Hopp til innhold

Kirgizistan

Republiken Kirgizistan

Kirgizistan kämpar med interna konflikter och fattigdom i spåren av sovjettiden.

Uppdaterat 14.10.2013

Geografi och miljö

Kirgizistan är ett litet bergsland i Centralasien. Längs gränsen till Kina dominerar bergskedjan Tian Shan som är täckt av snö större delen av året. Här är den högsta toppen Pik Pobedy på 7 439 meter över havet. Resten av landet består av andra bergskedjor åtskilda av dalgångar. I nordost ligger Issyk-Kul, världens näst största bergssjö, omgiven av höga bergstoppar. I sydväst finns Ferganadalen där floden Syr-Darja rinner mot Uzbekistan. Medan klimatet är subtropiskt i Ferganadalen råder kontinentalt klimat i norr med stora skillnader mellan vinter och sommar. Förorenat vatten är ett stort problem i Kirgizistan. Giftigt avloppsvatten från gruvor renas inte i tillräcklig utsträckning på grund av dåliga vattenreningsverk. Landet lider också av alltför salta jordar på grund av bevattning av jordbruksområden. Överbetning har resulterat i att 60 % av Kirgizistans mark har drabbats av jorderosion.

Historia

Man tror att kirgizerna har ett turkiskt ursprung. På 800-talet erövrade de det Uiguriska riket i vad som nu är Mongoliet. Djingis Khan besegrade det Uiguriska riket på 1200-talet och kirgizerna flydde söderut till dagens Kirgizistan. När ryssarna kom på 1800-talet lydde området under Kokandkhanatet. Det var ett uzbekiskt furstendöme som kontrollerade delar av Centralasien på 1700- och 1800-talet. Många var missnöjda med den höga beskattningen från Kokand och överlämnade sig frivilligt till Ryssland. År 1918 blev Kirgizistan en del av Sovjetunionen. Kirgizerna var ursprungligen nomader, men år 1928 tvingade Stalin dem att bli bofasta. På kort tid blev de sovjetiska jordbrukare och industriarbetare. Efter Sovjetunionens år fall 1991 blev Kirgizistan självständigt. Askar Akajev valdes till president och han införde marknadsekonomiska reformer för att få ekonomin på fötter. Sedan dess har landets präglats av politisk oro. Spänningarna mellan makthavare och opposition har lett till flera sammandrabbningar. Akajev flydde Kirgizistan år 2005 och Kurmanbek Bakijev valdes till ny president.

Samhälle och politik

Vägen till en välfungerande demokrati har varit svårt i Kirgizistan. Sedan självständigheten år 1991 har landet i princip varit en demokratisk republik, men presidenten har haft stor makt och de mänskliga rättigheterna har blivit hotade. Det politiska systemet har präglats av korruption och valfusk. Förhållandet mellan olika etniska grupper har länge varit turbulent. Ferganadalen delas av Kirgizistan, Uzbekistan och Tadzjikistan och är tättbefolkad. Tvister om mark och vatten, hög arbetslöshet och fattigdom har här lett till flera blodiga sammandrabbningar mellan olika etniska grupper. Framför allt är staden Osh på gränsen till Uzbekistan utsatt för våldsamma upplopp mellan de olika grupperna. Det har också varit strider mellan islamistiska rörelser och den kirgiziska armén. I april år 2010 flydde president Bakijev till Vitryssland efter stora demonstrationer i Bisjkek. Landet har nu en interimsregering fram till valet år 2011. Efter presidentvalet år 2011 är situationen fortfarande ostabilt. Hälsosituationen i Kirgizistan är dålig, mycket på grund av brist på mediciner, vaccin och annan medicinsk utrustning. Organiserad kriminalitet har ett starkt fotfäste i landet och ökar i takt med narkotikasmugglingen från Afghanistan och Tadzjikistan.

Ekonomi och handel

Kirgizistan är ett fattigt land med dåligt utbyggd infrastruktur och industri. Det är delvis därför som värdefulla naturresurser som mineraler och järnmalm inte har lett till ökat välstånd. Guld har brutits sedan år 1997 och står för närvarande för 40 % av exportintäkterna. Bomull, ull och kött är andra viktiga exportvaror. Ryssland är fortfarande den viktigaste handelspartnern, men det verkar som att Kina är på väg att ta över marknaden. Korruption har skrämt bort utländska investerare. Ungefär hälften av arbetskraften är sysselsatt inom den primära sektorn och landet är självförsörjande på jordbruksprodukter. Detta trots att endast 7 % av marken är odlingsbar. Kirgizistan är det enda landet i världen med både ryska och amerikanska militärbaser, vilket visar att goda förbindelser med mäktiga länder är viktigt i en utsatt position i Centralasien. Den ekonomiska potentialen i Kirgizistan är stor. Vattenkraftverken fungerar inte optimalt, till stor del på grund av ett dåligt ledningsnät. Under sovjettiden var landet ett turistmål tack vare sin vackra natur. Om de inre konflikterna löses kan turismen blomstra igen.

Kort om

Kirgizistan

Huvudstad:

Bisjkek

Etniska grupper:

Kirgizer 64,9 %, uzbeker 13,8 %, ryssar 12,5 %, dungan 1,1 %, ukrainare 1 %, uighurer 1 %, andra/ospecificerade/ingen 5,7 % (1999)

Språk:

kirgiziska (officiell) 64,7 %, usbekiska 13,6 %, ryska (officiell) 12,5 %, dungun 1 %, andra 8,2 % (1999)

Religion:

Muslimer 75 %, rysk-ortodoxa 20 %, andra/ospecificerade/ingen 5 %

Politisk ledare:

Almazbek Atambayev (president), Zhantoro Satybaldiyev (premiärminister)

Befolkningsmängd:

5 707 529

Areal:

199 900 kvadratkilometer

Valuta:

Som

BNI per citizen:

3 427 PPP$

Nationaldag:

31 augusti

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017