Chile

Geografi

Chile är ett avlångt och smalt land, med en enorm kust mot Stilla havet i väster. Den är över 4 200 kilometer lång och har stora klimatvariationer. I norr ligger världens torraste område – Atacamaöknen. Klimatet i södra delen av landet är svalt och regnigt och naturen liknar den som finns i de skandinaviska länderna med granskogar, fjordar, sjöar och skärgårdskuster. Klimatet i landet påverkas också av Humboldtströmmen som gör inlandet varmare än kustområdena och för med sig kall nattdimma till stäpplanden och öknarna i norr.

Sedan början av 2000-talet har Chile varit mycket framgångsrika inom laxodling. Tyvärr har branschen påverkat miljön negativt. Utsläpp av kemikalier och näringsämnen från anläggningarna har blivit ett stort problem för faunan på havsbotten och vattenkvaliteten. Ett annat miljöproblem i Chile är omfattande avskogning. Export av trävaror är mycket lönsam och därför också mycket utbredd. Avskogning i kombination med utsläpp från industrin och mänskliga föroreningar orsakar allvarliga luftföroreningar i städerna.

2010 drabbades Chile av en kraftig jordbävning som utlöste en tsunami. Förstörelsen var omfattande och över 450 människor miste livet.

Historia

Anderna säkerställde naturen själv under lång tid vilket gjorde att urbefolkningen i Chile isolerades från resten av världen. 1540 anlände spanjorerna och landet blev föremål för Perus vicekungadöme. Spanjorerna mötte motstånd från urbefolkningen i området, men nådde 1541 Chiles bördiga dal och grundade Santiago. Ett sekel senare halverades ursprungsbefolkningen på grund av alla krig mot spanjorerna och sjukdomar från Europa. 1818 blev Chile formellt självständigt från Spanien, vilket markerade början på en lång demokratisk era. Med undantag för två perioder av anarki på 1830- och 1930-talen varade demokratin till 1973.

Salvador Allende var den första demokratiskt valda marxistiska presidenten, 1970. Genom att förstatliga ekonomin kunde Allende öka lönerna och köpkraften och minska arbetslösheten, men hans socialistiska politik skrämde bort investerare och kapital strömmade ut ur landet. 1973 arrangerade Augusto Pinochet en statskupp som syftade till att krossa Allendes marxistiska politik. Perioden Pinochet var vid makten präglades av ekonomisk tillväxt, men också hårt förtryck och strikt diktatur.

Efter stora demonstrationer och flera uppror hölls demokratiska val 1989. Sedan dess har makten växlat mellan två stora partiallianser; Center-vänsteralliansen Concertación och center-högeralliansen Chile Vamos. Förre presidenten Sebastian Piñera vann valet 2018 och förde med sig ett brinnande missnöje bland den chilenska befolkningen. 2019 präglades av protester och demonstrationer, både fredliga och våldsamma. Demonstranterna krävde social och ekonomisk rättvisa, eftersom Chile är ett av de länder med högst ojämlikhet i världen (enligt OECD). I oktober 2020 hölls en folkomröstning om en ny konstitution och en överväldigande majoritet röstade för.

Samhälle och politik

Chile är en demokratisk republik där presidenten är både statschef och regeringschef. Landet är en enhetsstat, men har 15 regioner och 346 kommuner. Den lagstiftande makten är uppdelad i två kamrar, senaten och deputeradekammaren. Politiken domineras av de två flyglarna från väst och höger.

Chile rankas ofta som ett av de mest demokratiska och fria länderna i Sydamerika. Politiska partier kan verka fritt, rättvisa demokratiska val hålls regelbundet och organisations- och mötesfriheten respekteras. En korruptionsskandal inom den nationella polisstyrkan och markkonflikter med mapuchefolket har orsakat reaktioner från bland annat FN och människorättsaktivister som har kritiserat Chile för detta. Utredningar pågår fortfarande av personer som kränkt mänskliga rättigheter under militärdiktaturen. Genom historien har landet haft en policy att utrota de av afrikansk härkomst som kom till landet under slaveriet, även om många i landet har någon form av afrikansk härkomst idag. Först den 8 april 2019 gav Chile ett lagligt erkännande till det chilenska folket av afrikanskt ursprung genom antagandet av lag 21.151.

Under en folkomröstning i september röstade en stor majoritet nej till utkastet till en ny progressiv konstitution. I utkastet ingick bland annat den lagstadgade rätten till ett hälsosamt klimat och miljö samt att Chile skulle kunna bli en multinationell stat. De chilenska myndigheterna håller på att ändra utkastet.

Chile är ett av de länder som grundade FN 1945. De är också medlemmar i FN:s specialorganisationer. Flera chilenare har också lett olika FN-organisationer. Juan Somavía var chef för Internationella arbetsorganisationen (ILO) från 1999 till 2012 och landets tidigare president Michelle Bachelet ledde UN Women under flera år och var FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter under perioden 2018 till 2022.

Ekonomi och handel

Chiles ekonomi är bland de mest stabila och konkurrenskraftiga i Latinamerika. Ända sedan kolonialtiden har Chiles ekonomi till stor del varit baserad på export av råvaror från jordbruk och gruvdrift. Koppar är den viktigaste exportvaran och Chile har varit världens ledande kopparproducent sedan 1980-talet. På senare år har dock andra produkter tagit över delar av koppars roll. Varor som frukt, vin, ved och fisk är idag viktiga exportvaror. Kina, USA, EU, Peru, Argentina och Brasilien är landets viktigaste handelspartners.

Den tidigare militärregimen ledde till att Chile hade en relativt stor utlandsskuld. Skulden minskade kraftigt i takt med landets ekonomiska tillväxt under 1990- och 2000-talen. Den väl underhållna ekonomin och reformerna inom finanssektorn ledde till att Chile 2010 blev det första sydamerikanska landet som godkändes som medlem i OECD. Trots en god ekonomi är arbetslösheten i landet hög, vilket bland annat kan förklaras med att utbyggnaden av gruvsektorn inte skapade fler jobb då investeringar gjordes i avancerade tekniska instrument.