Hopp til innhold

Irak

Republiken Irak

År 2003 blev Iraks enväldiga härskare Saddam Hussein störtad. Konflikten mellan de religiösa grupperna har eskalerad och landet präglas av laglöshet, våld och terror.

Uppdaterat 09.11.2014

Geografi och miljö

De två stora floderna Eufrat och Tigris har i flera tusen år kännetecknat landet. Flodslätterna är fruktbara, och största delen av den irakiska befolkningen bor i detta område. I nordöst ligger den fjällrike delen av landet, kallade Zagrosfjällen. Det är här Iraks oljereserver är.

Över halva delen av landets sydöstliga områden består av öken. Myndighetens uppdämningsprojekt har resulterat i uttorkning av kärrområden och mindre floder. Skadeomfånget av detta har varit stort och landet sliter med bland annat brist på rent vatten, utrotning av djurarter, försaltning av jorden, erosion och ökenutbredning.

1975
2001

Försaltning av jorden, palmpest och krig är några av orsakerna till att daddelpalmskogen i Iran och Irak har blivit kraftigt reducerade de sista trettio åren. Läs mer

Ecoprint

0.9 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Irak, skulle vi behöva 0.9 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Bagdad var i över fem århundraden en av de viktigaste städerna för den arabiska och muslimska världen. År 1258 blev Irak ockuperad och ödelagd av mongolerna, och från 1534 och fram till slutet på första världskriget var landet underlagt det osmanska riket. Som en följd av Versailles-avtalet efter första världskriget blev Irak underordnad Storbritannien som mandatområde, och det upprättades ett brittiskstöttad monarkisk styresform. Irak blev först självständig år 1932.

Monarkin och kungen avskaffades i en blodig militärkupp år 1958, och den irakiska republiken upprättades. Fram till det sekulära Baath-partiet tog makten år 1968, gick landet igenom en turbulent period med flera statskupper. År 1979 tog Saddam ’Hussein över ledningen av Baath-partiet och var landets diktator fram till år 2003. Irak var från år 1980 till 1988 i krig med Iran och försökte år 1991 att annektera Kuwait. År 2003 invaderade amerikanska och brittiska styrkor Irak under påhoppet om att landet producerade massödeläggelsevapen. Saddam Hussein störtades och USA tillsatte ett nytt styre.

Efter Saddam Hussains fall blossade gamla spänningar mellan olika folkgrupper upp igen. Många ville straffa sunniaraberna, som hade haft många fördelar i regimens statsapparat. Våld och sabotage gjorde det svårt att återuppbygga Irak och få igång oljeproduktionen. De flesta partier försökte framställa sig som representanter för alla Iraks etniska grupper, även om flera av dem domineras av en grupp. Irak fick en ny regering i 2010, ett år innan de sista amerikanska trupperna skulle lämna landet.  Att lösa dessa spänningar är den nya regeringens svåraste uppgift. Regeringen domineras av Iraks största folkgrupp, de shiamuslimska araberna, men de flesta andra grupper är också representerade. Våldet har inte minskat och situationen kan förvärras om inte de interna konflikterna inte kan lösas. Ett av det största problemet är var gränserna ska dras till de kurdiska oljerika områdena i norr.

I juni 2014 genomförde den militanta islamistiska rörelsen IS en rask offensiv mot Iraks näst största stad, Mosul. Senare har de tagit kontroll över flera städer, med Bagdad som mål. Irak har begärt internationell hjälp från b la USA för att slå tillbaka mot attackerna. Läs mer om den islamiska staten (IS) under konflikter.

Samhälle och politik

I början av 2005 genomfördes det första fria valet på 50 år i Irak. De shiamuslimska och kurdiska partierna vann majoriteten av rösterna. Sunnimuslimerna, som tidigare satt med all makt, förlorade mycket av sitt politiska inflytande. Trots att en ny styrelsemakt tillsattes var Irak länge präglat av kaos och befann sig nära inbördeskrig. Reell stabilisering lät sig väntas och motståndet mot den amerikanska närvaron var stor. År 2010 fick Irak en ny regering, ett år innan de amerikanska soldaterna skulle lämna landet. Fortfarande är områden i norr ostabila och många utmaningar återstår när Irak försöker skapa en välfungerande stat. Våld och osäkerhet gör levnadsvillkoren dåliga, korruption är utbrett och bastjänster som vatten och elektricitet är bristande.

Före kriget mot Iran 1980, hade Irak ett av de bästa välfärdssystemen i Mellanöstern. Kuwaitkriget ledde till internationella sanktioner mot landet, som drabbade befolkningen hårt. Konsekvenserna ledde till social oro och fattigdom. Araber, kurder och andra grupper i samhället är nu mer åtskilda än före 2003.

Irak är en av de mest folkrika arabländerna, med ungefär 32 miljoner invånare och mer etniskt och kulturellt blandat än andra länder i regionen. Kurder utgör upp till en fjärdedel av befolkningen, och har självstyre i norra Irak. Araberna är uppdelade mellan sunniter och shiiter, där shiiter utgör en majoritet med cirka 60-65%.

2014 valdes Fuad Masum av nationalförsamlingen att bli Iraks president. Dessförinnan var han talman i parlamentet. Masum anses vara en moderat, liberal politiker. Haider al-Abadi blev 2014 uppmanad av landets president att bilda en ny regering efter den sittande premiärministern Nouri al-Maliki.

FN uppskattade 2012 att mer än 1,3 miljoner irakier har fördrivits från sina hem till följd av krig.

Ekonomi och handel

Irak var traditionellt ett jordbrukssamhälle, men är idag beroende av import av jordbruksvaror. Landets ekonomi har sedan 50-talet i huvudsak varit dominerat av oljesektorn, som traditionellt har stått för 95 procent av exportförtjänsten. Alla åren med krig och ekonomiska sanktioner har däremot drastiskt reducerat Iraks ekonomiska aktiviteter. Direkta angrepp på och ödeläggelse av oljeledningar och infrastruktur har satt landet långt tillbaka. Irak har också pådragit sig en stor utlandsskuld. Landets oljeintäkter täcker för närvarande inte utgifterna knutna till återuppbyggningen av landet.

Irakiska myndigheter är beroende av internationellt bistånd, och sanering av skulden för att förbättra den ekonomiska situationen.

2000
2004

Det mesopotamiska träsklandet är ett av världens största våtmarksområden och täcker en landyta på 15 000-20 000 kvadratkilometer. Läs mer

Kort om

Tre like store horisontale striper med rød(øverst), hvitt og svart; Takbir (arabisk frase som betyr "Gud er størst") i grønn arabisk skrift i midten av den hvite stripen

Huvudstad:

Bagdad

Etniska grupper:

Araber 75-80 %, kurder 15-20 %, andra/ospecificerade/ingen 5 %

Språk:

Arabiska, kurdiska, assyriska, armenska och andra

Religion:

Shiamuslimer 60-65 %, sunnimuslimer 32-37 %, andra/ospecificerade/ingen 3 %

Politisk ledare:

Jalal Talabani (president), Nouri al-Maliki (premiärminister)

Befolkningsmängd:

35 766 702

Areal:

438 317 kvadratkilometer

Valuta:

Irakisk dinar

BNI per citizen:

14 895 PPP$

Nationaldag:

3 oktober

Satellitbilder

Avskogning: Shatt al-Arab (även känd som Arvand Rud)

Vattentillförsel: Det mesopotamiska träsklandet

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017