Hopp til innhold

Vanuatu

Republiken Vanuatu

Vanuatu består av över 80 öar. Invånarna tillhör många olika folkgrupper med egna språk och traditioner. Landet är en välfungerande demokrati, men politiska splittringar leder till att regeringen ofta byts ut. Ekonomin växer, men Vanuatu är räknas fortfarande som ett av världens minst utvecklade länder.

Uppdaterat 01.12.2016

Geografi och miljö

Vanuatu består av 12 större och 70 mindre öar varav 65 är bebodda. Öarna sträcker sig över 130 mil från syd till norr i sydvästra Stilla havet. Vanuatus öar är av två typer; vulkaniska och korallöar. Några av öarna har aktiva vulkaner. Landet består av kuperat terräng med dålig jordmån, och bara 9 % av Vanuatus landyta kan användas till jordbruk. Kustremsorna är smala och på några ställen finns det träskmark med krokodiler. Regnskogen täcker en stor del av landet, men snabb avskogning har ökat risken för jorderosion. Vanuatu ligger på gränsen mellan två kontinentalplattor och drabbas ofta av jordskalv. Huvudstaden Port-Vila har flest invånare och ligger på ön Efate. Espirity Santo är emellertid den största och ekonomiskt viktigaste ön. Vanuatu har ett maritimt tropiskt klimat. Från december till april är det mycket nederbörd och orkaner. De övriga månaderna är kyligare och torrare.

Befolkningstillväxten har orsakat flera miljöproblem. Dåliga sanitetsanläggningar och bristande sophantering har lett till vattenförorening. Delar av befolkningen har därför inte tillgång till rent vatten.

Historia

Förutom att man har hittat spår av människor som levde på ön för cirka 3000 år sedan vet man inte så mycket om Vanuatus historia innan européerna "upptäckte" ögruppen. År 1606 kom portugisiska sjöfarare till den största ön och gav ön namnet Espiritu Santo, men koloniseringen började först i slutet av 1700-talet då de första britterna och fransmännen dök upp. Efter ett tag bosatte sig missionärer och handelsmän i ögruppen. Melanesierna, Vanuatus urbefolkning, tvingades till plantagearbete på Fiji och Australien medan européerna började avverka regnskogen. I slutet av 1800-talet insåg Storbritannien och Frankrike att de måste samarbeta om Vanuatu och år 1906 grundade de en gemensam koloni som skulle vara fram till år 1980. Under kolonialtiden blev alla institutioner duplicerade, till exempel fanns det en fransk och en brittisk rättsapparat. De europeiska bosättarna behandlades väl medan melanesierna betraktades som statslösa. Över en tredjedel av jorden ägdes av européerna och efter andra världskriget ökade missnöjet hos befolkningen.

På 1970-talet blev de första partierna grundade; det brittiskt stödda Vanua'aku Pati (VP) och det franskorienterade Union des Partis Moderés (UMP). VP krävde självständighet och år 1980 gav Storbritannien och Frankrike vika för kravet. Walter Lini, VP:s ledare, blev landets första statsminister och satt kvar på posten till 1991. Under den här perioden hade Vanuatu nära anknytningar till kommunistiska länder, medan förhållandet till Frankrike var dåligt. Detta ändrades efter valet 1991 då UMP för första gången blev största parti.

Samhälle och politik

Vanuatu är en demokratisk republik. Presidenten, som för det mesta har en ceremoniell roll, väljs vart femte år av nationalförsamlingen. Vart fjärde år hålls allmänna val till nationalförsamlingen. Medlemmarna i nationalförsamlingen väljer en statsminister som sedan utnämner de övriga ministrarna. Politiken är mer präglad av personliga maktkamper än av ideologiska skillnader. Etnisk tillhörighet och religion går ofta före lojaliteten till partiet. Detta har lett till att det ofta blir maktskifte. Eftersom politiken bygger på traditionella melanisiska värderingar har konflikterna sällan lett till våld. De mänskliga rättigheterna respekteras i regel, och rättsväsendet räknas som oberoende från staten. Nästan alla vanuatuer är melanesier. Befolkningen är indelad i stammar som lever ganska isolerade från varandra. Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat, och har ingen egen armé. Länge höll landet en viss distans till alla stormakter, men nu har det starka band till Australien. Landet samarbetar mycket med de andra små önationerna i Stilla Havet.

Ekonomi och handel

Vanuatu är ett av världens minst utvecklade länder och är beroende av bistånd. Den ekonomiska utvecklingen i landet har hämmats av långsam modernisering, dålig infrastruktur och för stort beroende av jordbruket (som är känsligt för ändringar i väder och klimat). Jordbruket är basen i ekonomin och sysselsätter två tredjedelar av befolkningen. Även om den mesta produktionen går till det egna hushållet så brukar de flesta sälja en del av det de producerar. Den viktigaste exportvaran är copra, torkat kokosnötskött, som odlas på plantager. På dessa kokosnötsplantager föder man också upp nötkreatur och kött är landets näst största exportvara. De viktigaste handelspartnerna är Thailand och Japan. Den ekonomiska utvecklingen hindras av att Vanuatu är beroende av några få exportvaror. Landet har försök att göra jordbruket mer varierat, men har inte lyckats. Även de många naturkatastroferna gör ekonomin sårbar. Vanuatu blev inte lika hårt drabbat av den globala finanskrisen år 2009 som många andra länder blev. Den asiatiska världsbanken har beskrivit landet som den snabbast växande ekonomin i Stilla havet - mycket på grund av turism, byggprojekt och bistånd. Det har satsats på turism under det senaste decenniet, något som har gjort att landet får in utländsk valuta. Turisterna kommer främst ifrån Australien och Nya Zeeland.

Kort om

Vanuatu

Huvudstad:

Port-Vila

Etniska grupper:

Ni-Vanuatu 97,6 %, delvis ni-vanuatu 1,1%, andra/ospecificerad 1,3 % (2009)

Språk:

Stamspråk (över 100) 63,2 %, bislama (officiellt, kreolspråk) 33,7 %, engelska (officiellt) 2 %, franska (officiell) 0,6 %, andra/ospecificerad 0,5 % (2009)

Religion:

Protestanstiska kristna 70% (många olika grenar), katoliker 12,4 %, traditionella religioner 3,7 %, andra 12,6 %, ingen 1,1%, ospecificerad 0,2% (2009)

Befolkningsmängd:

263 888

Government:

Republik

Areal:

12 189 kvadratkilometer

Valuta:

Vatu

BNI per citizen:

3 042 PPP$

Nationaldag:

30 juli

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017