Belgien

Geografi

Belgien är ungefär lika stort som Småland och är därmed ett av Europas minsta länder. Landet kan delas in i tre landskapsområden. Vid kusten i nordväst ligger ett slättområde och där är jorden och vegetationen präglad av att området tidigare var havsbotten. Den sydliga delen av landet domineras av höga områden med gröna dalar där det rinner floder och kanaler. I den sydöstra delen av landet ligger bergskedjan Ardennerna.

Belgien har ett typiskt kustklimat, med milda vintrar och svala somrar. På grund av kraftig industrialisering både i Belgien och i grannlandet Tyskland finns det fortfarande en del föroreningar i landet. Luftkvaliteten har dock förbättrats på senare tid och både lax och öring har återvänt till älvarna. Landet är bland dem i världen som återvinner mest avfall.

Historia

Det som idag är Belgien har tidigare varit bebott av kelter och germaner och erövrades av romarna år 57 före vår tidräkning. Mer än 750 år senare delades området mellan Frankrike och det tysk-romerska riket, vilket lade grunden till den språkliga och kulturella uppdelningen av landet. Mellan 1400- och 1700-talen var Belgien en del av Nederländerna och mot slutet av 1700-talet införlivade Napoleon landet som en del av Frankrike mellan 1795 och 1814. Erövringen bidrog till en fransktalande dominans och en rad uppror av den flamländsktalande befolkningen.

1831 grundades staten Belgien, med Leopold I som kung. 1800-talet präglades av att landet var ett av de första i Europa som genomgick industrialisering. Som ett resultat av den industriella revolutionen upplevde landet stora ekonomiska framsteg, vilket gav Belgien möjlighet att utforska och kolonisera stora delar av Afrika. Leopold II styrde de belgiska kolonierna, den största av dem Belgiska Kongo, idag känd som Demokratiska Republiken Kongo, med järnhand. Hans brutala exploatering av områdena kostade miljontals människoliv. Efter stor internationell kritik fick han avgå som kung 1908.

Trots landets neutralitet invaderades Belgien av Tyskland i båda världskrigen. De gick med i försvarsalliansen NATO direkt efter andra världskriget, samtidigt som de var med och grundade EU. Motsättningarna mellan de två regionerna, Flandern i norr som är flamländska och Vallonien i söder som är fransktalande, ökade under tiden efter andra världskriget. Partisystem, skolor och kulturråd splittrades. 1993 såg Belgien sig tvingad att se över hela den statliga organisationen. De gick från att vara en enhetlig enhetsstat till en federal stat med tre regioner, Flandern, Vallonien och Bryssel.

Samhälle och politik

Belgien är en monarki där kungen är landets statschef, men han har bara en ceremoniell roll. Den verkställande makten ligger hos regeringen, som leds av premiärministern. Landet är parlamentariskt, vilket innebär att regeringen bygger på majoriteten i parlamentet. Efter övergången till federation 1993 har de tre regionerna fått en större grad av självstyre. Belgien är en viktig aktör i internationell politik och både NATOs och EU:s högkvarter ligger i huvudstaden Bryssel. Här finns också sekretariatet för Beneluxunionen, ett samarbete mellan Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Belgisk politik har traditionellt präglats av starka språkliga, ekonomiska och historiska skiljelinjer mellan regionerna. Uppdelningen mellan de två stora språkgrupperna, flamländska och franska, gör det svårt att bilda regering. Politiska krafter i Flandern har länge velat ha självständighet för regionen. Språket är inte det enda som skiljer regionerna i landet åt, Flandern har en betydligt större och bättre ekonomi än Vallonien. Hög arbetslöshet har länge varit ett problem men även här märks skillnader mellan de olika regionerna, i Vallonien är andelen arbetslösa dubbelt så hög som den är i Flandern. Korruption och terrorism är mer allmänna problem för hela landet.

Ekonomi och handel

Den belgiska ekonomin är mycket mångsidig och modern. Detta kan till stor del förklaras av landets snabba och tidiga industrialisering, gynnsamma geografiska läge och väl fungerande transportnät. Det finns dock en betydande skillnad mellan ekonomin i Flandern och Vallonien. Flandern har en modern tillverkningsindustri och Europas näst största hamn, Antwerpen, medan Vallonien domineras av tung industri och därför är beroende av ekonomiskt stöd från centralregeringen och EU.

De viktigaste exportvarorna är livsmedel, bilar, petroleumprodukter och mediciner. Landet är också känt för sin exklusiva choklad och sina många ölsorter. Mer än 80 procent av råvarorna till industrin ska importeras. Sammantaget utgör försäljningen av varor och tjänster nästan 70 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Belgien har de senaste åren drabbats av nedgångar i världsekonomin, men 2021 steg den årliga bruttonationalprodukten mer än på ett decennium. Efter finanskrisen 2008 ökade statsskulden för första gången sedan 90-talet och 2015 var den 106 procent av BNP. Men den belgiska ekonomin är fortfarande starkare än många andra länder i euroområdet.