Finland

Geografi

Nästan en tredjedel av landet är täckt av skog, och en tiondel av insjöar. Finland är med sin 187 000 insjöar det land i världen med flest insjöar i förhållande till sin storlek, och kallas ”de tusen sjöarnas land”. En långsträckt skärgård finns längs med kusten, och ett relativt plant landskap i övrigt. Klimatet är över lag likt det Skandinaviska med kalla vintrar och varma somrar. Grannlandet Rysslands stora landmassa ger kyla om vintern och ibland värmeböljor på sommaren. Skogsskövling är ett aktuellt problem som är anknutet till den utbredda skogsindustrin.

Insjöarna i Finland är relativt grunda och är därmed särskilt sårbara för föroreningar. Mycket av vattnet från insjöar och floder rinner ut i Östersjön, som i dag är svårt förorenad.

Historia

På 1300-talet blev Finland en svensk provins. Landet har sedan dess haft nära band med Sverige både formellt och kulturellt. Svenska var dessutom länge det dominerande språket i Finland.

År 1809 erövrade Ryssland Finland och detta gjorde att landet delvis blev självständigt furstendöme. Den ryska tsaren respekterade landets lagar så länge finnarna inte gjorde uppror. På så sätt kunde Finland utveckla sitt oberoende och viljan att bli självständigt växte. Efter den ryska oktoberrevolutionen år 1917, krävde de borgerliga partierna i Finland (”de vita”) självständighet, samtidigt som vänstra sidan (”de röda”) ville ansluta till revolutionen. Oenigheten resulterade i ett inbördeskrig år 1918 mellan de båda grupperna. De vita vann, men den politiska konflikten skapade en djup politisk skiljelinje i landet.

Under andra världskriget stred Finland mot Ryssland två gånger, på grund av oenigheter om ryska tillgångar i det finska territoriet. Första gången var det Vinterkriget som varade mellan åren 1939 och 1940. Ryssarna gick till angrepp, men de finska trupperna lyckades mot förmodan att stå emot detta under tre månader. Därefter tvingades den finska regeringen att kapitulera. Ett år senare anslöt sig Finland till den tyska sidan och angrep Sovjetunionen igen. Efter krigets slut 1944 var fick Finland lämna ifrån sig landområden, samt betala krigsskuld, till Sovjetunionen.

Under tiden efter andra världskriget var Finland tvungen att bygga upp både landet och dess förbindelser med Sovjetunionen. Länderna ingick en vänskaps- och biståndspakt som påverkade Finlands utrikespolitik fram till Sovjetunionens fall 1991. Finland fick bland annat förbli neutralt under det kalla kriget. Sovjetunionens fall drabbade den finska ekonomin hårt, men med EU-medlemskapet 1995 och en socialdemokratisk koalitionsregering växte Finlands ekonomi de följande åren.

Samhälle och politik

Finland var bland de första länderna i världen att införa rösträtt för kvinnor år 1906. Politiken efter andra världskriget handlade mycket om att återuppbygga landet och relationen till Sovjetunionen. De två länderna ingick en vänskaps- och biståndspakt med Sovjetunionen. Detta förhållande påverkade Finlands utrikespolitik fram till Sovjetunionens fall. Finland tvingades till exempel att avstå stöd från Marshallhjälpen. Efter Sovjetunionens upplösning förändrade Finland gradvis sin utrikespolitik. De finska myndigheterna vände sig till EU och blev medlem 1995.

Landet är en demokratisk republik med president som främsta ledare. Riksdagen består av 200 personer som väljs vart fjärde år. Presidenten har ursprungligen haft mycket makt, men den makten har begränsats och idag har riksdagen större inflytande. Presidenten väljs vart sjätte år och kan sitta två mandatperioder. Det är presidenten som väljer politiker till regeringen, men den måste godkännas av riksdagen. Finland har liksom de andra nordiska länderna utvecklat en omfattande välfärdspolitik och rankas högt i tester om utbildning.

Ekonomi och handel

Finland har mycket skog, och skogsindustrin är stark. Efter andra världskriget blev även metall- och maskinindustrin lanserade i landet. I början av 1990-talet gick Finland in i en ekonomisk kris. Detta resulterade i större satsningar på exportvaror. Högteknologisk produktion blev den största satsningen i det exporterade näringslivet. Sedan mitten av 1990-talet har landets ekonomi växt mycket. Nokia är Finlands största och mest framgångsrika företag, och har varit världsledande inom mobiltelefoni.

Trots den positiva utvecklingen har ekonomiska nedgångar satt hård press på välfärdspolitiken. Det har skurits ner på välfärden, och de sociala skillnaderna i landet tenderar att växa. Det har också visat sig svårt att få delar av befolkningen som hamnat utanför arbetsmarknaden att komma tillbaka till den. Arbetslösheten i Finland är fortfarande relativt hög och finanskrisen gjorde att många inom industrin förlorade jobbet.

EU:s sanktioner mot rysk import har vidare haft en negativ effekt på Finlands ekonomi. Under 2015 var staten tvungen att införa en rad restriktioner för offentligt anställdas arbetsvillkor för att minska statens kostnader och öka bruttonationalprodukten (BNP) i landet.