Hopp til innhold

Kanada

Kanadas landyta är världens näst största efter Ryssland, men landets invånartal är endast en femtedel av Ryssland befolkning. De flesta bor nära gränsen till USA och mycket av landet består av obebodd vildmarksområden.

Uppdaterat 13.10.2013

Geografi och miljö

Kanadas landyta är världens näst största efter Ryssland. Landets geografi är mycket varierande med sju regioner med skiljande topografi och klimat. Kanada har en samlad kustlinje på 96 089 km vilket är den längsta i världen. Landet är indelat i tio provinser och tre större territorier. Landet har flera bergskedjor. I öst ligger den gamla bergskedjan Appalacherna, som fortsätter in över USA. I väst finns de så kallade Kordiljärerna som består av Rocky Mountains och Costal Mountains. De mest betydande vattendragen är St. Lawrencefloden och Great Lakes i söder, där de berömda Niagarafallen finns. Den kanadensiska skölden, som täcker nästan hälften av landets area, är betraktat som kärnan i den nordamerikanska kontinenten. Detta är ett bergrikt område med floder som viktiga källor för vattenkraftutvinning. Skölden omringar också den stora Hudsonbukten. I Kanadas mellanvästra område finns det stora kuperade prärieområden som huvudsakligen används för jordbruk. Tundran i norr och områden med permanent is täcker det arktiska Kanada. Kanadas miljöproblem har länge varit försurning och sur nederbörd som orsakar skada på bland annat vattendragen. Flera av Kanadas naturskyddsområden är på UNESCO:s världsarvslista.   

1973
1999

I Brittiska Columbia hugger man ned värnvärdiga skogsområden. Läs mer

Earth Earth Earth Ecoprint

3.7 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Kanada, skulle vi behöva 3.7 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

De första människorna som antas ha kommit till landet genom en landsbro över Beringssundet för ungefär 35 000-12 000 år sedan. Inuitfolkets förfäder spred sig över de nordliga delarna och man vet att vikingarna besökte kontinentens nordöstra kust runt år 1000. Engelsmännen var de första européerna som på sina upptäcktsresor kom till Kanada på slutet av 1400-talet. Strax efteråt ankom även franska expeditioner och grundade den första franska kolonin, Nyfrankrike, grundades år 1604. År 1755 utbröt ett krig, det så kallade sjuårskriget, mellan de franska och brittiska kolonialisterna som slutade med att Kanada hamnade under brittiskt herradöme. Kanada blev som en följd av den amerikanska revolutionen delat i två områden; det protestantiska, engelska övre Kanada och det katolska, franska nedre Kanada. Efter Napoleonkriget år 1815 påbörjades en omfattande emigration från Europa till Kanada. Övre och nedre Kanada blev efter ett uppror sammanslaget till provinsen Kanada år 1840 och fick självstyre och ett eget parlament. Det brittiska styret i Nordamerika bestämde sig för att grunda en förbundsstat, som en del av provinserna i dagens Kanada anslöt sig till, och på det sättet blev den första dominionen av det förenta kungariket skapat år 1876. Först år 1949 hade alla områden anslutit sig till staten. Kanada blev medlem i Nationernas Förbund år 1919 och fick full självstyre över sina angelägenheter år 1926. I Westministertraktatet år 1931 bekräftade det förenta kungariket att landets parlament inte längre hade någon makt i Kanada.

Samhälle och politik

Kanada är en konstitutionell monarki och en förbundsstat med demokratiska traditioner som härstammar från 1700-talet. Den brittiska drottningen (Queen Elizabeth II) är Kanadas statsöverhuvud, representerat i landet med en generalguvernör. Den högsta utövande makten ligger hos statsministern och regeringen. Parlamentet består av ett representanthus, som har 308 valbara medlemmar, och en senat med 105 medlemmar. Parlamentsvalet hålls, enligt lag, alltid den 4 oktober men om regeringen inte har representanthusets förtroende kan generalguvernören upplösa parlamentet. Det ledande partiet har under de senaste åren varit det konservativa partiet med statsministern Stephen Harper som ledare. Det huvudsakliga oppositionspartiet är de liberala.

De långvariga självständighetsbestämmelserna till den fransktalande provinsen Québec ledde till en folkomröstning år 1980 och år 1995 men fram tills vidare förblir området en del av Kanada. Det fransktalande områdets kulturella egenart är starkt representerat i provinsens politik. Kanadas riktlinjer har gjort att provinsen har fått en mycket stark ställning med mycket lokalt självstyre.

Ekonomi och handel

Kanada är ett välstående land och har med sin omfattande landyta stora naturresurser. Omkring 10 % av världens skog ligger i Kanada och landet har enorma mineralresurser som guld, nickel, uran och bly. Traditionellt viktiga näringar har varit skog-, olje- och gruvindustrin samt fiske men betydelsen för dessa branscher och deras andel av bruttonationalprodukt (BNP) har minskat. Tjänstesektorn spelar en viktig roll på samma sätt som i andra industriländer. Kanada har tillräckligt stora energiresurser att en del kan exporteras. På grund av den billiga vattenkraftsproducerade elektriciteten använder kanadensarna mest energi i världen per invånare. I västra Kanada finns det stora förekomster av sandolja och vissa områden använder kärnkraft. Naturresursernas ojämna fördelning i landet har medfört till politisk oenighet. 75 % av Kanadas export går till USA.

1973
2003

Kanadas vildmark ödeläggs av oljeindustrin. Utvinning av oljesandsförekomsterna i Athabasca har inneburit allvarliga konsekvenser för miljön. Läs mer

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Ottawa

Etniska grupper:

Språk:

Engelska (officiell) 58,8 %, franska (officiell) 21,6 %, andra 19,6 % (2006)

Religion:

Katoliker 42,6 %, protestanter 23,3 %, andra kristna 4,4 %, muslimer 1,9 %, andra/ospecificerad 11,8 %, ingen 16 % (2001)

Politisk ledare:

Stephen Harper (premiärminister)

Befolkningsmängd:

35 871 283

Areal:

9 984 670 kvadratkilometer

Valuta:

Kanadensisk dollar

BNI per citizen:

44 310 PPP$

Nationaldag:

1 juli

Satellitbilder

Avskogning: Brittiska Columbia

Gruvdrift: Ekati

Oljesand: Kanada

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017