Hopp til innhold

Mauretanien

Islamiska republiken Mauretanien

Den tidigare franska kolonin Mauretanien är ett av världens torraste länder. Försöken att införa demokrati har inte lyckats och landets regering anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Uppdaterat 15.10.2013

Geografi och miljö

Mauretanien är ett torrt land med mycket öken och några bergsområden. Två tredjedelar av landet täcks av Saharaöknen, där det nästan aldrig regnar och endast spridda buskar kan överleva. Detta område är mycket glest befolkat och upplever extrema temperaturväxlingar – från 0 grader på natten till upp till 50 grader under dagen. Längre söderut i landet ligger öken Sahel och Senegalfloden som är något mer fruktbar än den stora öknen i norr. Längs den långsträckta kusten är klimatet mer tempererat, men även här är det mycket lite nederbörd och glesbefolkat. Mauretaniens största miljöproblem har sedan torrperioderna på 1960- och 70-talet varit ökenspridningen, där mer och mer bördig mark täcks av karga sandslätter. Brist på kontroll över avverkningen av den glesa skogen leder till utarmad jord som sedan blåser bort. Landet kämpar också med brist på rent vatten på grund av minskande nederbörd, bristande rening av avloppsvatten och utsläpp från industrin.

1979
1999

Klimatförändringarna påverkar våtmarksområdet Djoud i det senegalesiska floddeltat. Läs mer

Earth Ecoprint

1.2 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Mauretanien, skulle vi behöva 1.2 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

För ungefär 3500 år sedan var Saharaöknen ett fruktbart landskap med rik flora och fauna och spridd bebyggelse. Omkring år 200 e.kr. började berber från Nordafrika att bosätta sig i området. De södra delarna av dagens Mauretanien dominerades från 800-talet av imperierna Mali och Ghana, medan de nordliga områdena ingick i Almoravidriket. På 1500-talet erövrade marockanska styrkor stora delar av landet och införde det arabiska språket, kulturen och sociala organisationen. Ungefär samtidigt började europeiska stormakter att upprätta tillfälliga handelsstationer längs hela den västafrikanska kusten. Under Wienkongressen år 1815 gavs Frankrike full kontroll över kustremsan i dagens Mauretanien och Senegal. Mauretanien blev en del av Franska Västafrika (AOF) år 1920 och landet blev självständigt år 1960. År 1975 införlivades Mauretanien i Västsahara för att förhindra Marocko från att utvidga sitt område söderut. Efter långvariga strider mot västsahariska befrielserörelsen Polisario och en militärkupp 1978 drog sig landet ut ur Västsahara. De följande decennierna styrdes landet av olika odemokratiska regeringar och skiftande regeringar som avsatte varandra genom militärkupper. Först år 1991 tilläts flera partier och de första demokratiska valen hölls år 2006 och 2007. Efter tre år med civilt styre blev den valde presidenten avsatt i en ny statskupp år 2008 och general Mohammes ould Abdelaziz tog makten.

Samhälle och politik

Mauretanien är en republik där presidenten har mycket makt. Presidenten väljs för fem år och kan sitta i två perioder. President Mohammed ould Abdelaziz fick flest röster i det val som hölls efter han tagit makten år 2008 genom en statskupp, men valet har fått omfattande kritik och anklagelser om valfusk. Mauretansk politik är mycket personfokuserat och handlar lite om vilket av de 70 partier man tillhör. Det är mycket viktigare vilken folkgrupp man kommer ifrån. Det mauretanska samhället är splittrat mellan de arabiska grupperna i norr och de afrikanska i söder. Traditionellt har araberna förtryckt grupperna i söder och under flera århundraden använt slavar från södra Maure tanien. Slaveri är fortfarande utbrett i flera områden även om regeringen förbjöd detta år 1981. Landet är underutvecklat och befolkningen har bristande tillit till politikerna efter många decennier av odemokratiskt styre. Under den arabiska våren år 2011 demonstrerade även mauretanierna mot sin regering. Under de senaste åren har regeringen slagit hårt ned på islamistiska grupper och flera organisationer har kritiserat landet för grova brott mot de mänskliga rättigheterna.

Ekonomi och handel

Under 2000-talet har Mauretaniens ekonomi gradvis vuxit sig starkare delvis på grund av export av olja, guld, järnmalm och koppar men också delvis på grund av ekonomiska reformer. Trots detta är majoriteten av befolkningen fortfarande mycket fattigt och livnär sig på enkelt jordbruk och djuruppfödning. Även om delar av utlandsskulden har återbetalas går fortfarande över hälften av landets bruttonationalprodukt (BNP) år avbetalning av skulderna (2008). Landet är beroende av bistånd från utlandet. Militärkuppen år 2008 ledde till att den internationella valutafonden (IMF) och flera andra internationella biståndsorganisationer stoppade sitt stöd åt Mauretanien. Samtidigt inträffade den globala finanskrisen vilket drabbade fiskeri-, gruv- och byggnäringen. Detta fick allvarliga konsekvenser för ekonomin i landet. Under de senaste åren har ekonomin stabiliserats sig och börjat växa igen.  

Kort om

Mauretanien

Huvudstad:

Noukachott

Etniska grupper:

Språk:

Arabiska (officiell), pulaar, soninke, wolof, franska, hassaniya

Religion:

Islam är statsreligionen

Politisk ledare:

Mohamed Ould Abdel Aziz (president), Moulaye Ould Mohamed Laghdaf (premiärminister)

Befolkningsmängd:

4 080 224

Areal:

1 030 700 kvadratkilometer

Valuta:

Ouquiya

BNI per citizen:

3 886 PPP$

Nationaldag:

28 november

Satellitbilder

Vattentillförsel: Våtmarksområdet Djoud

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017