Hopp til innhold

Surinam

Republiken Surinam

Surinam är det minsta landet i Sydamerika och är täckt av regnskog med stort biologisk mångfald. Politisk oro har förekommit sedan efter frigörelse år 1975 men sedan inbördeskrigets slut år 1992 har förhållandena blivit bättre.

Uppdaterat 17.10.2013

Geografi och miljö

Nästan 90 procent av Surinam består av tropisk regnskog som nästan är ogenomtränglig och därmed bor majoriteten av befolkningen längs kusten. Genom regnskogen rinner flera floder och skogen har över 2000 träarter. Den biologiska mångfalden är stor men både floran och faunan i landet hotas av landets utveckling. Däggdjursfaunan är rik och i Surinam lever bland annat apor, myrslokar, hjortar, jaguarer och bältdjur. Nära 700 fågelarter är registrerade i landet med bland annat papegojor, kolibrier och 50 arter av örnar och falkar. Det finns också många ormar och amfibier i Surinams regnskog.

Den nordliga delen av landet består av lågland och längs kusten växlar det mellan sandstränder, mangroveskogar och träskmark. I söder ligger en del av Guyanahöglandet. Klimatet är fuktigt året runt med en jämn temperatur runt 27 grader.

Miljöproblemen i Surinam är avskogning och förorening i en del floder på grund av gruvaktivitet.

Historia

När spanjorerna "upptäckte" kusten år 1498 var området tunt befolkat av karibie- och arawakindianer. Området blev dock inte intressant förrän på 1600-taletdå kakao-, socker-, kaffe- och bomullsplantage grundades. I dessa plantager användes afrikanska slavar. År 1667 bytte Storbritannien rättigheterna över Surinam med Nederländerna i utbyte för Niew Amsterdam (New York). Nederländerna lade lite vikt på kolonin där slavuppror var mycket utbrett. När slaveriet förbjöds år 1863 emigrerade ett stort antal arbetare från Indien, Java och Kina, något som gjorde Surinams befolkning mycket heterogent. År 1954 fick Surinam inre självstyre och år 1975 full självständighet. På grund av de dåliga utsikterna för skolgång, arbete och social säkerhet lämnade ungefär halva befolkningen landet efter självständigheten för att pröva lyckan i Nederländerna.

Samtidigt har Surinams frigörelsearmé sedan år 1984 drivit en väpnad konflikt och genomfört sabotage från grannlandet franska Guyana. Etniska motsättningar och korruption är några av orsakerna till att det år 1986 bröt ut ett inbördeskrig i Surinam. Detta tog slut år 1992 genom ett fredsavtal. 

Samhälle och politik

Efter självständigheten klarade inte regeringen med att få landet snabbt på fötter vilket orsakade en statskupp år 1980. Ett radikalt reformprogram sattes ingång och USA och Nederländerna suspenderade all ekonomiskt och militärt samarbete. Internationell press gjorde att ett val hölls år 1987. En ny statskupp genomfördes år 1990 men nya val hölls igen år 1991 där den koalitionen som vann har suttit vid makten, förutom vissa perioder, oavbrutet fram till idag.

Den nya regeringen återupprättade freden, reducerade militärens makt och satsade på ett nära samarbete med Nederländerna. Regeringen genomförde också drastiska ekonomiska åtstramningar som berömdes av den internationella valutafonden (IMF) men som resulterade i en ökad fattigdom.

Ekonomi och handel

Ekonomin i Surinam domineras av mineralutvinning. Exporten av aluminium, guld och olja står för 85 % av exporten och 25 % av landets inkomster. Landet har i många år mottagit ett betydande ekonomiskt bistånd från Nederländerna. Endast 0,5 % av landytan är brukad och jordbruket står för 10 % av landets bruttonationalprodukt (BNP). Surinam hade god ekonomisk tillväxt år 2007 och 2008 men föll år 2009 för att sedan åter bli positiv igen år 2010. Trots detta kämpar landet med inflation och stora utgifter.  

Surinam har outnyttjad potential i flera näringar. Landet har vacker natur och kan bli ett stort turistland. Vattenkraft och skogsindustrin är andra näringar som kan byggas ut. Det finns även stora förekomster av guld i de centrala delarna av landet. Surinam har också olja och produktionen av råolja har ökat kraftigt det senaste decenniet.

Kort om

Surinam

Huvudstad:

Paramaribo

Etniska grupper:

Hindustani 37 %, kreol 31 %, javaneser 15 %, maroons 10 %, amerikaindianer 2 %, kineser 2 %, andra/ospecificerad/ingen 3 %

Språk:

Nederländska (officiell), engelska, sranang tongo, karibisk hindustani, javanesiska

Religion:

Hindu 27,4 %, protestanter 25,2 %, katoliker 22,8 %, muslimer 19,6 %, folktro 5 %

Befolkningsmängd:

548 456

Government:

Republik

Areal:

163 821 kvadratkilometer

Valuta:

Surinamesisk dollar

BNI per citizen:

16 970 PPP$

Nationaldag:

25 november

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017