Hopp til innhold

Grenada

Grenada är känd som en ”kryddö” på grund av sin stora export av muskot. Ön har kämpat med att reparera skadorna efter orkanerna Ivan, 2004, och Emily, 2005. Landet jobbar på att betala av lånen som de tvingades ta i samband med återuppbyggnaden av landet.

Uppdaterat 18.01.2015

Geografi och miljö

Grenada är en stat i Karibien i de små Antillerna längst ute bland Winward Islands. Landet omfattar ön Grenada och de sydligaste öarna i Grenadine islands, varav Carriacou och Petite Martinique är befolkade. Grenada står för en stor del av världens muskotproduktion och kallas därför för ”kryddön”.

Grenada är en vulkanö och landskapet domineras av skog. Grenada är en grön och frodig ö. Den ursprungliga regnskogen i inlandet har till stor del blivit nedhuggen och ersatts av sekundärskog eller plantager. Klimatet är tropiskt med en temperatur som skiftar med höjdskillnaderna. Medeltemperaturen för hela året i låglandet är cirka 26 °C med små årstids- och dygnsvariationer.  

Grenada drabbas av orkaner och annat extremt väder till följd av klimatförändringarna. Orkanen Ivan år 2004 var den värsta naturkatastrofen i mannaminne och hela nio av tio byggnader på ön förstördes. Ivan och Emily (2005) orsakade stor skada på jordbruket och turistnäringen. De mer turistiska byggnaderna hade man planerat för att tåla naturkatastroferna.

Earth Ecoprint

1.5 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Grenada, skulle vi behöva 1.5 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Grenada var ursprungligen bebodd av arawakindianerna som sedan blev utrotade av karibieindianerna. Engelska köpmän försökte skapa en koloni år 1609 men indianerna tvingade dem att lämna ön. Senare under 1600-talet lyckades Frankrike att kolonialisera ön och Grenada förblev en fransk koloni fram till år 1762 då Storbritannien övertog kolonin från Frankrike.

Grenada blev självständigt 1974 och den nya statsministern var känd för korruption och en våldsam politik. Oppositionen bestod av det Black Power-inspirerade kommunistiska partiet New Jewel Movement (NJM). NJM tog makten år 1979 och utropade revolution. NJM införde en rad reformer inom olika sektorer; jordbruket, fisket, lönesystemet och fackföreningarna. Samtidigt lades fokus på att bekämpa korruption och analfabetism.

Revolutionen och det efterföljande samarbetet med Kuba, Sovjetunionen och DDR (Östtyskland) framkallade oro i Karibien och USA, särskilt orosväckande var risken att kommunismen skulle sprida sig i Karibien. USA bröt de diplomatiska förbindelserna, påbörjade sabotering av landets ekonomi och lade press på Västeuropa för att avveckla sitt utvecklingsbistånd till ön.

En radikal fraktion i NJM var missnöjd och genomförde en ny revolution år 1983. Många civila dog och den tidigare statsministern och andra ministrar avrättades. USA invaderade Grenada utan förvarning, något som blev starkt fördömt i det internationella samfundet. Efter att en övergångsregering styrt landet i 10 år har det konservativa partiet det Nya Nationella Partiet (NNP) dominerat politiken. NNP bestod från början av flera olika oppositionspartier som hade gått samman i ett parti. I valet 1995 vann NNP genom det populära vallöftet om arbete åt alla. Keith Mitchell blev statsminister. NNP behöll makten även i valet 2003 men partiets stöd hade då minskat. Inför valet 2008 visade opinionsundersökningar att NNP troligen skulle behålla makten men så blev inte fallet. Efter 13 år vid makten blev det maktskiftet när den Nationella Demokratiska Kongressen (NDC) tog över med Tillman Thomas som statsminister.

Samhälle och politik

Sedan USA:s invasion och kuppen 1983 har Grenada varit demokratiskt och blev snabbt en mittpunkt för amerikanska intressen i Karibien igen. Framgångarna som den fyra åriga revolutionen hade fört med sig glömdes snart bort. Den var dock en dramatisk tidsperiod för Grenada och man har väntat på rättvisa. I början av 2000-talet blev en sanningskommission, efter sydafrikansk modell, tillsatt för att försöka undersöka de kaotiska händelserna under 1970-1980-talen. Många av kuppmakarna fick dödsstraff. Domarna omgjordes dock till livstids fängelse. Under 2009 blev frågan löst och de som kallades ”Grenada 17”, 17 stycken dömda personer som starkt förknippas med revolutionen, är idag frigivna.

I jämförelse med många andra länder är levnadsstandarden ganska god, med en förhållandevis hög BNP/capita och med en god tillgång på sjukvård. Orkanerna 2004-2005 ledde dock till att många miste både sina hem och jobb. 2008 levde nästan 38 % av befolkningen i extrem fattigdom. 2012 hade situationen förbättrats. Arbetsdepartementet på Grenada har vedertaget en grundlön för alla, men den räcker inte för att försörja en familj.

I valet 2013 tog NNP tillbaka makten efter fem år som opposition. Keith Mitchell, som även var statsminister mellan 1995-2008, blev åter statsminister. Hans största utmaningar är de ekonomiska problemen. Han har bland annat lovat att betala ut de offentligt anställdas löner i rätt tid varje månad, något som inte fungerat efter orkanerna.

Ekonomi och handel

Tjänstesektorn har fått en ökande betydelse i Grenada och stod år 2002 för 70 % av landets bruttonationalprodukt (BNP). Särskilt efter det att de 1985 fick en internationell flygplats har näringen tagit fart. Majoriteten av tjänstesektorn är på något sätt involverad i turismsektorn. Grenada är världens näst största producent av muskot men jordbruket utgör endast 10 procent av landets BNP. Bananer och kakao exporteras också men orkanen år 2004 och 2005 ödelade jordbruket för många år framåt.

Från slutet av 1990-talet har Grenada satsat på att locka utländska banker och andra företag till att etablera sig i landet. Grenada var tidigare uppsatt på en internationell svartlista för bristande arbete mot pengatvätt och ekonomisk kriminalitet, men Grenada ströks från listan år 2002.

Kort om

Grenada

Huvudstad:

Saint George's

Etniska grupper:

Afrikanskt ursprung 89,4 %, mixade 8,2 %, östindier 1,6 %, andra/inhemsk befolkning 0,9 % (2001)

Språk:

Engelska (officiell)

Religion:

Katoliker 44,6 %, Protestanter 43,5 %, Jehovas vittnen 1,1 %, rastafari 1,1 %, andra 6,2 %, ingen 3,6 %

Politisk ledare:

Keith Mitchell (premiärminister)

Befolkningsmängd:

106 694

Areal:

344 kvadratkilometer

Valuta:

Östkaribisk dollar

BNI per citizen:

12 967 PPP$

Nationaldag:

7 februari

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017