Hopp til innhold

Laos

Demokratiska folkrepubliken Laos

Laos är ett av Asiens fattigaste länder, men har stora naturresurser och upplever en ekonomisk tillväxt. Laos är en kommunistisk enpartistat.

Uppdaterat 11.04.2016

Geografi och miljö

Laos topografi präglas av berg och höglandsplatåer som tillsammans utgör runt 70 procent av landets landyta. Floden Mekong rinner från norr till söder och i detta bördiga område bor de flesta av invånarna. Laos har Asiens största skogsreserver i förhållande till areal. Okontrollerad avverkning, röjning av skog i förbindelse med svedjebruk samt omfattande ödeläggelse under kriget har bidragit till att skogsreserverna reducerats betydligt. 

1975
2000

Svedjebruk har lett till avskogning i Laos. Läs mer

Ecoprint

0.7 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Laos, skulle vi behöva 0.7 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Landets historia går tillbaka till år 1353 då kungadömet Lan Xang (översatt till de miljoner elefanternas land) grundades. Sedan dess har inbördeskrig förekommit och området har varit underlagt både Thailand, Myanmar och Vietnam. År 1893 blev Laos en del av Franska Indokina. Efter den japanska ockupationen under andra världskriget blev "konungariket Laos" självständigt år 1949.

1953 startade två decennier av inbördeskrig mellan franskvänliga krafter och socialister med starka band till vänstergerillan i Vietnam. Dessa band ledde till att Laos drogs in i Vietnamkriget. På 1970-talet använde nordvietnamesiska trupper landet som en försörjningslinje under striderna med Sydvietnam och amerikanska styrkor genomförde massiva bombangrepp på Laos. 

År 1975 hade den kommunistiska gerillan Pahet Lao tagit makten över majoriteten av Laos, detta gjordes med hjälp av Sovjetunionen och Nordvietnam. Samma år skapades en koalitionsregering mellan The Lao People's Revolutionary Party (LPRP) och rojalisterna som hade stöd från USA och Frankrike. Efter flera regeringskonflikter tog LPRP all makt i Laos och tvingade kungen att abdikera. Landet döptes om till Demokratiska folkrepubliken Laos.

Samhälle och politik

Laos är en kommunistisk enpartistat med en grundlag från år 1991. Partiet har haft makten sedan år 1975. Den högsta utövande makten har presidenten. Presidenten är också militär överbefälhavare, utnämner regeringen och ratificerar lagar. Kritik mot det politiska systemet är förbjudet. De få kritiska regimprotester som har varit under de senaste åren har blivit brutalt nedslagna. Militären har stort politiskt inflytande.

Förhållandet mellan laofolket och minoriteterna är ansträngt. En liten grupp hmongfolk har fört gerillakrig mot regimen sedan år 1975. Regimen har svarat med att bomba hmongområden. Detta har gjort att runt en tredjedel av hmongfolket har flytt. 

Ekonomi och handel

Laos är ett av Asiens fattigaste länder men landet är rikt på naturresurser som skog, mineraler och vatten. Brist på infrastruktur, kapital och utbildad arbetskraft har lett till att dessa resurser utnyttjas dåligt. Den tidigare socialistiska planekonomin blev under 1980- och 1990-talet gradvis ersatt med marknadsekonomi, något som medförde ekonomisk tillväxt och utveckling av industri- och tjänstesektorn. Textilindustri, gruvindustri och turism är viktiga näringsgrenar. Majoriteten av befolkningen arbetar dock med jordbruk. Laos är helt beroende av stöd och lån från utlandet. Mellan 18 och 20 procent av BNP består av biståndsmedel. 

Kort om

Laos

Huvudstad:

Vientiane

Etniska grupper:

Lao 54,6 %, khmou 10,9 %, hmong 8 %, mindre etniska grupper/ospecificerad 26,5 % (2005)

Språk:

Lao (officiell), franska, engelska, olika etniska minoritetsspråk

Religion:

Buddhister 66,8 %, kristna 1,5 %, andra/ospecificerad/ingen 31,7 % (2005)

Politisk ledare:

Choummaly Sayasone (president), Thongsing Thammavong (premiärminister)

Befolkningsmängd:

7 019 652

Government:

Kommuniststat

Areal:

236 800 kvadratkilometer

Valuta:

Kip

BNI per citizen:

5 675 PPP$

Nationaldag:

2 december

Satellitbilder

Avskogning: Oudomxai

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017