Hopp til innhold

Kiribati

Republiken Kiribati

Kiribati är ett örike som är bekymrad över framtidens klimatförändringar och planerar för hur landet kan evakuera hela sin befolkning till ett annat land.

Uppdaterat 14.10.2013

Geografi och miljö

Kiribati består av en ö (Banaba) och 32 korallatoller fördelade på tre ögrupper. Korallatollerna är skapade på toppen av underjordiska vulkaner och de flesta ligger bara några få meter över havet. Atollerna är i stort sätt täckta av kokospalmer och skruvpalmer samt har dålig jordmån. Den högsta punkten är ön Banaba och är 80 meter över havet. Nio av tio bor i ögruppen Gilbert Islands, de flera på Tarawaatollen där huvudstaden ligger.

Kiribati har ett tropiskt klimat och nederbördsmängden varierar och torka är ett regelbundet problem. Kiribatis största bekymmer är utan tvekan klimatförändringarna. Hela landet kan försvinna om forskarnas prognoser om hur mycket vattennivån kommer att stiga stämmer. År 2008 tog statsministern initiativet till att skapa en långsiktig beredskapsplan för evakuering och bosättning av Kiribatis befolkning i andra länder. Han vände sig främst till Nya Zeeland och Australien. Statsministern menade även att hela befolkningen måste flyttas under de kommande 50 åren.

Historia

De första människorna bosatte sig på öarna 3000 f.kr. De flesta öarna i Mikronesia, förutom Gilbertöarna, har traditionellt varit baserat på en kvinnlig familjestruktur (matriarkalt samhälle).

De första européerna var spanska sjöfarare som kom på 1500-talet, men öarna fick sitt namn från Thomas Gilbert som var en brittisk äventyrare som bosatte sig på öarna år 1788. På 1800-talet använde valfångare öarna som bas under kaskelotjakten och från 1900-talet påbörjade en stor framställning av fosfat. Öarna annekterades av Storbritannien år 1990 och fick status som kronkoloni år 1915. Under andra världskriget ockuperades öarna av japanerna.

Kronkolonin fick inre självstyre år 1971. År 1975 bröt sig några öar ut och blev den självständiga staten Tuvalu och önskan om självständighet växte i regionen. Den nya staten Kiribati blev självständigt år 1979. Genom ett vänskapsavtal samma år avskrev USA formellt sina territoriella krav på 14 av de 33 öarna som Kiribati består av.

Samhälle och politik

Grundlagen från år 1979 slår fast att Kiribati är en republik. Presidenten är stats- och regeringschef och utnämner alla landets domare. Presidenten utnämner också regeringen som, förutom presidenten, består av en vicepresident, en justitieminister och 12 andra ministrar. Politiska partiet finns egentligen inte utan politiken är löst organiserad i allianser som främst bygger på familjeband och geografisk samhörighet.

Livet i Kiribati kretsar kring storfamiljen och maneaban, det vill säga huset som utgör samlingsplatsen i varje stad och by. Samhället präglas av traditionella tankar om att kollektiva intressen går före individens och att politiken ska drivas av äldre män.

Landet blev till viss grad utbyggd och moderniserad i den mycket exportorienterade ekonomin under början på 1900-talet där skolor och vården byggdes ut efter västerländsk modell. Det finns inget rikstäckande telefonnät på Kiribati och endast 2 % av landets invånare använde internet år 2008. De stora avstånden gör också transporten svår.

Ekonomi och handel

Befolkningen i Kiribati lever för det mesta på småskaligt jordbruk och fiske. Bara en av fyra har ett avlönat arbete och runt hälften av dessa arbetar inom det offentliga. Fram till år 1979 utvanns fosfat på Banaba och avvecklingen av näringen, som stod för omkring 80 % av exportintäkterna och 50 % av statsintäkterna, har haft en ödeläggande effekt på ekonomin.

Fiske har tidigare varit en viktig näring, men det statliga fiskeföretaget blev nedlagt år 1991 på grund av en stark nedgång i fångsten. Försäljningen av fiskelicenser till andra länder har sedan dess blivit en viktig inkomstkälla. Kiribatier som arbetar utomlands eller på utländska skepp överför också stora och viktiga bidrag till Kiribatis ekonomi. Turismen är ett satsningsområde och utgör cirka 15 % av landets intäkter.

Storbritannien och USA har använt ön Kiritimati (Christmas Island, för övrigt världens största korallatoll) som en operationsbas för provsprängningar av kärnvapen sedan 1950-talet. Flera öar i Kiribati har också använts som uppskjutnings- och landningsbanor för rymdskepp.

Kort om

Kiribati

Huvudstad:

Tarawa

Etniska grupper:

Mikronesier 98,8 %, andra/ospecificerade/ingen 1,2%

Språk:

Kiribatiska, engelska

Religion:

Katoliker 55 %, protestanter 36 %, mormoner 3,1 %, bahi 2,2 %, sjundedagsadventister 1,9 %, andra/ospecificerade/ingen 1,8 %

Politisk ledare:

Anote Tong (president)

Befolkningsmängd:

105 555

Areal:

811 kvadratkilometer

Valuta:

Australisk dollar

BNI per citizen:

1 859 PPP$

Nationaldag:

12 juli

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017