Kashmir

Introduktion

Kashmir är namnet på en vacker bergig region och före detta furstendöme, som idag är uppdelat mellan Indien, Pakistan och Kina. Området har präglats av konflikter i många år. Delar av befolkningen vill ha självständighet, medan framför allt Indien och Pakistan konkurrerar om kontrollen över området.

Bakgrund

Kashmir ligger mellan Indien, Pakistan och Kina och är nästan lika stort som Storbritannien till ytan. Kashmir har en befolkning på runt 13 miljoner (2011). På slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var dagens Indien och Pakistan, Kashmir inkluderat, underställt det brittiska imperiet och kallades då Brittiska Indien eller bara Indien. Kashmir hade av en viss form av självstyre under kolonialtiden och styrdes av en indisk hinduistisk furste.

Efter andra världskriget blev det brittiska kolonialväldet i Indien och Pakistan besegrat. I samband med frigöringen blomstrade en muslimsk och en hinduistisk nationalistisk rörelse upp i området. Bägge sidor talade för att Brittiska Indien skulle bli uppdelat utifrån religiös/etnisk identitet – således ett land för muslimer och ett land för hinduer.

Delningen av Brittiska Indien var extremt blodig. Flera hundratusen människor dödades och miljoner drevs ifrån sina hem. Hinduer flyttade från Pakistan till Indien, och muslimer från Indien till Pakistan. Det uppstod samtidigt en konflikt mellan Indien och Pakistan om vilket land gränsområdet Kashmir skulle tillhöra. Kashmir däremot var tydliga med att de ville bara självständiga.

Den utlösande orsaken till konflikten

Majoriteten av befolkningen i Kashmir är muslimer, men fursten var hindu. Planen var att Kashmir skulle bli självständigt i augusti 1947, men efter att en grupp väpnade stamfolk från det nordliga Pakistan gått till angrepp på furstendömet i oktober 1947 ändrades detta.

Fursten reagerade på angreppet genom att be Indien om hjälp. Den indiska regeringen sa att de kunde stötta fursten militärt, men under villkoret att han accepterade indisk kontroll över Kashmir. Fursten godtog kravet och Indien skickade in sina militärstyrkor i Kashmir.

Den pakistanska regeringen menade att fursten i Kashmir inte hade befogenheter att bestämma att Kashmir utan vidare skulle bli en del av Indien, och menade samtidigt att Indiens militära närvaro i Kashmir gav Pakistan samma rätt. Pakistan skickade därför in sina militärstyrkor i Kashmir. Detta ledde till fullt krig mellan Indien och Pakistan. Kriget varade i två år och krävde mellan 3000-5000 människoliv.

Ett misslyckat fredsavtal

Hösten 1948 blev ett fredsavtal framförhandlat mellan Indien och Pakistan i FN-regi. Pakistan fick en tredjedel av landområdet medan Indien tilldelades resten. Runt tre fjärdedelar av befolkningen i Kashmir bor i det Indiskkontrollerade området.

Villkoren i fredsavtalet var att Pakistan skulle dra tillbaka sina trupper och att en folkomröstning skulle hållas om områdets framtid. Indien skulle få behålla en liten styrka i landet för att övervaka säkerheten. FN etablerade samtidigt kommissionen United Nations Commission for India and Pakistan (UNCIP) i Kashmir.

Under åren som följde fredsavtalet vägrade Pakistan att dra tillbaka sina styrkor samtidigt som den indiska regeringen började tvivla på om det fanns ett behov för en folkomröstning – handlingar som båda stred mot fredsavtalet. FN föreslog flera synkroniserade militära reträtter. Dessa godkändes av Pakistan men inte av Indien.

Kina invaderar Kashmir

Under åren som följde fredsavtalet vägrade Pakistan att dra tillbaka sina styrkor samtidigt som den indiska regeringen började tvivla på om det fanns ett behov för en folkomröstning – handlingar som båda stred mot fredsavtalet.

FN föreslog flera synkroniserade militära reträtter. Dessa godkändes av Pakistan men inte av Indien.

År 1962 komplicerades situationen ytterligare då Kina invaderade de norra delarna av Kashmir. Efter ett kortvarigt krig med Indien tog Kina kontroll över ett område som motsvarar ungefär 17 procent av Kashmir.

Kina har fortfarande kontroll över detta landområde även om Indien menar på att Kina inte har rätt till det. Oroligheterna krig konflikten om Kashmir utspelas främst mellan Indien och Pakistan och några rebellgrupper, främst från Indien, som kämpar för Kashmirs frigörelse.

Parterna i konflikten

• Indien – kontrollerar omkring 45 % av Kashmir, den sydliga och östliga delen. Detta är ett område de kallar Kashmir och Jammu.
• Pakistan – kontrollerar runt 38 % av Kashmir, d.v.s. tre områden, Azad Kashmir, Gilgit och Baltistan vilka ligger de norra och västliga delarna av Kashmir
• Kina – kontrollerar omkring 17 % av Kashmir, ett område de kallar Aksai Chin som ligger i den nordöstliga delen.
• Rebellgrupperna – kämpar för Kashmirs självständighet, speciellt från Indien. De två största rebellgrupperna är Jammu Kashmir Liberation Front (JKLF) och De heliga krigarna (Hizbul Mujahideen).

De underliggande orsakerna och drivkrafterna i konflikten

Kashmir anses vara ett viktigt strategiskt område på grund av sina berg och naturresurser. Dessutom har flera av de stora floderna i både Pakistan och Indien sin källa i Kashmir. Kontrollen över vattenresurserna är viktigt för båda länderna.

Både Indien och Pakistan menar att de har rätt till hela Kashmir och betraktar varandra som ockupationsmakter. Kampen om Kashmir handlar därför inte endast om dess strategiska betydelse, utan även om identitet och ideologi.

Konflikten om Kashmir är en del av en större konflikt mellan Indien och Pakistan, men rötter tillbaka till den svåra uppdelningsprocessen 1947-48. Här spelar en etnisk/religiös identitet en viktig roll. Eftersom befolkningen i Kashmir är både muslimer, hinduer och buddhister har ett politiskt fokus på etnicitet och religion varit anledningen till att både skapa och upprätthålla konflikten.

Indiens förtryck av folket i Kashmir

Indien har omkring en halv miljon soldater i Kashmir. Den indiska armén i Kashmir verkar enligt andra regler än i resten av Indien och har anklagats för att begå kränkningar av mänskliga rättigheter mot folket i Kashmir. Detta har bidragit till att upprätthålla önskan om ett självständigt Kashmir, och gett ytterligare makt åt rebellernas kamp om ett självständigt Kashmir.

Myndigheterna i Indien skärpte kontrollen över befolkningen i Kashmir i augusti 2019. De införde då flera månaders låsning av samhället, vilket inkluderade människors tillgång till internet. Åtgärderna har kritiserats hårt för att kränka en rad mänskliga rättigheter. Hundratals kashmir fängslades utan rättegång.

Enligt Human Rights Watch är muslimer mest utsatta, tillsammans med kritiker, journalister och människorättsaktivister.

Indien ändrade också sin konstitution i augusti 2019 och tog bort Kashmirs rättigheter till begränsat självstyre. Som ett resultat av coronapandemin 2020 skärptes låsningen och kontrollen över Kashmir ytterligare.

Kritiker, som den indiske författaren Arundhati Roy, beskriver Indiens politik i Kashmir som en militär ockupation.

Rebellgrupper

I Kashmir där majoriteten av befolkningen är muslimer, är missnöjet över främst Indien stort. Rebellgrupperna som kämpar mot Indien har därför stort stöd bland befolkningen.

De två största rebellgrupperna i Kashmirkonflikten är Jammu Kashmir Liberation Front (JKLF) som grundades år 1977, och De heliga krigarna (Hizbul Mujahideen) som grundades 1989. Dessa två har olika mål och hamnar därför olika i konflikt med varandra.

Målet för JKLF har varit att etablera Kashmir som en självständig stat, oberoende från både Pakistan och Indien. De önskar eb sekulär stat, d.v.s. att religion inte är en väsentlig del av landets identitet och lagar.

De heliga krigarna däremot strävar efter att Kashmir ska bli en del av Pakistan. Deras kamp är därför riktad mot både Indien och JKLF, och har fått viktig stöttning av Pakistan. Efter att Indien slog hårt mot JKLF under början på 1990-talet gick De heliga krigarna om JKLF i att vara den mäktigaste rebellgruppen i Kashmir.

Till skillnad från det sekulära JKLF är De heliga krigarna en islamistisk grupp. De vill alltså definiera Kashmirs identitet och lagar utifrån Islam.

Både JKLF och De helige krigarna kan kallas separatister då bägge grupper kämpar för att frigöra Kashmir från Indien. Men deras förhållande till Pakistan, och i synnerhet synen på religionens roll inom politiken, är olika. Bägge grupperna anser sig som frihetskämpar medan USA, EU och Indien talar om grupperna som terrororganisationer.

Rebellgruppen Jaish-e-Mohammed

En tredje rebellgrupp, Jaish-e-Mohammed (Mohammeds armé), har fått större betydelse på senare tid. Det är en islamistisk organisation som bildades år 2000 och som har sitt säte i Pakistan. Huvudmålet för Jaish-e-Mohammed liknar de heliga krigarnas mål, nämligen att den Indiskt kontrollerade delen av Kashmir ska bli en del av Pakistan. För att uppnå detta mål har gruppen genomfört en rad attacker i den Indiskt kontrollerade delen av Kashmir.

FN:s roll i konflikten

United Nations Military Observer Group in India and Pakistan (UNMOGIP) är FN:s observationsstyrka, upprättades 24 januari 1949 för att övervaka det dåvarande vapenstilleståndet mellan Indien och Pakistan i Kashmir.

Vapenvilan hölls likväl inte och nya krig har sedan dess eskalerat. FN-styrkans mandat blev förnyat efter att Indien och Pakistan ingick ett nytt avtal om vapenvila år 1971.