Hopp til innhold

Uzbekistan

Republiken Uzbekistan

Uzbekistan är den folkrikaste av de tidigare sovjetrepublikerna i Centralasien, och är en viktig gas- och bomullsleverantör för hela regionen. Landet styrs enväldigt och lider av utbredd korruption, föråldrad industri och brott mot de mänskliga rättigheterna.

Uppdaterat 17.10.2013

Geografi och miljö

Större delen av västra och norra Uzbekistan består av obeboelig öken. I nordväst reser sig Turanslätten upp till 90 meter över havet vid Aralsjön stränder, och här är områdena bördigare. De östra delarna av landet domineras av bergskedjan Tienjian med toppar upp till 5000 meter över havet. Söder om Tienjian ligger Ferganadalen som gränsar till Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. Majoriteten av befolkningen är koncentrerad kring de två stora floderna, Amu-Darja och Syr-Darja, som båda rinner ut i Aralsjön i nordvästra delen av landet. Klimatet är torrt och varmt, med små nederbördsmängder under hela året. Bergsområdena är något svalare än resten av landet. Uzbekistan har stora miljöproblem, främst beroende på dålig politisk ledning under sovjettiden. Enorma mängder vatten från landets två största floder avleds för konstbevattning av bomullsodlingar vilket har lett till att Aralsjön har krympt dramatiskt. Detta har ödelagt stora områden runt sjön som förlorat fiskemöjligheter och fått jorden skadad av saltet som trängt in i marken i och med uttorkningen av sjön. Utsläppen av tungmetaller från industrin har också bidragit till att förstöra stora jordbruksområden.

1972
2004

Aralsjön betecknas som en av världens värsta miljökatastrofer. Förutom att vattenståndet har sjunkit dramatiskt är insjön oerhört förorenat. Läs mer

Earth Ecoprint

1.1 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Uzbekistan, skulle vi behöva 1.1 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Området som idag är Uzbekistan var under århundraden bebott av nomadfolk som flyttade i takt med årstiderna utan att inrätta fasta bosättningar. Det första kända kungadömet i området var Sakadynastin som styrde Centralasien omkring 800 f.kr. Uzbekistan var ett av de länder som erövrades under Alexander den stores fälttåg i öster på 300-talet f.kr. Senare hamnade området under hunnernas ledning innan arabiska muslimer lade hela Centralasien under sig på mitten av 600-talet. Under de kommande århundradena blev de uzbekiska städerna Samarkand och Bukhara viktiga religiösa och kulturella centrum för de persiska och mongoliska härskarna i området. Sidenvägen, som kopplade samman Asien och Europa, skar rakt igenom Uzbekistan och förde med sig rikedom och välstånd för regionen tills Vasco da Gama fann sjövägen till Indien år 1498, vilket gjorde fastlandsförbindelserna mindre viktiga. På 1600-talet började det ryska imperiet öka sitt inflytande i området vilket ökade handeln med de små furstendömena – khanaten – som hade vuxit fram. Från 1800-talet blev Centralasien en del av ryska området Turkestan. Efter ryska revolutionen år 1918 blev Uzbekistan en del av Sovjetunionen, innan landet för första gången blev självständigt år 1991.

Samhälle och politik

När Sovjetunionen kollapsade år 1991 utropade sig Uzbekistan som en självständig republik, med den tidigare kommunistledaren Islam Karimov som landets första president. Landet fick en ny författning och oppositionspartierna förbjöds. Regeringen inrättade flera politiska partier för att ge intryck av en flerpartidemokrati, men i verkligheten styrs Uzbekistan idag enväldigt av Karimovs Folkets demokratiska parti. Presidenten har stora befogenheter, och leder både regeringen och landets väpnade styrkor. Rättsväsendet är inte oberoende från presidenten som utnämner domarna. I efterdyningarna av självständigheten har Uzbekistan upprepade gånger varit på kant med de andra forna sovjetstaterna i Centralasien, och flera gränstvister har lett till att stora områden är minerade. Landet är mycket underutvecklat, och saknar ordentliga transportvägar och grundläggande hälsovård. Islamistiska rörelser har uppkommit på landsbygden men har blivit nedslagna av regeringen, dock har flera terrordåd genomförts mot myndigheterna. Efter terroristattackerna mot USA 11 september har Uzbekistan blivit en av USA:s viktigaste allierade i Centralasien tack vare sitt strategiska läge, trots att landet är allmänt känt för att stå bakom groteska brott mot de mänskliga rättigheterna och för utbredd korruption.

Ekonomi och handel

Under åren före självständigheten år 1991 var Uzbekistan en av de största leverantörerna av bomull till hela Sovjetunionen. Bomull utgör fortfarande en stor del av industrin i landet, men riskerar att kollapsa på grund av dåligt underhållna bevattningssystem och allmän vattenbrist. Trots att landet har privatiserat en stor del av näringslivet sedan år 1991 lever planekonomin vidare inom flera sektorer, från gruvdrift och kraftproduktion till transport och jordbruk. Uzbekistan är beroende av hjälp utifrån, men har upprepade gånger varit oense med internationella låneinstitut som Världsbanken och den internationella valutafonden (IMF) på grund av bristen på reformer, korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Landet har blivit en betydande exportör av gas och levererar gas till flera av sina grannländer. Ytterligare utveckling av ekonomin försvåras av ett eländigt vägnät och få fungerande landningsbanor. Korruption är utbrett och staten har få skatteintäkter.

Kort om

Uzbekistan

Huvudstad:

Tasjkent

Etniska grupper:

Uzbeker 80 %, ryssar 5,5 %, tadzjiker 5 %, kazakstanier 3 %, karakalpaker 2,5 %, tatarer 1,5 %, andra/ospecificerad/ingen 2,5 %

Språk:

Uzbekiska, ryska, tadzjikiska, andra språk

Religion:

Muslimer 88 %, ortodoxa kristna 9 %, andra/ospecificerad/ingen 3 %

Befolkningsmängd:

29 709 932

Government:

Republik

Areal:

447 400 kvadratkilometer

Valuta:

Sum

BNI per citizen:

5 996 PPP$

Nationaldag:

1 september

Satellitbilder

Förorening: Aralsjön

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017