Peru

Senast uppdaterat: 01.12.2021

Peru var det sista landet som blev självständigt i Sydamerika. Landet har länge präglats av politisk instabilitet och ekonomisk nedgång, men på senare år har situationen börjat se något bättre ut.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Lima
Etniska grupper:	Mestis (blandad indian och vit) 60,2 %, ursprungsamerikaner 25,8 %, vit 5,9 %, afrikansk härkomst 3,6 %, övrigt (inkluderar kinesisk och japansk härkomst) 1,2 %, ospecificerad 3,3 % (2017)
Språk:	Spanska (officiellt) 82,9%, Quechua (officiellt) 13,6%, Aymara (officiellt) 1,6%, Ashaninka 0,3%, andra modersmål (inkluderar ett stort antal mindre Amazoniska språk) 0,8%, övriga 0,2 %, ingen 0,1 %, ospecificerade 0,7 % (2017)
Religion:	Katoliker 60 %, Evangeliska kristna 14,6 % övriga 0,3 %, inga 4 %, ospecificerat 21,1 % (2017)
Befolkningsantal:	32,201,224 (Juli 2021)
Statsskick:	Demokratisk republik
Area:	1 285 216 km2
Valuta:	Nuevo sol
Bruttonationalinkomst per invånare:	15 048 PPP$
Nationaldag:	28 juli

Geografi

Bergskedjan Anderna delar Peru i tre olika regioner. De torra kustområdena på västra sidan om bergskedjan består av en smal slätt med lite nederbörd och få skillnader mellan årstiderna. Höglandet är fuktigt, med frekventa skyfall och kallare väder än resten av landet. På östra sidan av Anderna är klimatet tropiskt med hög temperatur och mycket nederbörd under regnperioden. Under de senaste tio åren har Perus klimat blivit onormalt mycket påverkat av väderfenomenet El Ninõ. Varma havsströmmar från stilla havet ändrar riktning och går längs ekvatorn mot kusten av Sydamerika. Vattnet pressar tillbaka den kalla Humboldtströmmen utanför Peru och skapar problem med torka och fiskenäringen.

Landet är rikt på resurser och den snabba industriella utvecklingen under efterkrigstiden har gjort att luft- och vattenföroreningar till ett betydande miljöproblem, och regnskogsavverkningen är ett konstant problem. Ett annat problem är de skador på landskapet som miljöskadliga utsläpp från gruvindustrin skapar.

Historia

De äldsta spåren av bosättare i Peru är minst 12 000 år gamla. På 1100-talet växte inkariket fram runt staden Cuzco, som ligger i den sydliga delen av dagens Peru. Riket växte och på 1400-talet påbörjades de erövringar som ledde till att Inkariket omfattade en tredjedel av Sydamerika. År 1532 erövrade spanjorerna Cuzco och tog på kort tid makten över hela riket. Under de följande århundradena byggdes gruvor och odlingar i området, där de infödda arbetade som slavar. För urbefolkningen var det spanska koloniväldet katastrofalt. Kombinationen av krig, nya sjukdomar och tvångsarbete ledde till att många dog.

Efter en rad uppror mot det kolonialstyret blev landet självständigt år 1821, som ett av de sista i Sydamerika. Den nya staten präglades av konflikter mellan olika rebellgrupper och krig med grannländerna Ecuador och Chile. Under 1900-talet skiftade makten mellan militärdiktaturer och demokratiskt valda ledare. Den sista militärregimen avgick 1980. 1980–90-talet präglades av växande narkotikahandel, ekonomiska kriser och socialt missnöje. Det uppstod vänsterradikala gerillagrupper och i den brutala konflikten med armén blev över 69 000 människor dödade.

Ekologiskt fotavtryck

1,4

jordklot i Peru

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Peru skulle vi behöva 1,4 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Peru är en republik där presidenten är stats-, militär-, och regeringschef. Presidenten väljs för en femårsperiod men kan inte väljas två gånger på rad. Kongressen är den lagstiftande församlingen. På 2000 och 2010-talet har politiken varit präglat av korruptionsskandaler och stora demonstrationer. Det är ofta urbefolkningen som protesterar mot vilka naturresurser som blir utnyttjade och hur industrierna förstör miljön. Andra viktiga politiska frågor handlar om den ökande kriminaliteten och narkotikahandeln. Peru kritiseras också för sin användning av dödstraff och polisen och säkerhetsstyrkorna anklagas regelbundet för slumpvis fängsling, tortyr och andra övergrepp.

Det är fortsatt stora ekonomiska skillnader mellan de olika delarna av landet och sociala klasser. De spansktalanden och ättlingar till européerna utgör eliten medan den svarta minoriteten blir mest diskriminerade. Urbefolkningen och till viss grad de med asiatiskt ursprung har också lägre status i samhället.

Mänsklig utveckling

76 / 169

Human Develompent Index för Peru

Peru är nummer 76 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Perus ekonomi har svängt mycket under efterkrigstiden. Efter en stor tillväxt inom mineralutvinning och fiskeindustrin på 1960-talet uppstod en ekonomisk kris på 1980-talet som ledde till att marknadspriserna på landets exportvaror sjönk dramatiskt. Efter omfattande ekonomiska reformer under början av 1990-talet gick den höga inflationen ner. Under de senaste 15 åren har gruvindustrin och export av råvaror lett till en betydlig ekonomisk tillväxt, något som först och främst gagnat eliten i storstäderna. Stora delar av befolkningen lever i fattigdom, särskilt de som bor i landsbygdsområden och i städernas slumområden.

De främsta exportvarorna är fiskmjöl, bomull, socker, kaffe och mineraler som silver, koppar, zink, olja och guld. Turistnäringen är viktig och omfattar främst kulturarvet Machu Pichu och den storslagna naturen i Anderna och Amazonas.

Trots att Peru haft starkare ekonomi har de problem med en stor svart ekonomi. Den svarta ekonomin består särskilt av narkotikahandel då landet är världens största producent av kokain.

Peru för en frihandelsvänlig ekonomisk politik. Den viktigaste handelspartnern är Kina efterföljt av EU och USA.