Hopp til innhold

Indonesien

Republiken Indonesien

Indonesien är en ögrupp som befinner sig på en vulkankedja. Landet blev hårt drabbat av den asiatiska finanskrisen i slutet av 1990-talet men har under de senaste åren haft ökad politisk stabilitet och en jämn ekonomisk tillväxt.

Uppdaterat 30.10.2013

Geografi och miljö

Indonesien är en ögrupp som består av 17 506 öar varav de största är Java, Sumatra, Kalimantan, Nya Guinea (halva ön tillhör Papua Nya Guinea) och Sulawesi. Indonesien befinner sig i ett område där tre delar av jordskorpan möts. Landet har därför ett stort antal aktiva vulkaner och jordskalv är ett vanligt fenomen. Tsunamin år 2004 som drabbade stora områden i Sydostasien och dödade många människor på norra Sumatra var på grund av ett underjordiskt jordskalv. Indonesiens öar präglas av skogsklädda berg, men vidsträckta låglandsområden finns också på några av öarna. Landet har ett tropiskt kustklimat med en luftfuktighet mellan 70-90 procent. Det är små temperaturvariationer och i genomsnitt ligger temperaturen på 27-28 grader i låglandet medan det är kallare i bergen. Användningen av olja och kol som energikällor, dessutom överanvändning av konstgödsel och bekämpningsmedel, har skapat betydliga miljöproblem. Indonesien har världens tredje största tropiska regnskog och skogen täcker 70 % av landets landyta. Avskogning är ett växande problem.  

Satelittbilde 1 Satelittbilde 2

Palmoljeplantagerna i Indonesien leder till avskogning av det tropiska låglandet. Läs mer

Ecoprint

0.7 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Indonesien, skulle vi behöva 0.7 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Indonesiens befolkning invandrade från Asiens sydöstra fastland runt 500 f.kr. Under 1300-talet kom islam till landet och blev den dominerande religionen i området. Portugiserna strävade efter att ha monopol över kryddhandeln från öst och var de första européerna som etablerade sig i landet. År 1602 tog Nederländerna över kontrollen genom att det så kallade Förenade Ostindiska Kompaniet. År 1799 gick bolaget i konkurs och Indonesien blev formellt en nederländsk koloni. Under andra världskriget invaderade Japan Indonesien och startade områdets frigöringsprocess. När kriget var över försökte Nederländerna att ta tillbaka makten över kolonin men under ledning av nationalistledaren Sukarno blev Indonesien självständigt år 1949. De starka kopplingarna med kommunisterna skapade missnöje och efter att CIA stöttade en statskupp år 1968 blev general Suharto president. Suharto lanserade det politiska programmet den nya ordningen där utländska investeringar betonades. Landet blev emellertid hårt drabbat av den asiatiska finanskrisen år 1998. Detta utlöste våldsamma protester mot Suhartos auktoritära regim och han avgick kort därefter.

Samhälle och politik

Indonesien är en republik där både president och nationalförsamlingens 550 medlemmar väljs vart femte år. Landet är indelat i 30 provinser, specialprovinserna Aceh och Yogyakarta samt huvuddistriktet Jakarta. Det är relativt nyligen som landet har utökat de demokratiska institutionerna med politiska partier, en reviderad grundlag och en relativt fri press. Bland Indonesiens befolkning är de religiösa, kulturella och etniska motsättningarna samt våldsamma separatistgrupperna ett problem i vissa områden. År 2005 kom man fram till en politisk lösning på den våldsamma konflikten i Aceh. Indonesiens kultur är präglad av religiös mångfald med inslag från hindusim, buddism, islam och animism.

Ekonomi och handel

Indonesien upplevde ekonomisk tillväxt under Suhartos styre, men den asiatiska finanskrisen år 1998 drabbade landet hårt. Under de senaste åren har dock bruttonationalprodukten (BNP) stigit och idag är Indonesien den största ekonomin i Sydostasien. Indonesien är världens största producent av palmolja och bland landets största industrier är olja, energi, textil, sko, gruvdrift, cement, skogsavverkning, gummi, matvaror och turism de viktigaste. De största exportländerna är Japan, Singapore, USA och Kina. Utländska investeringar har ökat kraftigt de senaste åren. Majoriteten av den ekonomiska tillväxten har varit koncentrerad på ön Java och huvudstaden Jakarta. Landets många öar saknar transportvägar och infrastrukturen finns främst i de tätbefolkade delarna av Indonesien. Med ökad ekonomisk tillväxt har också skillnaderna mellan fattig och rik ökat. Fattigdomen är störst på landsbygden. Indonesien har god kontakt med grannländerna och landet är en av grundarna av ASEAN, en sydostasiatisk organisation för politisk och ekonomiskt samarbete. Palmoljeplantager är den största orsaken till avskogningen i Indonesien. År 2010 in gick Indonesien ett avtal om att bevara regnskogen som en del av det internationella samarbetet för att reducera klimatpåverkan.

Kort om

Indonesien

Huvudstad:

Jakarta

Etniska grupper:

Javaneser 40,6 %, sundaneser 15 %, madureser 3,3 %, andra/ospecificerade/ingen 38,4 % (2000)

Språk:

Bahasa Indonesia (malaysiska), engelska, holländska, javanesiska och andra lokala dialekter

Religion:

Muslimer 86,1 %, protestanter 5,7 %, katoliker 3 %, hinduer 1,8 %, andra/ospecificerade/ingen 3,4 % (2000)

Befolkningsmängd:

255 708 785

Areal:

1 904 569 kvadratkilometer

Valuta:

Rupiah

BNI per citizen:

11 035 PPP$

Nationaldag:

17 augusti

Satellitbilder

Avskogning: Papua

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017