Hopp til innhold

Marshallöarna

Republiken Marshallöarna

Sedan Marshallöarnas självständighet från USA har länderna fortfarande ett avtal om fri association. USA spelar en avgörande roll för Marshallöarnas ekonomi.

Uppdaterat 11.04.2016

Geografi och miljö

Marshallöarna ligger i Stilla havet, omkring 4000 kilometer nordöst om Australien. Östaten består av 29 atoller och fem större öar. Öarna är indelade i två grupper: Ratakkedjan (soluppgångskedjan) och Ralikkedjan (solnedgångskedjan). Två tredjedelar av befolkningen bor på atollen Majuro, där huvudstaden ligger, och på ön Ebebe i Kwajaleinatollen. De yttre öarna är tunt befolkade på grund av få möjligheter till sysselsättning och ekonomisk utveckling. Marshallöarna ligger i en tropisk zon och har ett mycket hett och fuktigt klimat. Regnperioden är mellan maj och november. Öarna har under vissa perioder problem med tillgången till färskvatten eftersom det samlas upp från regnvatten. Ingen av atollernas korallöar reser sig över 10 meter över havet. Därför är landet sårbart för klimatändringar som medför höjd vattennivå och tropiska orkaner.

Historia

Marshallöarna är uppkallat efter den engelska upptäcktsresanden John Marshall som utforskade öarna år 1799. Historiker antar att Marshallöarna beboddes av Mikronesiskt folk för cirka 4000 år sedan. Innan européernas ankomst på 1500-talet styrdes öarna av små hövdingadömen. De kommande århundraden var området under spansk, tysk och japansk dominans, innan USA erövrade det år 1944. Från år 1947 tillhörde öarna USA:s tillsynsområde i Stilla havet efter en bestämmelse från FN:s säkerhetsråd. USA genomförde 22 kärnvapentest på atollerna Bikini och Eniwetok mellan 1946 och 1958, och etablerade en militärbas på Kwajalein. Marshallöarna blev en självständig stat år 1986 men ingick samtidigt ett avtal om fri association med USA.

Samhälle och politik

Enligt grundlagen från år 1979 är Marshallöarna en demokratisk republik. Marshallöarna är en förhållandevis ny demokrati och har element från den traditionella, hierarkiska kulturen på ön. Nästan alla presidenter har varit traditionella hövdingar. Presidenten väljs av parlamentet på en fyraårsbasis. Det finns inga formella politiska partier. Istället bildas politiska grupper baserade på enskilda fall eller klantillhörighet.

Enligt associationsavtalet står USA för Marshallöarnas försvar och har militära baser på öarna. De förpliktar sig att ge ett årligt ekonomiskt bidrag till Marshallöarna. Marshalleserna får dessutom rätt att studera, jobba och bo i USA. Förhållandet till USA är bland de viktigaste politiska temana i landet. Marshallöarna har krävt ersättning för alla som drabbades av kärnvapentesten som utfördes på 1940- och 50-talet.

Ekonomi och handel

Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, som huvudsakligen är baserad på jordbruk och självförsörjning, och en modern tjänstesektor på de stora öarna Majuro och Ebeye. Tjänstesektorn utgör en stor del av bruttonationalprodukten (BNP). En betydande del av tjänsterna är statliga arbetsplatser och den offentliga sektorn på öarna är stor. Öarna har under de senaste åren satsat på fiske och turism i ett försök att utveckla de utanförliggande öarna. Det görs även försök att locka utländska investeringar genom ett internationellt fartygsregister. Marshallöarna måste importera det mesta av vad de behöver och har få exportvaror. Ekonomin är beroende av bistånd från USA, som står för 60 procent av landets budget.

Kort om

Marshallöarna

Huvudstad:

Majuro

Etniska grupper:

Marshalleser 92.1 %, blandade marshalleser 5.9 %, andra 2 % (2006)

Språk:

Marshallesiska (officiell) 98,2 %, andra språk 1,8 %, engelska (officiell) utbrett som andraspråk (1999)

Religion:

Protestanter 54,8 %, assembly of God 25,8 %, katoliker 8,4 %, bukot nan jesus 2,8 %, mormoner 2,1 %, andra kristna 3,6 %, andra 1 %, ingen 1,5 % (1999)

Befolkningsmängd:

52 993

Government:

Konstitutionellt styre i fri association med USA

Areal:

181 kvadratkilometer utspritt över cirka 2 miljoner kvadratkilometer hav

Valuta:

US dollar

BNI per citizen:

3 817 PPP$

Nationaldag:

1 maj

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017