Hopp til innhold

Myanmar (Burma)

Unionsrepubliken Myanmar

Myanmar har under många år styrts av en brutal militärjunta och därför varit isolerat från många andra länder. Under senare år har landet rört sig mot en mer demokratisk riktning. Det finns stora spänningar mellan olika etniska grupper i landet.

Uppdaterat 16.03.2016

Geografi och miljö

Myanmar kan delas in i tre geografiska regioner: bergskedjan i väst, de centrala slättlandskapen i mitten av landet och den högtliggande Shanplatån i öst. De många bergskedjorna sprider sig från Himalaya och går genom hela landet. Mellan bergen ligger många djupa och långsträckta dalar. Mer än halva landet är täckt av skog och kustområdena har rik, fruktbar jordmån. Klimatet är tropiskt med stora variationer mellan årstiderna och mycket nederbörd under regnperioden. Det förekommer höga genomsnittstemperaturer i hela landet, men med vissa skillnader mellan syd och norr. Utsläpp från industrier utgör inte något stort problem, men däremot skogsskövling och utsläpp från oljeutvinning. År 2008 blev landet drabbat av cyklonen Nargis som dödade 138 000 människor och gjorde tiotusentals människor hemlösa.

1979
2000

Stora skogsområden i Myebok har huggits ned för att göra plats till jordbruket mellan år 1979 och 2000. Läs mer

Ecoprint

0.8 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Myanmar (Burma), skulle vi behöva 0.8 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Dagens Myanmar var ett eget rike redan på 1000-talet, men efter Kublai Khans plundringar i området under 1200-talet gick området in i en lång period av instabilitet med olika härskare. Inte förrän på mitten av 1700-talet kunde ett långvarigt styre över området etableras då Shankungadömet tog kontrollen över de sydliga delarna. Utvidgandet av det brittiska imperiet till det sydöstliga Asien under tidigt 1800-tal resulterade i en serie erövringsanfall i Myanmar, som slutade med att landet blev en del av det brittiska Indien år 1886. Landet blev självständigt år 1948 men kinesiska kommunister och etniska gerillagrupper arbetade mot den nya regeringen som till slut avsattes genom en militärkupp år 1962.

År 1974 tog en civil regering över makten. Landet bytte namn från Burma till Den socialistiska republiken Burma och därefter styrdes landet av Det burmesiska socialistiska programpartiet. Alla andra partier var förbjudna. Ekonomiskt vanstyre ledde till stort missnöje och år 1988 utbröt stora protester. Detta var starten på landets demokratirörelse där Aung San Suu Kyi trädde fram som ledare. Samma år tog militären över makten i landet och ändrade landets officiella namn till Myanmar. Militärregimen gick med på att hålla val år 1990 men när Aung San Suu Kyis parti vann valet vägrade militären ge ifrån sig makten. Aung San Suu Kyi fick Nobels fredspris år 1991 för sitt demokratiarbete och användandet av icke-våld. Demokratirörelsen blev grovt förtryckt under 1990- och 2000-talet vilket gjorde att USA och EU valde att införa sanktioner mot landet.

Samhälle och politik

Efter år 2011 har det skett politiska omvälvningar i landet. Den sittande presidenten har infört en rad demokratiska reformer som bland annat inneburit att Aung San Suu Kyi kan vara politiker igen. Militären har fortfarande mycket makt; 25 procent av platserna i parlamentet är reserverade för deras representanter och juntan har i praxis vetorätt när det gäller grundlagsändringar. De viktigaste politiska partierna är juntans The Union Solidarity and Development Party och Aung San Suu Kyis The National League for Democracy.

Myanmar är en förbundsstat. Landet är indelat i sju delstater för de olika etniska minoriteterna och sju divisioner där den största folkgruppen är burmeserna. Formellt ska det vara självstyre i delstaterna men i verkligheten ligger makten hos militären. Det finns över 100 etniska grupper i landet. Konflikt mellan olika minoriteter och den burmesiska majoriteten är bland de största hoten mot demokratin i landet. Dessutom blir den muslimska delen av landets befolkning diskriminerad av den buddhistiska majoriteten. Rohingyaene, en muslimsk folkgrupp som lever i västra Myanmar, beskrivs av FN som en av världens mest förföljda folkgrupper.

Konflikten mellan buddhister och muslimer är våldsam. FN: s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i landet säger att en demokratiseringsprocess pågår, men att konflikterna och korruptionen måste få en lösning om landet ska kunna bli demokratiskt.

Val av en ny nationalförsamling 2015 kommer att visa om landet går mot demokrati. Den gamla presidenten ställer inte upp i valet och det är osäkert vad som kommer att hända om Aung San Suu Kyis parti vinner valet. Dessförinnan finns det många anklagelser om valfusk.

Ekonomi och handel

Myanmar är ett resursrikt land med mycket god jordmån, oljeförekomst och stora områden lämpade för skogsdrift. Dessa resurser är emellertid dåligt utnyttjade. Flera decennier av ekonomiskt vanstyre, sanktioner och turistbojkott har gjort att landet är ett av världens fattigaste. Vägnätet och infrastrukturen är dåligt utbyggd, något som gör det svårt att driva industrin i olika delar av landet. Jord- och skogsbruk, fiske, gruvdrift och energiutvinning är viktiga inkomstkällor för landets officiella ekonomi. Landet har dessutom en stor skuggekonomi som inte registreras i den officiella budgeten. I skuggekonomin är smuggling av ädelstenar, tropiskt timmer och opium viktiga intäktskällor.

Som en del av demokratiseringsprocessen arbetar regeringen med att samköra landets olika budgetar för att landets ekonomi ska vara mer enhetlig och transparent. Under de senaste åren har Världsbanken och andra internationella biståndsgivare öppnat upp för att ge bistånd och lån till Myanmar. Dessutom har landet fått stora delar av sin utlandsskuld avskriven. Kina är Myanmars viktigaste handelspartner och har varit det även när andra länder bojkottat landet.

Kort om

Myanmar (Burma)

Huvudstad:

Rangoon/Yangoon (administrativ huvudstad är Nay Pyi Taw)

Etniska grupper:

Burmeser 68 %, shan 9 %, karen 7 %, rakhine 4 %, kineser 3 %, indier 2 %, mon 2 %, andra/ingen/ospecificerad 5 %

Språk:

Burmesiska (officiell). Etniska minoriteter har egna språk.

Religion:

Buddhister 89%, kristna 4%, muslimer 4%, animister 1%, andra/ingen/ospecificerad 2 %

Politisk ledare:

Thein Sein

Befolkningsmängd:

54 164 262

Government:

Parlamentarisk republik

Areal:

676 578 kvadratkilometer

Valuta:

Kyat

Nationaldag:

4 januari

Satellitbilder

Avskogning: Myebon

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017