Hopp til innhold

Bosnien och Hercegovina

Kriget i Bosnien och Hercegovina på 1990-talet präglar fortfarande det bosniska samhället. Tidigare levde folkgrupper sida om sida men idag är landet etniskt splittrat.

Uppdaterat 10.09.2013

Geografi och miljö

Bosnien och Hercegovina består mestadels av berg - 92 % av landet ligger över 150 meter över havet. Runt halva delen av landet är täckt av skog, men avskogning är ett stort problem. Bosnien och Hercegovina kan delas in i tre geografiska zoner. Vid nordgränsen till Kroatien är det högslättslandskap. Här står floden Sava för bördig jordbruksmark. De centrala delarna av landet består av låga berg och områden rikt på skog och mineraler. Från nordväst till sydost löper de dinariska alperna. Här finns Maglić, landets högsta berg, på 2386 meter över havet. Merparten av Bosnien och Hercegovina har kontinentalklimat med kalla vintrar och varma somrar. I västra Bosnien och Hercegovina kan det falla upp till 4000 mm regn per år och är bland de våtaste områdena i Europa. Nederbördsmängden är på grund av lågtryck från medelhavet. Vid kusten i söder förekommer det Medelhavsklimat. Bosnien och Hercegovina kämpar med luftföroreningar från metallindustrin. Ett annat miljöproblem är avfallshanteringen i de stora städerna.

Earth Ecoprint

1.5 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Bosnien och Hercegovina, skulle vi behöva 1.5 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

När romarna tog kontrollen av dagens Bosnien och Hercegovina (år 9 e.kr) var området bebott av illyrerna. Efter detta blev landet invaderat av många olika folkgrupper från slaviska stammar på 500-talet. Bosnien och Hercegovina var länge underställt andra länder men på 1100-talet blev landet självständigt. Självständigheten skulle vara fram till 1400-talet då osmanerna tog kontrollen över landet. I krigsuppgörelsen efter det rysk-turkiska kriget (1877-1878) blev det bestämt att Österrike-Ungern skulle styra Bosnien och Hercegovina. Trettio år senare blev landet annekterat av Österrike-Ungern. Motståndet mot Österrike-Ungern växte bland serber och kroater vilket lade grunden till ett sydslaviskt samarbete.

När första världskriget tog slut år 1918 blev Jugoslavien skapat. Efter 1945 styrdes Jugoslavien av kommunisten Josip Broz Tito som införde ett enpartisystem. Efter Titos död år 1980 växte nationalismen i delrepublikerna och år 1989 kollapsade samarbetet i Jugoslavien. Bosnien och Hercegovina blev självständigt år 1992. Bosniska serber motsatte sig självständighetsförklaringen - de strävade efter att slå sig samman med Serbien för att skydda sitt folk. När landet blev deklarerat självständigt bröt inbördeskriget ut. Etnisk rensning användes för att skapa etniskt homogena områden. Resultatet av det här var att fler än 100 000 människor dödades och majoriteten av befolkningen flydde.

I juli år 1995 blev minst 8000 bosniaker dödade och över 25 000 försattes på flykt från staten Srebrenica nära den serbiska gränsen. Staten var ett viktigt mål för serberna som kontrollerade närliggande områden. Därför var staden också beskyddad av FN:s fredsbevarande trupper och bosniska soldater. När hjälpsändningar och soldater blev nekade att komma till Srebrenica förvärrades situationen ytterligare år 1995. Angreppet mot staden påbörjades den 6 juli och händelsen klassas om en av de värsta krigsförbrytelserna i efterkrigstiden i Europa. NATO svarade med att bomba serbiska militära mål och serberna gav sig efter internationell press.

Samhälle och politik

I fredsavtalet bestämdes det att landet skulle delas in i två enheter - den serbiska republiken Srpska och den kroat- och bosniendominerande federationen Bosnien och Hercegovina. En högrepresentant blev utsedd att överse implementeringen av fredsavtalet. Idag innehar en EU-representant rollen. På nationell nivå delas den utövande makten av presidentrådet och regeringen. Presidentrådet består av en bosniak, en serb och en kroat som väljs vart fjärde år. Rådets medlemmar byter presidentposten mellan varandra efter en viss period. Landet har kritiserats för att bryta de mänskliga rättigheterna eftersom övriga folkgrupper inte kan inneha presidentposten. I grova drag är politiken delat mellan de som strävar att bygga en multietnisk stat och nationalistiska partier som vill säkra makten åt sin egna etniska grupp. Landets politik präglas också av korruption och tung byråkrati. År 2003 infördes en gemensam läroplan för alla skolor för att minska de etniska motsättningarna men samhället är fortfarande mycket segregerat. Runt 30 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och omkring 35 procent saknar hälsoförsäkring. Ett av huvudmålen för den sittande regeringen är att genomföra reformer så landet kan i framtiden bli medlemmar i EU.

Ekonomi och handel

Bosnien och Hercegovina var den näst fattigaste delrepubliken i Jugoslavien och hade ett dåligt utgångsläge att klara sig ekonomiskt när landet blev självständigt. Inbördeskriget ödelade fullständigt ekonomin. Produktionen föll med 90 % och bruttonationalprodukten (BNP) föll med 80 %. Industrin försvann på grund av utbudsbrist och direkt krigshandlingar. Efter kriget stor utländskt bistånd för en stor del av den ekonomiska tillväxten men tillväxten minskade när biståndet minskade. Den globala finanskrisen år 2008 har fått stora konsekvenser för Bosnien och Hercegovina. Arbetslösheten har ökat till 43 % och landets BNP föll med 3% under 2009. Exporten minskade med 24 % och drabbade särskilt metallindustrin. Bosnien och Hercegovina präglas av tung byråkrati, en svag centralmakt, korruption och politisk instabilitet. Detta skrämmer bort potentiella investerare. Likaväl har den ekonomiska situationen har förbättrats under åren. Sedan 1995 har produktionen tredubblats, exporten har tiodubblats och antalet arbetande i tjänstesektorn har ökat. Kolproduktionen är på samma nivå som innan inbördeskriget. Bosnien och Hercegovinas viktigaste handelspartners är Kroatien, Slovenien och Italien. Bosnien och Hercegovina importerar matvaror, maskiner och bränsle. De viktigaste exportvarorna är metall, träprodukter och textil.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Etniska grupper:

Språk:

Religion:

Befolkningsmängd:

3 819 684

BNI per citizen:

10 510 PPP$

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017