Kanada

Geografi

Kanadas geologi är mycket varierande och kan grovt delas in i sex områden: den kanadensiska skölden, Appalacherna, låglandet, inlandsslätten, höglandet och den arktiska skärgården. Med kuster i väster, norr och öster, och med många öar i norr, har Kanada en total kustlinje (inklusive öarna) på 243 042 kilometer. Landytan är världens näst största efter Ryssland.

Kanada har flera bergskedjor, inklusive Appalacherna, Klippiga bergen och Kustbergen. De största vattenvägarna är St. Lawrencefloden och de stora sjöarna i söder, där de berömda Niagarafallen ligger. Den kanadensiska skölden, som täcker nästan hälften av landets landyta, ses som kärnan på den nordamerikanska kontinenten. Detta är ett bergigt område med floder och sjöar, som utgör grunden för landets vattenkraftproduktion. De stora prärieområdena i den västra delen av landet har en djup och mycket bördig jord – och är centrum för jordbruket i Kanada. Tundran i norr, och områden med året-runt is, utgör det arktiska Kanada. Flera av Kanadas naturskyddsområden är på UNESCO:s världsarvslista.

Stigande temperaturer, ändrade nederbördsmönster, luftföroreningar, smältande glaciärer och vägsaltföroreningar är några av de största miljöhoten i Kanada idag. Utvinning av oljesand har lett till att gifter som arsenik och kvicksilver läcker ut i floder. Dessutom har överfiske under 1990-talet hotat flera arter och fiskbeståndet är fortfarande lägre än det var före 1980. Den globala uppvärmningen gör att allt färre av landets havsområden är istäckta och skogsbränder kan bli ett hot i framtiden på grund av torrt väder.

Historia

De första människorna som befolkade det som nu är Kanada migrerade från Asien för cirka 30 000 år sedan. Inuiternas och indianernas förfäder spreds senare till de nordliga regionerna, innan koloniseringen från Västeuropa började i början av 1600-talet. De första kolonierna etablerades av fransmännen, och Kanada var länge skådeplatsen för rivalitet mellan Frankrike och Storbritannien.

Kolonisternas erövringar och nya sjukdomar ledde till att ett stort antal av ursprungsbefolkningen dog. 1755 bröt det så kallade sjuårskriget ut mellan de franska och brittiska kolonisterna, vilket ledde till att Kanada kom under brittiskt styre. Landet var uppdelat i två områden: det protestantiska engelska övre Kanada och det katolska franska nedre Kanada. Ett uppror ledde till att Övre och Nedre Kanada slogs samman till provinsen Kanada 1840. Britterna bestämde sig för att grunda en federal stat med eget parlament, och Kanada fick samtidigt självstyre – som den första kolonin i Samväldet. 1982 blev landet helt självständigt, med erkännande av och rättigheter till landets ursprungsbefolkningar.

Kanada blev medlem i Nationernas Förbund 1919 och tog full kontroll över sin egen politik 1926. I Westminsterfördraget 1931 bekräftade Storbritannien att dess parlament inte längre hade någon makt över Kanada. Nunavuts territorium skapades 1999 och Inuiterna gavs självstyre i territoriet som till ytan utgör en femtedel av Kanadas område. 2003 fick urbefolkningen i Tlicho-området längst nordväst i landet också utökat självstyre, med ökad kontroll över naturresurser och större ansvar för bland annat hälsa och utbildning.

Samhälle och politik

Kanada är en parlamentarisk demokrati och förbundsstat under en konstitutionell monarki. Makten delas mellan en federal regering och tio delstatsregeringar med en stor grad av internt självstyre. Den brittiska monarken är statschef, representerad av en generalguvernör på federal nivå och av en viceguvernör i var och en av provinserna. Den verkställande makten ligger hos premiärministern och regeringen. Parlamentet har den lagstiftande makten och består av representanthuset och senaten. Kanada har ett parlamentariskt system, vilket innebär att regeringen baseras på majoriteten i parlamentet. Regeringsmakten i landet växlar mellan det liberala partiet och olika konservativa partier. Från 2013 till idag har Justin Trudeau varit Kanadas premiärminister. Han är ledare för Kanadas liberala parti.

Kanada är ett av de mest utvecklade länderna i världen, men har på senare år fallit i FN:s ranking, på grund av växande löneskillnader. Arbetslösheten för ursprungsbefolkningen är dubbelt så hög som för resten av befolkningen och lönenivån är betydligt lägre. Viktiga politiska frågor är därför att förbättra ursprungsbefolkningens villkor och att minska skillnaderna mellan rika och fattiga. Terrorlagstiftning har också varit ett kontroversiellt ämne eftersom många anser att det är ett hot mot yttrandefriheten och rättssäkerheten.

Den fransktalande provinsen Québec har länge haft en stark önskan om självständighet. Önskan ledde till folkomröstningar 1980 och 1995, men fram tills nu har området förblivit en del av Kanada.

Kanada är medlem i FN och FN:s specialiserade organisationer, inklusive Världsbanken och Världshandelsorganisationen.

Ekonomi och handel

Kanada är ett välmående land, med stora mängder naturresurser, en välutbildad arbetskraft och en av världens mest utvecklade vetenskaps- och tekniksektorer. Ungefär tio procent av världens skogar finns i Kanada, och landet har betydande mineraltillgångar som guld, nickel, uran och bly. Traditionellt sett har skogs-, olje-, gas- och gruvindustrin samt fiske varit viktiga ekonomiska vägar, men betydelsen av denna industri minskar. Tjänstesektorn har blivit den viktigaste delen av ekonomin och sysselsätter fyra av fem kanadensare. Lantbruket spelar fortfarande en viktig roll, även om bara två procent arbetar i branschen.

På grund av en relativt liten inhemsk marknad har utrikeshandeln alltid varit viktig för den kanadensiska ekonomin. Gruvdrift och utvinning av gas och olja ger fortfarande stora exportintäkter. USA är klart Kanadas viktigaste handelspartner, följt av Kina. Med det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) har också handeln med Mexiko fått ökad betydelse.