Hopp til innhold

Östtimor

Demokratiska republiken Östtimor

Östtimors väg till självständigheten i maj 2002 har varit lång och traumatisk. Nu försöker invånarna att bygga upp den nya nationen

Uppdaterat 20.10.2013

Geografi och miljö

Östtimor är den östra delen av ön Timor. Landskapet domineras av en bergskedja med flera inaktiva vulkaner. Från bergen rinner många floder ned mot kusten och låglandet som huvudsakligen består av grässlätter och savanner. Under regnperioden svämmar floderna ofta över. Klimatet är tropiskt med omväxlande regn- och torrperioder. Det är svalare i bergen på grund av höjden.

Torka är ett stort problem och landet drabbas av utbredd torka vart tredje eller fjärde år. Östtimor har stora problem med avskogning. Den främsta orsaken är den utbredda användningen av svedjebruk i jordbruket. Den ursprungliga skogen har minskat kraftigt, och tät skog finns idag endast i mindre tillgängliga områden. Skogsavverkningen har lett till kraftig jorderosion, och landet är mycket känsligt för översvämningar

Historia

Ursprungligen fanns det flera små kungadömen på ön. Portugiserna anlände på 1500-talet men påverkade landet i liten utsträckning innan mitten av 1600-talet då de etablerade en mer formell makt. År 1859 delades ön i två delar: den portugisiska östra delen och den holländska västra delen. Den västra delen är idag indonesisk. Efter andra världskriget växte motståndet mot portugiserna i Östtimor, samtidigt som det nyligen självständiga Indonesien hävdade rätt till landet. År 1975 förklarade sig Östtimor självständigt, men efter nio dagar ockuperade Indonesien landet. De första fem åren av ockupation var mycket brutal. Östtimorianerna bjöd på oväntat hårt motstånd och Indonesien bedrev en tuff integrationspolitik för att bryta ned det interna motståndet. Runt en tredjedel av befolkningen dödades på grund av ockupationen. Mot slutet av 1990-talet fick landet tillbaka ett visst inre självstyre. År 1999 bröt sig Östtimor loss från Indonesien efter en folkomröstning. Detta ledde till ett våldsamt uppror från den indonesiskstödda milisen i landet. 80 procent av Östtimors skolor, vägar och sjukhus förstördes och hundratals människor dödades medan upp till en halv miljon flydde sina hem. Från år 1999 till 2002 styrde FN Östtimor med mandat från Säkerhetsrådet. Landet blev självständigt den 20 maj år 2002.

Samhälle och politik

Östtimor är en republik med presidenten som högsta ledare. Den verkställande makten delas mellan presidenten och regeringen. Parlamentet väljer premiärministern, som leder regeringen. Landets politiska och sociala liv är starkt påverkat av att landet nyligen blev självständigt och under en övergångsperiod styrdes av FN. Åren efter självständigheten var landet präglat av politisk och social oro. År 2006 var Östtimor mycket nära ett inbördeskrig och FN skickade en fredsbevarande styrka till landet. Efter ett misslyckat attentatförsök mot presidenten och statsministern år 2008 har landet varit politiskt stabilt. Östtimors politik präglas av en maktkamp mellan Frente Revolucionária de Timor-Leste Independente (FRETILIN), som ledde kampen mot den indonesiska ockupationen, och Conselho Nacional de Reconstrução de Timor (CNRT), som strävar efter försoning med Indonesien. CNRT har haft regeringsmakten sedan år 2007 och vann valet år 2012. Taur Matan Ruak blev landets president och CNRT:s ledare José Xanana Gusmao blev statsminister. Levnadsåldern i landet är låg och barnadödligheten är hög. Regeringens huvuduppdrag är återuppbyggnad, speciellt av infrastrukturen och vårdsektorn.

Ekonomi och handel

Trots en ekonomisk tillväxt under de senaste åren är Östtimor fortfarande ett fattigt land och helt beroende av bistånd. Under upploppen år 1999 blev ekonomin förstörd och bruttonationalprodukten (BNP) reducerades med 39 procent. Internationella aktörer som FN, Världsbanken och den asiatiska utvecklingsbanken har hjälp att återuppbygga ekonomin. Under 2000-talet började Östtimor att utvinna olja och gas. År 2009 utgjorde intäkter från petroleumsektorn 95 procent av Östtimors statsbudget. Trots detta är Östtimor fortfarande ett jordbruksland. Mellan 70 och 80 procent av befolkningen lever på att odla mat åt egen förbrukning och har inte betalt arbete. 40 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och arbetslösheten är hög. Det är ett problem att oljesektorn trivs av utländska företag och endast skapar få arbetsplatser i Östtimor. Korruption och låg utbildningsnivå är ett annat hinder för utveckling.

Kort om

Östtimor

Huvudstad:

Dili

Etniska grupper:

Språk:

Tetum (officiell), portugisiska (officiell), indonesiska, engelska. Det finns även 16 andra språk, de största är Tetum, Galole, Mambae och Kemak

Religion:

Katoliker 98 %, muslimer och kristna 1 % (2005)

Politisk ledare:

Taur Matan Ruak (president), Xanana Gusmão (premiärminister)

Befolkningsmängd:

1 172 668

Areal:

14 874 kvadratkilometer

Valuta:

US-dollar

BNI per citizen:

2 259 PPP$

Nationaldag:

28 november

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017