Hopp til innhold

Makedonien

Republiken Makedonien

Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien blev skonad av det etniska våld som drabbade andra stater på Balkan efter upplösningen av Jugoslavien under tidigt 1990-tal, men landet var nära ett inbördeskrig tio år efter självständigheten. Önskemålet om medlemskap i NATO och EU blockeras av Grekland.

Uppdaterat 11.04.2016

Geografi och miljö

Makedonien är en inlandsstat mitt på Balkanhalvön och består av ett bergrikt landskap med djupa dalar. Landet har tre stora insjöar: Ohrid, Prespa och Dojran. Dessa gränsar till grannländerna. Ohridsjön uppskattas vara 5 miljoner år gammal och därmed en av världens äldsta insjöar. Landet har tre naturskyddsområden, som ligger i obebodda områden. Industristäder har fabriker från det socialistiska Jugoslavien som fortfarande används. Landets största miljöproblem är luftförorening och avfall. På sommaren har landet även lokala vattenförsörjningsproblem på grund av sitt varma Medelhavsklimat. Begränsningar i vattenkonsumtionen är därför vanligt under varma perioder.

0 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Makedonien, skulle vi behöva 0 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Genom historien har många människor stridit om makten i Makedonien. Området har bland annat varit en del av Alexander den stores rike, Bysans och det Osmanska riket. Efter balkankriget delades Makedonien upp mellan Grekland, Bulgarien och Serbien. Under andra världskriget var landet ockuperat av Bulgarien och Italien. Efter kriget blev Makedonien en av sex delrepubliker i forna Jugoslavien, som leddes av Josip Broz Tito. På slutet av 1980-talet ledde kommunismens fall i Östeuropa, och Titos död, till att flera av delrepublikerna förklarade sig självständiga. År 1991 gjorde Makedonien detta och var den enda staten i det tidigare Jugoslavien som blev självständig på ett fredligt vis. I början av 2000-talet blev det emellertid nästan inbördeskrig mellan slavisktalande makedonier och albaner. Den albanska minoriteten identifierade sig inte som makedonier då området var en del av Jugoslavien, och ställde krav på större inflytande. 2001 ingicks ett fredsavtal som gav landets minoriteter fler rättigheter.

Samhälle och politik

Makedonien är en parlamentarisk demokrati. Parlamentet väljs vart fjärde år och presidenten väljs vart femte år. Konflikten mellan makedonierna och albanerna har länge dominerat politiken. Efter fredsavtalet 2001 har konstitutionen ändrats så att albanerna fått fler rättigheter och större inflytande. Idag går den politiska skiljelinjen främst mellan det makedonska nationalistiska regeringspartiet, VMRO-DPMNE, och oppositionen socialdemokratiska spetsen, SDSM. Makedonien vill gå med i Nato och EU. Båda har stoppats av Grekland, som tror att "Makedonien" är namnet på en grekisk provins, och att landet bör kallas något annat.

Ekonomi och handel

Trots att Makedonien haft en relativt god tillväxt under början av 2000-talet är landet fortfarande på en lägre ekonomisk nivå än när det var en del av Jugoslavien. Ekonomin är känslig för svängningar i världen. Tillväxten i Makedonien stoppades exempelvis under eurokrisen 2012. Jordbruk och industri var länge stora industrier, men under de senaste åren har tjänstesektorn vuxit. Arbetslösheten är bland de största i Europa och unga drabbas särskilt hårt. Nästan en tredjedel av befolkningen beräknas vara fattiga av Världsbanken (2013). Många invånare är beroende av pengar från släktingar som arbetar utomlands, eller inkomster från den informella ekonomin.

Kort om

Makedonien

Huvudstad:

Skopje

Etniska grupper:

Makedoner 64,2 %, albaner 25,2 %, turkar 3,9 %, romer 2,7 %, serber 1,8 %, andra/ingen/ospecificerad 2,2 % (2002)

Språk:

Makedonska (officiell) 66,5 %, albanska (officiell) 25,1 %, turkiska 3,5 %, romani 1,9 %, serbiska 1,2 %, annan 1,8 % (2002)

Religion:

Makedonsk-ortodoxa 64,7 %, muslimer 33,3 %, andra kristna 0,37 %, andra/ingen/ospecificerad 1,63 (2002)

Politisk ledare:

Gjorge Ivanov

Befolkningsmängd:

2 109 251

Government:

Parlamentarisk demokrati

Areal:

25 713 kvadratkilometer

Valuta:

Denar

BNI per citizen:

13 908 PPP$

Nationaldag:

8 september

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017