resulterade i en ekonomisk kollaps för Georgien. De interna konflikterna som följde förvärrade landets ekonomiska situation. Levnadsvillkoren i Georgien är låga och många söker sig antingen utomlands eller till den informella sektorn för arbete. Sedan oberoendet har myndigheterna gradvis liberaliserat ekonomin och därmed öppnat för utländska investeringar. Den Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken har gett mycket ekonomiskt stöd åt landet. Georgien vill bli ett transitland för handel och olje- och gastransport. Det har startats stora projekt för att bygga gas- och oljeledningar från Kaspiska havet, genom Georgien, till Svarta havet och Medelhavet. Dessa projekt har resulterat i en positiv utveckling för ekonomin. Finanskrisen och kriget mot Ryssland år 2008 drabbade ekonomin hårt men tack vare ekonomiskt bistånd från väst och världsbanken ser det ut som att läget stabiliserats igen.

Kort om

Georgien

Huvudstad:

Tbilisi

Etniska grupper:

Georgier 83.8%, azerier 6.5%, armenier 5.7%, ryssar 1.5%, andra/ospecificerade/ingen 2.5% (2002)

Språk:

Georgiska (offisielt), rysska, armeniska, azeriska

Religion:

Ortodoxa kristna 83.9%, armensk-gregorianer 3.9%, katoliker 0.8%, muslimer 9.9%, andra/ospecificerade/ingen 1,5% (2002)

Politisk ledare:

Giorgi Margvelashvili (president), Irakli Garibashvili (premiärminister)

Befolkningsmängd:

4 304 540

Government:

Republik

Areal:

69,700 kvadratkilometer

Valuta:

Lari (GEL)

BNI per citizen:

9 679 PPP$

Nationaldag:

26 maj

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

Svenska FN-förbundet © 2017