Ekvatorialguinea

Senast uppdaterat: 25.02.2016

Ekvatorialguinea är ett av de minsta länderna i Afrika, både storleksmässigt och befolkningsmässigt. Landet var länge ett av Afrikas fattigaste, men på 1990-talet fann man olja och gas. Intäkterna kommer dock inte befolkningen till godo då landet styrs av en diktator.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Malabo
Etniska grupper:	Fang 85,7 %, bubi 6,5 %, mdowe 3,6 %, annobon 1,6 %, bujeba 1,1 %, andra/ospecificerade/ingen 1,4 % (1994)
Språk:	Spanska (officiellt) 67,6 %, andra (inkluderar franska (officiellt, fang och bubi) 32,4 % (1994)
Religion:	Huvudsakligen kristna, särskilt katoliker. Diverse naturreligioner.
Befolkningsantal:	857,008 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	28 051 kvadratkilometer
Valuta:	CFA-franc (BEAC)
Bruttonationalinkomst per invånare:	17 396 PPP$
Nationaldag:	12 oktober

Geografi

Ekvatorialguinea består av en fastlandsdel och fem öar. På den största ön, Bioko, ligger huvudstaden Malabo. Runt en tredjedel av landets befolkning bor på fastlandet som i stort sätt är täckt av regnskog. Bioko är en vulkanö som är täckt av djungel förutom i norr där det finns kaffe- och kakaoplantage.

Det finns mer än 140 olika trädarter och ett rikt djurliv i Ekvatorialguinea, med elefanter och den afrikanska skogsbuffeln som de största. Det finns också många olika typer av primater som låglandsgorillor, schimpanser, mandriller och markattor. Flera av dem är utrotningshotade arter. Ekvatorialguinea har varit ett fattigt land där småskaligt jordbruk, också kallat självförsörjningsjordbruk, har varit vanligt. Det har också exporterats kakao, kaffe och timmer fram tills att olja och gas upptäcktes på 1990-talet.

Utvecklingen i olje- och skogsindustrin har skapat flera miljöproblem. Oljeutsläpp har skadat kustlinjen och genom intensiv avverkning har stora områden regnskog förstörts, vilket är ett problem för många utrotningshotade arter.

Historia

Området har varit befolkat sedan järnåldern och de första bebyggarna var pygméer. Ekvatorialguinea var en portugisisk koloni från 1400-talet och var under århundraden känt som en utskeppningshamn för slavar. Spanien övertog kolonin år 1778 och efter det spanska inbördeskrigets slut 150 år senare påbörjades ett ekonomiskt utvecklingsprogram i kolonin baserad på odlingen av kakao.

År 1959 blev kolonin en integrerad del av Spanien. Alla invånarna blev automatiskt invånare av Spanien och kunde välja representanter till det spanska parlamentet. Kolonin fick också en viss grad av inre självstyre. År 1968 blev Ekvatorialguinea en självständig republik och Francisco Macias Nguema blev vald till landets första president. Landet utvecklade sig snabbt till en brutal diktatur. Runt en tredjedel av befolkningen dödades eller flydde från landet. År 1979 avrättades presidenten i en statskupp av sin brorson, överstelöjtnant Obiang Nguema. Obiang Ngyuema är fortfarande president och förhållandena i landet har inte förbättrats sedan han övertog makten.

Ekologiskt fotavtryck

1,2

jordklot i Ekvatorialguinea

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Ekvatorialguinea skulle vi behöva 1,2 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Obiang Nguema, som tillhör den största etniska gruppen i landet, har haft makten sedan han tog över år 1979. Det har förekommit flera kuppförsök och oroligheter under åren. Från år 1991 infördes, efter betydande internationell press, en ny grundlag och flerpartisystem i landet. Det har dock aldrig genomförts ett fritt eller rättvis val i landet. Vicepresidenten och flera av nyckelpositionerna i regeringen innehas av presidentens släktingar och klanmedlemmar. År 2011 genomfördes flera ändringar i grundlagen som bland annat gjorde att presidenten endast kan endast för två perioder sjuårsperioder. Det är emellertid oklart om detta innebär att Nguema måste avgå år 2016 eller om han kan ställa upp på omval då.

Oppositionspolitikerna har länge verkat från utlandet utan att ha haft någon inverkan på situationen i Ekvatorialguinea. Flera organisationer rapporterar om grova brott mot de mänskliga rättigheterna, att rättssystemet inte är fritt och att tortyr används ofta. Efter att det blev känt att biståndet har missbrukats av Ekvatorialguinea har Världsbanken, FN och andra organisationer dragit sig ur landet.

Mänsklig utveckling

117 / 169

Human Develompent Index för Ekvatorialguinea

Ekvatorialguinea är nummer 117 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Efter att man fann olja i Ekvatorialguinea år 1995 har landets ekonomi förvandlats. Landet gick från att vara ett av världens fattigaste till att bli en av världens snabbast växande ekonomier. Idag är Ekvatorialguinea Afrikas sjunde största oljeproducent. Olja och gas står idag för 90 procent av Ekvatorialguineas samlade exportvärde, följt av timmer, kaffe och kakao. På grund av kolonialtiden handlar Ekvatorialguinea mycket med Spanien men trots detta är det USA som är landets största handelspartner, både för import och export. Dessutom exporteras mycket olja till Kina. Sedan år 2007 har landets regering verkställt en plan som ska göra Ekvatorialguinea mindre beroende av olje- och gasintäkter genom att satsa på infrastruktur och vård.

Bruttonationalprodukten (BNP) per capita ökade från att ha varit cirka 2000 SEK år 1995 till över 110.000 år 2011. Detta gör Ekvatorialguinea till ett av de rikaste länderna i Afrika. Men de flesta av de pengar som finns kvar cirkulerar kring presidenten, och befolkningen får lite nytta av oljerikedomarna. Det gör att Ekvatorialguinea fortfarande är beroende av bistånd.