Haiti

Geografi

Haiti ligger i Karibien och utgör den västra delen av ön Hispaniola. På den östra delen av ön ligger Dominikanska republiken. Haiti har en kuperad terräng med många berg, och längs kusten finns slätter och lägre dalar. Klimatet är tropiskt, men kyls av passadvindarna i området. Temperaturerna varierar med höjdskillnaderna i landet, och i de flesta delar av landet är det två regnperioder under året.

Förr täckte frodiga skogar hela ön, men avskogningen har gjort att endast cirka 30 procent av skogarna finns kvar.

Haiti är fortfarande ett av de mest sårbara länderna i världen för klimatförändringar och naturkatastrofer, främst orkaner, översvämningar och jordbävningar. Mer än 96 procent av befolkningen utsätts för denna typ av chock.

2010 upplevde landet sin kraftigaste jordbävning på 200 år, vilket orsakade enorm förstörelse. Omkring 300 000 människor miste livet och 1,3 miljoner människor förlorade sina hem. Både 2016 och 2017 ledde kraftiga orkaner till stora översvämningar och jordskred. Den 14 augusti 2021 drabbades den södra regionen av Haiti, ett område med cirka 1,6 miljoner människor, av en stor jordbävning som dödade över 2 000 kvinnor, män och barn och skadade nästan 13 000.

Alla dessa naturkatastrofer har påverkat livet och framtiden för otroligt många människor.

Historia

Innan ön Hispaniola koloniserades av Christopher Columbus (sänd av Spanien) 1492 bodde omkring en halv miljon Arawak-talande Taino-folk på ön. Urbefolkningen utrotades snabbt genom krigföring, tvångsarbete och införandet av europeiska sjukdomar. 1697 "avträdde" Spanien den västra delen av ön, som idag är Haiti, till Frankrike. Områdets stora plantager gjorde Haiti till en av Frankrikes rikaste kolonier och fransmännen transporterade upp till tre miljoner slavar från Afrika till Haiti för att arbeta på plantagerna, under hemska förhållanden.

1791 gjorde förslavade människor uppror mot det brutala franska styret, och Haiti blev det första landet i världen som avskaffade slaveriet. När fransmännen förlorade kontrollen över Haiti tvingades de också avskaffa slaveriet i alla sina kolonier 1794.

I november 1803 konfronterade och besegrade urbefolkningsarmén Napoleons franska expeditionsarmé. Den haitiska revolutionen (La révolution haïtienne eller guerre de l'indépendance) – upphörde 1804 och Haiti blev ett självständigt land, ledd av de som tidigare var förslavade – vilket också gör Haiti till ett av världens viktigaste länder.

Efter den haitiska revolutionen fruktade USA:s president och många i kongressen att den nygrundade republiken också skulle sprida slavuppror i USA, och landet vägrade formellt att erkänna Haitis självständighet från Frankrike under decennier. USA försökte ibland annektera haitiskt territorium och bedriva diplomati genom hot. Detta bidrog till att landet blev mer instabilt och förhållandena i landet har sedan dess varit kaotiska och präglats av stora sociala och politiska problem.

Eftersom Haiti var tvungen att "betala Frankrike tillbaka" för sin frihet, var landet mycket skuldsatt, och Citibank - då National City Bank of New York - och andra amerikanska banker konfiskerade mycket av Haitis guldreserv, med hjälp av amerikanska marinsoldater.

USA:s militära ockupation från 1915 till 1934 har beskrivits som ett av de "mörkaste kapitlen" i USA:s politik i Karibien. USA installerade en "dockorregim" som skrev om Haitis konstitution och gav Amerika kontroll över landets finanser. Tvångsarbete användes för att betala av skulder. Tusentals dödades av amerikanska marinsoldater. 1934 blev motståndet dock så starkt att amerikanerna var tvungna att dra sig ur.

1950 tog en militärjunta makten under ledning av överste Paul Magloire, efter en period på fyra år av relativt progressiv politik under Dumarsais Estimé.

I december samma år ställde Magloire upp för val som president. Valet var det första i landets historia där alla vuxna män hade rösträtt. Magloire vann mot en bräcklig koalition av socialister, kommunister och konservativa. Magloire kunde inte kandidera till omval som presidentkandidat, eftersom det nya haitiska politiska systemet inte tillät mer än en mandatperiod som president.

1957 blev François Duvalier ("Papa Doc") president och i nästan 30 år styrdes Haiti diktatoriskt, först av "Papa Doc", sedan av hans son, Jean-Claude Duvalier ("Baby Doc"). USA stödde båda Duvaliers presidenter, eftersom de var emot kommunismen. År 1986 hade USA spenderat uppskattningsvis 900 miljoner dollar för att stödja Duvalier-dynastin.

Haitis första demokratiska val hölls 1991, men politisk och ekonomisk förlamning och våldsamma uppror har därefter präglat landet.

Haitierna är ofta misstänksamma mot amerikansk (men även annan) inblandning i sitt land.

Landet har ett välkänt kulturarv, på grund av sin historia.

Samhälle och politik

Enligt konstitutionen är Haiti en demokratisk republik. Presidenten och premiärministern har den verkställande makten i Haiti, och presidenten väljs för femårsperioder. Landets första demokratiska konstitution godkändes i en folkomröstning 1987, och är inspirerad av det amerikanska och franska systemet. De politiska partierna är svaga och fungerar mest som verktyg för mäktiga individer som vill ha makt. Inblandning från andra länder, som USA och Frankrike, utgör fortfarande ett problem för landet.

Relationerna med grannlandet Dominikanska republiken är också komplicerade. Vid mitten av nittonhundratalet var ekonomierna i de två länderna jämförbara. Sedan dess har den dominikanska ekonomin vuxit medan den haitiska ekonomin har avtagit, på grund av interna maktkamper, snabb befolkningstillväxt, klimatkatastrofer och handelsembargon. Ett stort antal haitiska arbetare har flyttat till och bosatt sig i Dominikanska republiken under flera generationer. De två regeringarna har inte kunnat komma överens om en rättslig ram för att hantera dessa ättlingars medborgarskap, vilket lämnar omkring en miljon människor av haitisk härkomst i Dominikanska republiken i praktiken statslösa. Det gör att de har begränsad tillgång till sjukvård, utbildning och arbetsmöjligheter, samtidigt som de upplever mycket rasism i Dominikanska republiken. En "anti-haitisk" ideologi kan tillskrivas åren av den spanska rasistiska mentaliteten, rasstereotyper och den historiska förekomsten av mörkhyade människor som "underlägsna". Många haitier har mist livet till följd av denna diskriminering.

Den humanitära krisen har förvärrats de senaste åren. Omkring 60 procent av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgränsen, väldigt få har tillgång till rent vatten och spädbarnsdödligheten är hög.

Biståndsorganisationer försöker säkerställa socialt bistånd, såsom sjukvård och utbildning. Jordbävningen 2010 orsakade också enorm förstörelse, där huvudstaden raserades. Smitta och spridning av sjukdomar är också ett stort problem. Över 10 000 människor dog till följd av ett kolerautbrott som började 2010. Det var FN-soldater från andra länder som förde kolera till landet.

Den 7 juli 2021 mördades Jovenel Moïse, landets president, i sin bostad i Port-au-Prince. En grupp på 28 utländska legosoldater ska ha ansvar för mordet. Detta startade en ny "våg" av oroligheter i landet, som har förvärrats.

Brottslighet och gängaktivitet är utbredd, och Haiti lider av alarmerande nivåer av mord och kidnappningar som utförs av kriminella gäng som kontrollerar strategiska områden i landet.

I slutet av september godkände FN:s säkerhetsråd att ett Kenya-ledd säkerhetsuppdrag skulle hjälpa Haiti att utrota gäng.

Haiti var ett av de länder som grundade FN 1945. De är också medlemmar i ett antal av FN:s specialorganisationer, och internationella organisationer som World Trade Organization (WTO).

Ekonomi och handel

Haiti har fått lida efter att de vann revolutionen mot Frankrike. Två decennier senare återvände franska krigsfartyg och hotade ett folk som hade betalat för sin frihet i blod, och ställde ett ultimatum: "Betala igen, eller förbered er för krig."

I generationer har ättlingarna till de förslavade betalat ättlingarna till sina tidigare slavmästare och slavhandlare med pengar som kunde ha använts för att bygga skolor, vägar, kliniker eller en bidra till en levande ekonomi. The Times uppskattar att priset Haiti har fått "betala tillbaka" till Frankrike för sin frihet, under loppet av 64 år, är runt 560 miljoner dollar idag, eller över 6 miljarder kronor. Detta har inneburit att Haiti har haft begränsade ekonomiska möjligheter sedan dess.

Haiti har den lägsta bruttonationalprodukten (BNP) per capita på västra halvklotet och är det fattigaste landet i Nordamerika. Skillnaderna mellan rika och fattiga inom landet är stora. Många haitiska familjer överlever idag på pengar de får från släktingar utomlands.

Frekventa naturkatastrofer har varit en stor ekonomisk börda för landet, inte minst jordbävningen 2010, som gjorde 3 miljoner människor beroende av nödhjälp.

För första gången 2022 registrerades katastrofala hungernivåer i Haiti. I den gängkontrollerade stadsdelen Cite Soleil möter 4,7 miljoner människor akut hunger, och många har inte längre tillgång till sina jobb, marknader och hälso- och kosttjänster. Världslivsmedelsprogrammet (WFP) uppskattar att en av två haitier lever med matbrist.

Blandningen av osäkerhet och klimatkriser har vänt tidigare vinster i fattigdomsbekämpningen.