Hopp til innhold

Mikronesien

Mikronesiska fedrationen

Mikronesien, som ligger i västra Stilla havet, består av över 600 öar som är indelade i fyra delstater. De små öarna ligger i ett område som är fem gånger större än Frankrike.

Uppdaterat 11.04.2016

Geografi och miljö

Mikronesien består av 607 öar i de östra och centrala delarna av ögruppen Karolinerna, öster om Filippinerna. Öarna delas in i fyra grupper som är delstater i den mikronesiska federationen. Öarna Pohnpei, Kosrae samt öarna i Chuuklagunen är bergrika och av vulkaniskt ursprung. Huvudön i Yap är däremot av kontinentalt ursprung. Nästan alla de resterande öarna är platta korallatoller som består av en eller flera småöar. Den största ön är Pohnpei som på egen hand utgör hälften av hela federationens landyta. På ön ligger även huvudstaden Palikir. Klimatet är tropiskt och det är varmt året runt. Nederbördsmängden är stor och Pohnpei är känt för att vara en av världens mest fuktiga platser med en årlig nederbördsmängd på 4900 mm. Ön drabbas ibland av naturkatastrofer som orkaner och torka.

Historia

Mikronesiernas förfäder bosatte sig på Karolinerna för över 4000 år sedan. På öarna var det traditionella samhällen som styrdes av hövdingar. De största samhällena var på ögrupperna Yapi och Pohnpei. Portugiserna kom till öarna när de letade efter kryddöar på 1500-talet och spanjorerna kom kort därefter och grundade en koloni i området. Tyskland köpte öarna från Spanien år 1899. År 1914 blev Mikronesien ockuperat av Japan och år 1944 av amerikanska styrkor. Efter andra världskriget blev öarna en del av ett tillsynsområde under FN, förvaltat av USA. Fyra av områdets ögrupper ratificerade den nya grundlagen år 1979 och grundade Mikronesiska federationen. Grannområdet Palau, Marshallöarna och Nordmarianerna bestämde sig för att inte bli medlemmar i denna federation och blev egna stater. Mikronesien har sedan år 1986 haft en viss anknytning till USA genom ett avtal om fri association. Försvaret sköts av USA som får tillgång till de strategiskt viktiga öarna i utbyte mot ekonomiskt bistånd.

Samhälle och politik

Den högsta lagstiftande myndigheten i federationen är kongressen som har 14 senatorer. Fyra av senatorerna väljs av delstaterna och sitter i fyra år. De övriga tio väljs för två år från mindre kretsar som är indelade efter befolkningsstorlek. Den utövande makten har presidenten som väljs av kongressens fyra delstatsrepresentanter. Presidentämbetet skiftar mellan delstaterna. I kongressen finns det inga formella politiska partier och den har ganska liten makt i lokala frågor som till exempel budgetfrågor, som delstaterna själva bestämmer över. Varje delstat har en hög grad av självstyre med en egen författning, val till lagstiftande församlingar och guvernörer. Delstaterna har också särskilda kulturella och historiska traditioner. Landsbygden leds på traditionellt vis.

Ekonomi och handel

Mikronesien har ett dåligt utvecklat näringsliv. Landet är beroende av ekonomiskt stöd från USA, något som nu gradvis blivit reducerat. Textilindustrin, som huvudsakligen drivs på ögruppen Yapi, sysselsätter 500 människor och är därmed landets största privata näringsverksamhet. Andra näringar, som jordbruk och fiske, utgörs av cirka 25 procent av bruttonationalprodukten (BNP), men statistiken är problematisk. För att minska beroendeförhållandet till USA antogs år 1995 en ekonomisk utvecklingsplan med stöd från den Asiatiska utvecklingsbanken. Ett mål var att reducera statens roll som arbetsgivare och stötta den privata näringsverksamheten. Man gjorde även satsningar på fiske- och turistnäringen, som i Mikronesien har stor potential som goda intäktskällor. Landets utveckling begränsas dock av öarnas isolerade läge och den dåliga infrastrukturen. Under de senaste åren har fiskeindustrin och turismen ökat markant.

Kort om

Mikronesien

Huvudstad:

Palikir

Etniska grupper:

Chuukeser 49,3 %, pohnpeianer 29,8 %, kosraener 6,3 %, yapaser (från de inre öarna) 5,7 %, yapeser (från de yttre öarna) 5,1 %, polynesier 1,6 %, asiater 1,4 %, andra 0,8 % (2010)

Språk:

Engelska (officiell), chuukese, kosrean, pohnpeian, yapese, ulithian, woleaian, nukuoro, kapingamarangi

Religion:

Katoliker 54,7 %, protestanter 41,1 %, mormoner 1,5 %, andra 1,9 %, ospecificerad/ingen 0,8 % (2010)

Befolkningsmängd:

104 460

Government:

Konstitutionellt styre i fri association med USA

Areal:

702 kvadratkilometer

Valuta:

US dollar

BNI per citizen:

3 343 PPP$

Nationaldag:

10 maj

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017