Hopp til innhold

Vad är statistik?

Vad kan statistiken användas till? Här kan du läsa mer om statistik och vad du bör vara uppmärksam på när du använder den här typen av information.

Vad är statistik?

Det är viktigt att vara kritisk till alla typer av statistik. Statistik kan, om den används okritiskt, ge en felaktig bild av verkligheten.

Presentation av statistik

Statistik kan hjälpa oss att se tendenser och trender, alltså i vilken riktning utvecklingen rör sig, och kan ge oss en överblick över en stor mängd siffror och mätresultat.

Presentation av statistik

All statistik på Globalis kan visas som tabeller, stapel- och/eller linjediagram samt som översiktliga kartor. Länderna är rangordnade efter vilka som är ”värst” eller ”bäst” mot bakgrund av värdet i fråga.

Du kan jämföra år, så att du kan undersöka om det har skett en utveckling i världen över tid. Till exempel kan du se hur det militära utgifterna (som procent av BNP) i Ryssland ändrats från slutet av kalla kriget till idag.

Under fliken ”jämförelse” kan du jämföra två olika statistiska indikatorer för att undersöka samband. Finns det t ex ett samband mellan hög läs- och skrivkunnigheten bland kvinnor, och låg spädbarnsdödlighet?

I de grafiska framställningarna är det svårt att få fram detaljerad information. När statistik framställs på detta sätt får man först och främst en grov översikt som berättar om någon skillnad eller likhet.

Globalis hämtar i regel sina siffror från FN och Världsbanken. De släpper nya siffror ungefär en gång om året. Globalis är därför en bra och uppdaterad källa. Det är dock viktigt att vara kritisk till all statistik. Det är viktigt att känna till vad statistiken är tänkt att mäta, och vara uppmärksam på missförstånd och oklara samband.

Indexet mäter olika länders genomsnittliga resultat inom tre grundläggande områden: 1. Förväntad livslängd, 2. Utbildning och 3. Inkomst (BNP per invånare).
Läs mer | Statistik

Statistiken på Globalis är som regel på landnivå (enhet=land). Det är därför viktigt att ha förståelse över de två frågorna; hur är det med skillnaderna innanför de olika länderna och vem representeras i statistiken? 

Varför finns det inte statistik för de senaste åren?

Det tar tid att sammanställa statistik. För det första är det omöjligt att veta vad som har skett under ett år innan året är över. I teorin skulle statistik från år 2014 kunna vara tillgänglig under början av år 2015. En del länder klarar av detta, men då publiceras statistiken som löpande beräkningar. Det betyder att en antingen tar fram tabeller och statistik, fastän en inte har alla siffror, eller att en använder siffror som tagits fram genom sannolikhetsberäkningar. Forskning är komplicerat. Statistik och siffror måste kontrolleras enligt bestämda regler, så att en inte gör fel. Först efter den rigorösa kontrollen kan den slutgiltiga, officiella statistiken anses kvalitetssäkrad och klar. 

I länder med goda rutiner och lång erfarenhet tar kontrollen som beskrevs ovan upp till ett år. I länder utan den erfarenheten tar det längre tid. Efter att landet har samlat in statistiken rapporteras sammanställningen vidare till FN och andra internationella organisationer. FN lägger sen ner tid på att koppla ihop och sammanställa statistiken till en rapport. Resultatet av detta är att du oftast hittar internationell statistik som samlades in för 2-3 år sen. 

FN och statistik

De som jobbar med statistik inom FN försöker säkerställa att statistiken ger korrekt och viktig information om hur världen ser ut. Statistik är ett sätt att få kunskap om och förstå världen. För att veta vad FN ska göra, eller hur FN kan hjälpa, så måste FN veta mycket om hur det är och har varit.  När FN till exempel började arbeta med millenniemålen blev det ännu viktigare än tidigare att undersöka läget i olika länder så att en kunde jämföra länder med varandra, och med hur det förändrats över tid. FN behöver säker information för att mäta framstegen, och samtidigt få en överblick över vilka områden det behöver satsas mer på. 

Statistik i utvecklingsländer

Det finns många saker som kan göra det svårt att få tillgång till information från ett land. Inbördeskrig, auktoritära regimer eller brist på infrastruktur kan t ex göra det svårt att nå fram till vissa områden. En kan helt enkelt inte prata med dem som bor där. Många länder har även så ont om resurser att de inte väljer att lägga tid på det, dåliga system för att samla in och arbeta med offentlig statistik att statistiken inte kan användas.

Exempelvis kan statistik om markägande vara en stor utmaning i många länder där det inte finns offentliga äganderegister, eller där landområden ägs gemensamt av hela byar.

En annan utmaning kan vara att både lokala och utländska aktörer som samlar in information inte koordinerar och pratar ihop sig om vem som ska täcka vilka teman eller områden. Resultatet blir bristfälligt och osäkert.

Detta är några exempel på vad som kan vara anledningen till att du inte hittar statistik om ett land på Globalis. 

Jämförelse av statistik

Tillfälligheter kan ge intryck av att det finns samband och mönster som egentligen inte finns. Vid jämförelse av statistisk data är det viktigt att vara uppmärksam på skillnaden mellan korrelation (samvariation) och kausalitet (orsak och verkan). Ofta beror det på att en del av verkligheten inte syns i statistiken.

Ett exempel på detta, som visas med statistiken nedanför, kan vara sambandet mellan bruttonationalprodukt (BNP) och strömförbrukning. Det kan se ut som att det finns ett tydligt samband mellan hög BNP i USA och en hög strömförbrukning. Även om båda variablerna är höga för bland annat USA finns det inte nödvändigtvis en direkt kausalitet mellan dessa två variabler (som att ökande BNP leder till mer strömförbrukning eller vice versa). Att USA har en stor industri som kräver mycket energi är den delen av verkligheten som inte framgår i statistiken. 

Hur ska vi använda index?

På Globalis hittar du mycket statistik som är framställt som index. Lite förenklat kan en säga att ett index är statistik som tagits fram genom att kombinera, sammanställa, siffror från flera kännetecken (indikatorer). Ett index vill ofta göra statistiken mer pålitlig. Anledningen är att kombinationen av olika indikatorer gör att en komplex och sammankopplad världsbild är lättare att visa i sin helhet.

Ett exempel på att index är FN:s index för utveckling, HDI (Human Development Index). HDI ska beskriva i vilken riktning den mänskliga utvecklingen rör sig. Då har en tänkt att om 1) folk lever länge (förväntad livslängd), 2) folk får gå i skolan och 3) BNP per invånare ökar, så är det ett tecken på en utveckling som går i rätt riktning. Om alla dessa indikatorer ligger högt kommer indexet också att göra det.

När man använder index är det viktigt att vara uppmärksam över vilka indikatorer som ingår i indexet och hur stor tyngd indikatorn har. Till exempel är livskvalitetsindexet sammansatt av nio indikatorer. De olika indikatorerna har olika tyngd i indexet och påverkar därför indexet olika mycket. Hur indikatorerna sätts samman och viktas är upp till de personer som utformar indexet. Det är deras syn på vad som är viktigt som används i indexet. Därför är statistik viktig att studera närmare.

Två olika index kan handla om nästan samma sak, men vara baserade på helt olika indikatorer. Ett exempel på detta är skillnaden mellan livskvalitetsindexet och det globala lyckoindexet på Globalis. Bägge tar sin utgångspunkt i hur nöjda människor är med sina liv, men använder helt skilda indikatorer för att mäta det. Resultatet är att de två indexen rangordnar länderna i världen olika.

 

Begreppsförklaring

Här följer några vanliga begrepp som används i statistik:

Enhet (unit): Det statistiken ska säga oss något om.

  • Exempel: På Globalis har nästan all statistik land som enhet.

Det finns ibland möjlighet att välja hela världen som enhet. Detta gör att vi får fram den globala historiska utvecklingen som exempelvis fertilitetstalet i världen sedan 1950-talet fram till idag. 

Indikator (indicator): Kännetecken, ordet kommer från verbet "att ange, att visa". En använder en indikator för att ange eller beskriva förhållanden som är för komplicerade för att mäta direkt. 

  • Exempel: Utbildning, barnadödlighet och undernärda barn är exempel på indikatorer. Exempelvis är andelen barn i grundskolan en indikator för utbildningsnivån, antalet läkare per invånare en indikator för vårdutbudet och antalet undernärda barn en indikator för tillgången till mat. På Globalis använder vi de flesta variablerna som indikatorer. 

Index (index): Ett index är statistik som tagits fram genom att kombinera värden från flera indikatorer. 

  • Ett exempel på ett index är livskvalitetsindexet. Ett index innehåller alltid flera indikatorer. Vanligtvis slår man samman värdena genom att väga samman värdet av indikatorerna. 

Variabel (variable): En egenskap som förändrar sig hos en enhet.

  • Exempel: En variabel är ett bestämt mått som endast kan säga oss något om enhetens bestämda egenskaper. Variabel används därför när vi vill säga något konkret om en egenskap utan att indikera något mer. Exempel på detta är bruttonationalprodukt (BNP), inkomst samt familjestorlek. Ofta säger dock en variabel mer om förhållandet i samhället än vad variabeln mäter. Exempelvis är antalet bilar en variabel, men statistiken kan också säga oss något om förorening och levnadsstandard.

Värde (value): Vilken mätenhet som används.

  • Exempel på värden är antal, procent, år och valutaenheter. Statistiken kan också använda sina egna skalor.

Hur är det med skillnaderna inom de olika länderna?

Statistiken på Globalis visar huvudtendenser för ett helt land och säger oss inget om regionala eller andra skillnader innanför ett land.

Till exempel kan ett land ha en hög bruttonationalprodukt (BNP) men stora skillnader i inkomst. USA är ett bra exempel då landets BNP per invånare är relativt högt men den andel av BNP som ägs av landets fattigaste är låg. Detta kan säga oss något om att det finns stora skillnader mellan fattiga och rika i USA, men för att vara säker på detta måste man studera statistik som tar hänsyn till de olika skillnaderna i landet.

Ett annat exempel är Colombia där statistiken visar att en stor andel av befolkningen har tillgång till vatten. Det som inte framgår av statistiken är att det finns stora skillnader på tillgången till rent vatten beroende på var i landet man bor. Det finns också stora skillnader innanför städerna. Det är vanligt att fattiga stadsdelar har begränsat eller ingen tillgång till rent vatten. Det är viktigt att vara medveten om denna frågeställning när man använder statistik från Globalis. För att få djupare statistik är det nödvändigt att hitta mer detaljerad statistik som exempelvis statistik på region- eller kommunnivå.

Vem representeras i statistiken?

Det är näst intill omöjligt att samla information från alla invånare i ett land. Därför samlas information ofta från en representativ del av befolkningen som återspeglar hur samhället ser ut i mikroformat. Det finns många olika urvalsmetoder, men de två stora huvudtyperna är:

  • Slumpmässiga urval: I denna typ av urvalsmetod slumpas deltagarna i undersökningen fram. Slumpandet kan ske för hand eller med hjälp av datorer. Denna metod är oftast bäst för att uppnå representativitet, men kan vara mycket resurskrävande. Slumpmässigt urval kan också vara svåra att genomföra i länder som saknar officiella register för sina invånare, invånarnas adresser och invånarnas egendomar.
  • Icke slumpmässiga urval: I denna typ av urvalsmetod väljer man deltagarna i undersökningen medvetet, exempelvis ett specifikt geografiskt område. Antingen kan hela befolkningen i området delta i undersökningen eller så kan deltagarna slumpas fram från området. Denna typ av urvalsmetoder kan reducera kostnaderna, men detta skapar problem i ett land som saknar officiella register för sina invånare, invånarnas adresser och invånarnas egendomar. Det kan också vara svårare (kanske omöjligt) att uppnå en representativitet för hela landet.

Eftersom urvalet kan göras på olika sätt kan statistik som handlar om samma sak ge olika resultat. Exempelvis kan statistik baserat på telefonundersökningar på fasttelefoner ge ett skevt urval eftersom man inte får tag i den delen av befolkningen som inte har fast telefoni. Det är därmed viktigt hur statistiken har samlats in.

Svenska FN-förbundet © 2017