Hopp til innhold

Elfenbenskusten

Republiken Côte d'Ivoire

Elfenbenskusten var länge ett av de mest stabila och framgångsrika länderna i Afrika, med en ekonomi baserad på kakao och kaffe, även om landet aldrig fullt ut blivit en demokrati. Landet präglas av interna konflikter.

Uppdaterat 27.10.2015

Geografi och miljö

Elfenbenskusten ligger i Guineabukten i Västra Afrika. Kusten i söder består av klippor, långa sandbanker och grunda laguner. Större delen av landskapet är platt. I landets inre delar finns ett bälte av regnskog. Elfenbenskusten har länge varit en stor exportör av tropiskt timmer vilket lett till avskogning. Den ökade konsumtionen i landet har lett till att stora delar av regnskogen i södra Elfenbenskusten har avverkats. På slutet av 1980-talet inleddes återplanteringar och utbildningsåtgärder sattes in. Likväl har avverkning fortsatt i de norra delarna som har varit utanför myndigheternas kontroll sedan 2002. Det är också där de största kvarvarande skogsområdena finns. Fyra stora floder rinner från norr till söder, särskilt i de sydöstra delarna av landet är jorden fruktbar och det är möjligt att odla många olika slags jordbruksvaror.

Elfenbenskusten har under ett år två regnperioder i söder och en i norr. Klimatet är överlag ganska varmt och luftfuktigheten är hög, som varmast blir det i norr. Klimatet har blivit varmare och skyfallen mer oberäkneliga på senare tid.

1988
2002

I Elfenbenskusten (Côte d'Ivoire) är avskogning ett stort problem, men man har klarat av att bevara nationalparken Taï. Läs mer

0 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Elfenbenskusten, skulle vi behöva 0 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Troligen var det Ghanarikets upplösning som ledde till att stora befolkningsgrupper på 1200-talet invandrade österifrån till dagens Elfenbenskusten. Invandring från norr vid ungefär samma tid ledde till att islam fick fotfäste i de norra delarna. I söder etablerades flera stater, där de viktigaste var Agni- och Abrongrikena. Elfenbenskusten blev en fransk koloni år 1893 men motståndet mot det koloniala styret var starkt. Först år 1917 lyckades fransmännen erövra hela området och man administrerade landet tills det fick sin självständighet år 1960.

De kommande trettio åren var Elfenbenskusten ett av Afrikas rikaste länder, främst tack vare kakaoexporten. Stora plantager etablerades och gästarbetare strömmade till, särskilt från Burkina Faso och Mali. Félix Houphouët-Boigny ledde landet från självständigheten tills det att han dog 1993. I den politiska maktkampen som följde Houphouët-Boignys död utnyttjade flera politiker nationalistiska tendenser för att få ökat stöd. Detta ledde till spänningar mellan de som beskrev sig själva som ”äkta” ivorianer och de som kommit till landet som gästarbetare. Frågan om vilka som skulle ha rätt till medborgarskap och därmed politiskt inflytande fick stor betydelse.

 

2002 utbröt inbördeskrig som i princip delade landet i två delar. En sydlig del som styrdes av Laurent Gbagbo, som vann presidentvalet år 2000, och en oppositionskontrollerad nordlig del. Flera tusen människor dog och hundratusentals drevs på flykt innan man lyckades återinföra fred 2007. Presidentvalen som parterna kommit överens om att hålla efter det att fredsavtalet slöts skjöts gång på gång upp. Hösten 2010 lyckades man till slut hålla ett val. Valkommittén utsåg ut oppositionskandidaten Alassane Ouattara till vinnare. Tidigare presidenten Gbagbo accepterade inte nederlaget vilket ledde till nya konfrontationer och kamper mellan Gbagbos anhängare och Ouattaras anhängare. I april 2011 tvingades Gbagbo likväl att ge ifrån sig makten och den politiskt valda Ouattara kunde bli president.

Efter att Ouattara fick makten har han arbetat med att återuppbygga ekonomin. Även om han har fått kritik för att inte har gjort särskilt mycket för att skapa försoning och reformera försvarsstyrkorna har han förbättrat den ekonomiska situationen något. I presidentvalet 25 oktober 2015 vann Outtara med nästan 84 % av rösterna och kommer att sitta vid makten ännu en femårsperiod.

Samhälle och politik

Fattigdomen i landet är utbredd. Nästan hälften av befolkningen levde 2008 på mindre än 2 dollar om dagen. Särskilt utsatt är befolkningen som lever på landsbygden. Arbetslösheten är hög i städernas slumområden och i de norra delarna av landet lider många av undernäring. De största städerna är värst drabbade av våld och fattigdom och många barn tvingas leva på gatan. Den stora tillgången på vapen har gjort att situationen förvärrats. Omkring 1 av 10 vuxna är smittade av HIV vilket är en av de högsta siffrorna i västra Afrika.

Ekonomi och handel

Jordbruket är ryggraden i Elfenbenskustens ekonomi och landet var länge världens största exportör av kaffe och kakao. Landet har bedrivit ett diversifierat jordbruk och välkomnat utländska investeringar. Detta gjorde landet till ett av de mest framgångsrika i det tropiska Afrika. Ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen arbetar med jordbruk, vilket står för ungefär tre fjärdedelar av exportintäkterna.  I söder finns stora kaffe-, kakao- och bananplantage som drivs utländska investerare medans lokala bönder i norr driver småskalig produktion av majs, durra och jordnötter.

På grund av de konflikter som pågått under senare år har många av de utländska arbetarna valt att lämna landet. Detta har haft negativa konsekvenser för de stora plantagerna som nu kämpar för att få tag på tillräckligt med arbetare. Drygt hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och landets relativt välutvecklade ekonomi har gått kraftigt tillbaka till följd av de interna konflikterna.

Landet visar dock tecken på att ekonomin är på bättringsvägen. 2013 växte BNP med nästan 10 % och landet har lyckats med att få tag på utländska investerare igen.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Yamoussoukro är den officiella huvudstaden, Abidjan är det administrativa centrumet

Etniska grupper:

Akan 42,1 %, voltaique/gur 17,6 %, nordliga mande 16,5 %, krou 11 %, södliga mande 10 %, andra/ospecificerade/ingen 2,8 % (1998)

Språk:

Franska, mer än 60 lokala dialekter

Religion:

Muslimer 38,6 %, kristna 32,8 %, inhemska religioner 11,9 %, ingen 16,7 % (2008)

Politisk ledare:

Alassane Ouattara (president)

Befolkningsmängd:

21 295 284

Government:

Republik

Areal:

322 463 kvadratkilometer

Valuta:

CFA-franc (BCEAO)

BNI per citizen:

3 496 PPP$

Nationaldag:

7 augusti

Satellitbilder

Avskogning: Nationalparken Taï

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

Svenska FN-förbundet © 2017