Hopp til innhold

Azerbajdzjan

Republiken Azerbajdzjan

Konflikten med grannlandet Armenien och den utbredda korruption har präglat Azerbajdzjan som främst är känt för sina stora oljeresurser. Landet styrs som en diktatur med familjen Aliyev i spetsen.

Uppdaterat 04.12.2014

Geografi och miljö

Azerbajdzjan är en inlandsstat i södra Kaukasus. Landet har en 713 kilometer lång strandlinje längs det Kaspiska havet, världens största insjö. Landet består av slättlandskap och höga berg som täcker nästan hälften av Azerbajdzjans landyta.

Landskapet i Azerbadjzjan.

Temperaturen och regnmängden varierar mellan de olika områdena. Klimatet är subtropiskt i Azerbajdzjans södra och östra delar medan de västra och norra bergområdena har ett klimat som i Alperna. I perioder drabbas landet av torka. Omkring 19 procent av Azerbajdzjans landyta är odlingsbar jord.

Earth Ecoprint

1.1 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Azerbajdzjan, skulle vi behöva 1.1 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Azerbajdzjans centrala läge när det gäller handel mellan öst och väst gjorde att områdes ansågs vara värdefullt. Detta har inneburit att många länder genom historien har försökt erövra området. Araberna erövrade området år 642 och därefter har Persien, Ryssland, det Osmanska riket och lokala shaher kämpat om herravälde. Med Turkmenchaytraktatet år 1828 delade Persien och Ryssland området mellan sig. Det nuvarande azerbajdzjanska området införlivades i det ryska imperiet, men när imperiet kollapsade under första världskriget förklarade sig Azerbajdzjan självständigt.

Den demokratiska republiken Azerbajdzjan blev emellertid erövrat av den röda armén och blev en del av Sovjet år 1936. Landet blev självständigt igen 1991 efter Sovjetunionens fall. Sedan 1990-talet har landet varit i en konflikt med Armenien om området Nagorno-Karabakh där den armeniska majoritetsbefolkningen vill upprätta en självständig stat.

Tio år efter självständigheten tog kommunistledaren Heydar Aliyev makten och utropade sig själv till president. Aliyev styrde fram till 2003 då hans son Ilham Aliyev tog över. Deras styrsätt har varit auktoritärt och förtryckande.  I efterdyningarna av valet fängslades ledande partitoppar i oppositionen för att ha varit delaktiga i att mana fram demonstrationer mot den styrande makten. Ett mord på en journalist 2005 pressade den nya presidenten att ge mer frihet till oppositionen. 2009 infördes emellertid nya lagar som tillät presidenten att bli återvald ett obegränsat antal gånger.

President Heydar Aliyev.

De senaste åren har den styrande makten med jämna mellanrum gripit och fängslat protestanter. När en azerbadjansk soldat hade mördat en armenisk soldat i Ungern togs han emot som en hjälte i hemlandet – detta skapade stora rubriker världen över. Han var egentligen dömd till livstids fängelse men blev benådad av presidenten.

Samhälle och politik

På pappret är Azerbajdzjan en parlamentarisk demokrati men i praktiken är landet styrt av Alijevfamiljen sedan år 1993. Presidenten kan omväljas obegränsat och är statschef och överbefälhavare i armén. Dessutom utpekar presidenten landets domare. Den politiska oppositionen är förtryckt och korruption och valfusk är utbrett. Kriget med Armenien om Nagorno-Karabakh området är den största utrikespolitiska frågan för Azerbajdzjan. Sedan år 1994 har parterna ingått vapenvila men konflikten om det omstridda området är fortfarande olöst. Enligt rapporter förekommer grov diskriminering av armener och andra minoriteter som bor i Azerbajdzjan och människorättssituationen är bekymmersam. Yttrandefriheten är mycket begränsad och regimkritiska journalister och bloggare blir ofta arresterade eller fängslade.

Även om en stor del av Azerbajdzjans befolkning fortsätter leva under svåra förhållanden har landets stora olje- och gasintäkter möjliggjort en minskning av fattigdomen. Sedan kriget mot Armenien är nästan 600 000 människor interna flyktingar, mer eller mindre integrerade i sina nya bostadsområden. Oljan har också lett till att en liten grupp av nyrika, skillnaderna mellan rika och fattiga är enorma.

Huvudstaden Baku.

Ekonomi och handel

Azerbajdzjans viktigaste naturresurser är gas, järnmalm och olja. Olja är landets viktigaste exportvara och landet är en av världens äldsta oljeproducenter. Trots sina resurser har Azerbajdzjans övergång till marknadsekonomi gått trögt. Kriget mot Armenien försvagade landets ekonomi och den internationella handeln. Under åren efter att vapenvilan införts så växte Azerbajdzjans ekonomi till sig igen och under de senaste åren har Azerbajdzjan haft en jämn ekonomisk tillväxt. Korruption genomsyrar dock samhället och är ett stort problem. Ett annat problem för Azerbajdzjan är att tillväxten är mycket beroende av olje- och gassektorn medan utvecklingen av andra industrier går desto långsammare. Detta gör Azerbajdzjan sårbart för förändringar i det internationella oljepriset. Det är osäkert hur länge oljereserverna kommer att finnas innan de tar slut. Regeringen har därför instiftat en oljefond för att spara intäkterna till framtida generationer.

Kort om

Flagg

Huvudstad:

Baku

Etniska grupper:

Aseri 91,6 %, Lezgian 2 %, ryssar 1,3 %, armener 1,3 %, Talysh 1,3 % andra 2,9 % (2009)

Språk:

Azerbajdzjanska (aseri) (officiell) 92,5 %, ryska 1,4 %, armenska 1,4 %, andra 4,7 % (2009)

Religion:

Muslimer 96,9 %, kristna 3 %, andra < 1 %, andra/ingen/ospecificerad < 1 % (2010)

Politisk ledare:

llham Aliyev

Befolkningsmängd:

9 612 580

Government:

Republik

Areal:

86 600 kvadratkilometer

Valuta:

Azerbajdzjansk manat

BNI per citizen:

17 740 PPP$

Nationaldag:

28 maj

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Svenska FN-förbundet © 2017