Hopp til innhold

Ukraina

Ukraina är den näst största staten i Europa. Landet blev självständigt 1991 efter Sovjetunionens fall. Landet upplever politiska kriser och har stora problem med korruption. En stor del av befolkningen lever i fattigdom.

Uppdaterat 29.09.2015

Geografi och miljö

Större delen av Ukraina består av slättlandskap med en genomsnittlig höjd på 175 meter över havet. På höglandet finns bergslandskapet på Krimhalvön, Donetskplatån i söder och volynsk-podilsk höglandet i väst. Längst ut i väst sträcker sig Ukraina över sydsidan av bergskedjan Karpaterna. Ukrainas högsta berg, Hoverla, ligger i Karpaterna. Mellan höglandsområdena ligger det stora slättlandskapet som dräneras av en rad floder. Den viktigaste är Dnepr som rinner från norr till söder och delar landet i två delar. Floden mynnar ut i Svarta havet. Ukraina har ett temperat kontinentalt klimat bortsett från den sydligaste delen av Krim, som har ett subtropiskt medelhavsklimat.

Ukrainas mest ansenliga miljöproblem är den allt sämre vattenkvaliteten, försurning samt avskogning. Industrin, ökad användning av bekämpningsmedel samt radioaktivt avfall från Tjernobylolyckan har försurat stora delar av landet. Försurningsnivån har dock gått ned efter Sovjetunionens fall på grund av den dramatiska nedgången av landets industriproduktion., skulle vi behöva 1.6 jordklot

Earth Ecoprint

1.6 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Ukraina, skulle vi behöva 1.6 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Ukrainas historia sträcker sig tillbaka minst 4500 år f.kr och en rad olika folkgrupper har bott och vandrat genom landområdet som idag är Ukraina. Kievriket grundades i det Östeuropeiska området mot slutet av 880-talet. Kievriket var med och skapade ukrainarnas och ryssarnas nationella identiteter. Riket upplöstes på 1200-talet när mongolerna invaderade landet. På 1300-talet pressade Litauen och Polen mongolerna tillbaka. När den polsk-litauiska unionen bildades år 1569 hamnade majoriteten av dagens Ukraina under polskt styre. I spetsen för motståndet mot det polska styret stod de ukrainska kosackerna och deras uppror gjorde att Ukraina därefter hamnade under ryskt styre.

I slutet av 1700-talet hamnade Ukraina under ryskt och österrikiskt styre. En ukrainsk rörelse för självbestämmanderätt växte fram och som följd av det första världskriget och den ryska revolutionen förklarade sig Ukraina självständigt. Efter tre år av inre konflikter och inbördeskrig blev Ukrainas västra delar en del av Polen och de mellersta och östra delarna en del av Sovjetunionen år 1922. Den ukrainska socialistiska sovjetrepubliken grundades. Efter det att Stalin kom till makten på 1930-talet utfördes tvångskollektivisering av jordbruket och de kulturella och politiska eliterna trycktes ner i Ukraina. Under perioden 1932-1933 led Ukraina av en av människan skapad hungersnöd vilket ledde till att mellan tre och sju miljoner människor dog. Ukrainas materiella och mänskliga förluster under andra världskriget var enorma. Uppskattningen av antalet civila som dödades varierar mellan fem och sju miljoner, varav nästan en miljon judar.

Samhälle och politik

Ukraina blev en självständig stat när Sovjetunionen upplöstes år 1991. Ukrainas statsöverhuvud är presidenten som väljs vart femte år. Presidenten får endast sitta i två sammanhängande perioder. Parlamentet har en kammare med 450 medlemmar som väljs på fem år åt gången. Ukraina har kämpat med politiska utmaningar sedan självständigheten. Hösten 2004 hölls ett presidentval. Anklagelser om valfusk medförde en politisk kris i landet och händelserna har efteråt fått namnet den Orangea revolutionen. Landets politik har varit präglat av oenighet om landets relation till Ryssland och i hur stor grad ekonomin bör liberaliseras. De regionala spänningarna har också varit stora. Dessutom är det politiska systemet mycket svagt på grund av maktmissbruk och manipulering av väljarna.

Striden om huruvida Ukraina ska rätta sig efter EU eller Ryssland ledde 2014 till stora demonstrationer i delar av landet. Den Rysslandsvänliga presidenten Viktor Janukovitj tvingades avgå och det utlystes nyval i maj 2014. Strax efter detta intog ryska soldater Krimhalvön, ett område där Ryssland har en militärbas och där det bor många etniska ryssar. Efter en folkomröstning i mars 2014 på Krimhalvön begärde myndigheter på Krimhalvön att bli en del av Ryssland. Begäran godtogs av Ryssland påföljande dag. Det är endast Ryssland som har erkänt folkomröstningen och införlivandet av Krim i Ryssland som rättfärdigt. Det internationella samfundet har fördömt Ryssland för brott mot folkrätten och omfattande diplomatiska åtgärder har vidtagits för att förhindra ett krigsutbrott mellan Ukraina och Ryssland. En pågående konflikt i området är dock ett faktum. 

Konflikten i Ukraina sker på olika nivåer; mellan grupperingar internt i Ukraina; mellan ukrainska myndigheter och Ryssland samt mellan NATO och Ryssland. Det är en konflikt om landområden, om makt och säkerhet, om historia, identitet och folkrätt. Läs mer om konflikten här.

Ekonomi och handel

Ukraina var mycket viktigt för Sovjetunionens ekonomi och landet har ett betydande industriellt arv från den tiden. Produktion av metall och mineraler utgör ryggraden av Ukrainas ekonomi tillsammans med jordbruket. Exporten utgörs huvudsakligen av stål, kol, maskiner och jordbruksprodukter. Övergången från planekonomi till marknadsekonomi var problematisk och gjorde att landets produktion sjönk drastiskt de första åren efter Sovjetunionens fall. Ekonomin har växt under de senaste åren men drabbades hårt av den globala finanskrisen 2008. Landet har stora problem med korruption och en stor del av landets befolkning lever i fattigdom.

Kort om

two equal horizontal bands of azure (top) and golden yellow represent grain fields under a blue sky

Huvudstad:

Kiev

Etniska grupper:

Ukrainare 77,8 %, ryssar 17,3 %, vitryssar 0,6 %, moldovier 0,5 %, krimtatarer 0,5 %, bulgarer 0,4 %, ungrare 0,3 %, rumäner 0,3 %, polacker 0,3 %, andra/ospecificerad/ingen 2 % (2001)

Språk:

Ukrainska (officiell) 67 %, ryska 24 %, andra 9 %

Religion:

Ukrainsk-ortodoxa (Kiev patriarken) 50,4 %, ukrainsk-ortodoxa (Moskva patriarken) 26,1 %, ukrainsk grekisk-katoliker 8 %, ukrainsk autokefalia ortodoxa 7,2 %, katoliker 2,2 %, protestanter 2,2 %, judar 0,6 %, andra/ospecificerad/ingen 3,2 % (2006)

Befolkningsmängd:

44 646 131

Areal:

603 550 kvadratkilometer

Valuta:

Hryvnia

BNI per citizen:

7 916 PPP$

Nationaldag:

14 augusti

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

Svenska FN-förbundet © 2017