Hopp til innhold

Vad är ett land?

Vad är egentligen skillnaden mellan ett land, en stat och en nation? Och vem bestämmer vad som är vad? Här kan du läsa om länderna på Globalis.

Vad är ett land?

Länderna på Globalis

Av de 200 länderna på Globalis är 193 medlemmar i FN, medan Vatikanstaten erkänns som en stat med observatörstatus och Palestina som en enhet med tillhörande status. Utöver dessa finns Västsahara, där FN har engagerat sig i klarläggandet av regionens status.  Vi har också en landprofil på Kosovo, som deklarerade sig självständiga år 2008. Kosovo är erkänt av 90 länder (2013), inklusive Sverige, men Ryssland erkänner inte Kosovo och landet kommer att lägga veto mot Kosovo om Kosovo ansöker om medlemskap i FN.

Dessutom har vi på Globalis valt att inkludera Taiwan samt de två små östaterna Niue och Cook Island (som har en fri sammanslutning med Nya Zeeland) som alla tre inte är medlemmar i FN. Orsaken till att dessa tre "länder" har fått sina egna landprofiler är att de finns med i flera statistiska databaser samt medlemmar i flera av de internationella avtalen vi har samlat på Globalis. Således är dessa länder viktiga att ha med på Globalis eftersom de förekommer ofta i internationella sammanhang.

Hur många länder existerar?

Hur många länder det existerar idag är en fråga som det är omöjlig att ge ett entydigt svar på. Det amerikanska utrikesdepartementet erkänner 195 stater som självständiga medan Australien har en lista på inte mindre än 240 länder och handelspartners. Det internationella fotbollförbundet FIFA har 208 medlemsländer och Globalis har landprofiler för 200 länder. Variationen visar skillnader av behovet hos dem som gör listorna. Det är naturligt att en lista över handelspartner och fotbollförbund inte ställer samma krav som listor över vilka länder man erkänner som självständiga stater.

Vem bestämmer?

Det råder oenighet om vad som kan kallas ett land och vad som inte kan det. I rättslig mening består ett land av ett begränsat, fast bebott område som kontrolleras av en statsmakt. En statsmakt är en fast organisation som tillvaratar landområdets intressen både i förhållande till landets invånare och i förhållande till andra länder. Statsmakten måste ha full kontroll över hela landområdet för att man ska kunna kalla det ett självständigt land. Denna kontroll måste erkännas av andra länder som rättfärdig och riktig. Det är med andra ord först och främst andra länders erkännande som gör ett land till ett land. Begreppen land och stat används om vartannat och betyder i de flesta sammanhang samma sak.

Oenigheten om vad som kan karakteriseras som land kommer av att det inte alltid är lika enkelt att avgöra vad en statsmakt är och vad det vill säga att ha full kontroll över ett givet landområde. Dessutom kan olika länder vara oense om vem som ska ha kontroll över vilka områden och människor som bor i ett område kan vara oense i hur statsmakten styr landet.

FN:s roll

När de Förenta Nationerna (FN) upprättades år 1945 hade organisationen bara 51 medlemsländer. Att medlemstalet idag har stigit till 193 länder hänger samman med att det totala antal länder i världen har stigit dramatiskt sedan år 1945. FN som organisation tar inte ställning till vad som karakteriseras som ett land och vad som inte kan det. När ett land söker medlemskap i FN måste ansökan först behandlas av säkerhetsrådet där nio av de 15 medlemmarna måste ge sitt samtycke och alla de fem fasta medlemmarna kan stoppa ansökan på egen hand. Om ansökan passerar säkerhetsrådet behandlas ansökan i Generalförsamlingen där ansökan måste godkännas av minst 2/3 av medlemsländerna för att bli godkänd.

Omstridda områden

Förutom de 200 länderna vi har här på Globalis, finns det en rad ländområden runt omkring i världen som kämpar för sin egen självständighet, och rätten till att råda över landområden de anser vara sina. Detta är områden som Kashmir, Kurdistan och Tjetjenien. Gemensamt för dessa områden är att de styrs av andra länder men försöker bryta sig loss. Utöver dessa klart avgränsande landområden finns det många folkgrupper som idag kämpar för att få sina egna landområden. Många av dessa har organiserat sig i De orepresenterade nationerna och folks organisation (UNPO), som arbetar för att dessa minoriteter ska få sin röst hörd och erkännas av det internationella samfundet.

Historia

Historiskt sett är indelning av världen i olika länder relativt ny. Först så sent som på 1800-talet började länder att få den form vi ser idag. Dessförinnan var landområden i världen organiserade väldigt olika. Några styrdes av starka, statsliknande organisationer som härskade över tydligt avgränsande områden, medan andra inte hade formella ledare över huvud taget. Ett gemensamhetsdrag i hur områden styrdes förr, var människors sammanhållning på grund av kulturella och språkliga likheter. Denna gemenskap präglades av stora skillnader och eonighet. Några områden styrdes av samma folkslag i årtusenden medan andra karakteriserades av nomader som inte kände ägarskap till ett bestämt område, utan reste från ställe till ställe.

Trots att det säkert existerade länder så som vi känner dem idag, uppstod det genom århundradena en lång rad av olika imperier. De viktigaste skillnaderna på dessa imperier och dagens länder var imperiernas oklara gränser, ofta sammansatta befolkning och varierande makt. Imperierna uppstod oftast under erövringar och när nya landområden erövrades och inlämnades i imperiet innebar detta ofta en omärklig förändring för de boende i de erövrade områdena. Dagens länder är på många sätt imperiets raka motsatt, men också dess arvtagare. Även om länderna idag är organiserade på helt andra sätt än imperierna var, är många av dagen länder rester och brottsstycken efter tidigare tiders imperier.

Nationalism

På 1600-talet förde utbredningen av det skrivna ordet med sig ökad medvetenhet om språkliga likheter och gemensam identitet, medan mötet med andra kulturer och människor underströk och förstärkte skillnader och säregenskaper i de olika folkgrupperna. Detta gjorde att tanken om att världen är indelad i olika nationer med särskilda utpräglade drag började spridas. Nationen framhölls som den naturliga gemenskapen för alla människor och således borde man avgränsa landområdena mellan nationerna så att de enskilda nationerna kunde leva var för sig och hedra sin särprägel.

Hur enhetliga och särpräglade nationerna egentligen var vid denna tidpunkt är oklart. Idén om en samlad nation kan i lika stor grad spåras till politiska och ekonomiska som kulturella och språkliga motiv. När Frankrike och Italien upprättades som enhetliga länder på 1700- och 1800-talet var det inte mer än 15 procent av invånarna i de båda länderna som talade franska eller italienska, och långt färre visste vilket land de bodde i.

Nya imperier

Parallellt med framväxten av nationer började flera europeiska länder att utveckla en ny form för imperier baserat på kolonier långt borta. Där det tidigare imperierna i huvudsak bestod av sammanhängande landområden var dessa nya erövringar präglade av en ständig jakt på resurser och länder i Afrika, Asien och Amerika lades under europeiskt herradöme.

De nya imperierna höll till mitten av 1900-talet, När det brittiska imperiet började ge upp stora delar av sin besittning efter andra världskriget upprättades en lång rad nya länder över hela världen. Många av dessa länder var och är onaturliga sammansättningar tvärs över ekonomiska, sociala, etniska och religiösa skiljelinjer, något som fortfarande präglar många länder som tidigare var en del av större imperier. En annan utmaning är att flera länder som erövrades av europeiska länder inte genomgick samma industriella och sociala utveckling som resten av världen eftersom de organiserades uteslutande efter hur mycket resurser som kunde utvinnas. Många av dessa länder är idag bland världens fattigaste.

Källor

Här finns källorna till den här artikeln. Dessa källor kan vara en bra början ifall du vill läsa mer om hur man definierar ett land.

Internetkällor

About.com

Australiens landlista

FIFA:s landlista

FN:s medlemslista

Global policy forum

Hur blir man en medlemsstat?

UNPO (Unrecognized Nations and Peoples Organization)

USA:s landlista

Skriftliga källor:

Anderson, Benedict, 1992. “The New World Disorder”, i New Left Review, vol. 193 (1), s. 3-13.

Anderson, Benedict, 1994. ”Exodus”, i Critical Inquiry, vol. 20 (2), s. 314-327.

Fleischer, Carl August, 1996. Hovedpunkter i folkeretten. Universitetsforlaget, Oslo.

Rokkan, Stein, 1993. Stat, nasjon, klasse – Essays i politisk sosiologi. Universitetsforlaget, Oslo.

Windheim, Ivar, 2004. I samfunnet – Internasjonal politikk. Aschehoug, Oslo.

Svenska FN-förbundet © 2017