Hopp til innhold

Palau

Republiken Palau

Palau består av hundratals öar och är en av världens minsta republiker. Landet administrerades av USA fram till år 1994 och är fortfarande beroende av bistånd från dem. Landet är sårbart för klimatförändringar och riskerar att försvinna helt om havsnivån stiger.

Uppdaterat 27.01.2017

Geografi och miljö

De centrala Palauöarna ligger tätt samlade, de flesta innanför ett och samma korallrev. Klimatet är tropiskt med små temperaturvariationer mellan årstiderna. Tropiska orkaner är vanliga och orsakar ibland stor ödeläggelse.

Palau har Mikronesierns rikaste djur- och växtliv. Öarna är bördiga med mangroveskog och kokospalmer längs kusten samt regnskog inåt landet. Mer än 50 fågelarter häckar på Palau och nationsfågeln är den vackra Palaufruktduvan, även kallad Biib. Korallreven har mer än 700 arter koralldjur och 1400 fiskarter. Här lever också världens största mussla (Tridacna gigas), som kan väga mer än 100 kilogram och bli mer än en meter lång.

En av de största miljöproblemen i Palau är de begränsade möjligheterna för sophantering. Dessutom är Palau utsatt för klimatförändringar och det marina ekosystemet påverkas av de ökande temperaturerna i havet. Palau är också sårbar för en ökning av havsnivåerna och extremväder till följd av klimatförändringarna. Det är också problem med olovlig fiske och överfiske.

Historia

De första bosättarna kom till öarna för cirka 2500 år sedan av migranter från Indonesien. År 1534 kom Palau under spansk kontroll. Tyskland köpte öarna år 1899 och blev känt som tyska Mikronesien. Japan ockuperade Palau år 1914 under det första världskriget och administrerade landet som ett mandatområde under Nationernas Förbund efter kriget. Under andra världskriget erövrade amerikanska styrkor Palau 1944 och japanerna som hade bosatt sig på ön utvisades.

Öarna var från år 1947 ett tillsynsområde under FN och administrerades av USA. År 1982 förhandlades fram ett avtal som skulle ge Palau självständighet, men med nära anknytning till USA. Avtalet lades fram för folkomröstning flera gånger, men på grund av det starka motståndet mot att USA skulle ha rätt att lagra atomvapen på ön så nådde inte ja sidan i folkomröstningen tre fjärdedelar av rösterna som grundlagen krävde. Efter en grundlagsändring genomfördes blev avtalet antaget med enkel majoritet. År 1994 ratificerades avtalet och Palau blev medlem i FN.

Samhälle och politik

Palau är en republik med 16 delstater. Det genomförs presidentval vart fjärde år. Presidenten kan endast väljas för en period och leder landets regering. Det finns inga politiska partier i Palau. Istället har varje delstat en ledare som väljs i hänsyn till personliga meriter och familjebakgrund. Palaus utrikespolitik präglas i hög grad av avtalen om fri förening (Compact of Free Association) med USA. Avtalet fastslår att USA ska ta hand om Palaus försvar i utbyte mot att USA får upprätta militärbaser på Palau. Landet har låg arbetslöshet, men saknar intern arbetskraft. Palau har högre levnadsstandard än andra länder i Stillahavsregionen - tack vare många år med bistånd från USA.  

Ekonomi och handel

Servicesektorn är den största i Palaus ekonomi. Turismen har vuxit kraftigt sedan 1990-talet och är idag landets största inkomstkälla. Palau har uppbyggts med hjälp av bistånd från USA men efter år 2009 varnade USA att de gradvis vill skära ned på pengastödet. Ett av de viktigaste teman i Palaus ekonomiska politik är därför att locka annan utländskt kapital till Palau. Palau har en relativt stor finanssektor som vänder sig till utlänningar. Östaten har flera gången anklagats för pengatvätt av pengar genom svagt reglerade banker.

Jordbruk och fiske drivs i huvudsak på självförsörjningsnivå. De viktigaste jordbruksprodukterna är kokosnöt, tapioka, bananer och sötpotatis. Fisklicenserna säljs till utländska trålare, men utbred olovligt fiske på grund av övervakning är ett problem.

Kort om

Palau

Huvudstad:

Melekeok

Etniska grupper:

Palauer (mikronesier med malaysisk och melanesisk bakgrund) 72,5 %, filippiner 16,3 %, kineser 1,6 %, andra asiater 3,4 %, vietnameser 1,6 %, karoliner 1 %, andra mikronesier 2,4 %, andra/ospecificerad/ingen 1,2 % (2005)

Språk:

Palauiska 66,6 %, engelska 15,5 %, filipino 10,8 %, kinesiska 1,8 %, karolinska 1,5 %, andra asiatiska språk 2,6 %, andra 1,3 % (2005)

Religion:

Katoliker 49,4 %, protestanter 30,9 %, modekngei 8,7 %, jehovas vittnen 1,1 %, andra 8,8 %, ospecificerad/ingen 1,1 % (2005)

Befolkningsmängd:

21 291

Government:

Republik

Areal:

459 km2

Valuta:

US-dollar

BNI per citizen:

15 286 PPP$

Nationaldag:

1 oktober

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017