Maldiverna

Senast uppdaterat: 19.11.2021

Maldiverna, som ligger söder om den indiska subkontinenten, består av en kedja av nästan 1200 korallöar. Öarna är inte högre än ett par meter över havet och är därför sårbart för en stigning av havsnivån. Öriket är ett populärt turistmål.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Male
Etniska grupper:	Sydindier, singaleser, araber
Språk:	Dhivehi (officiell, dialekt av singalesiska), Engelska (talas av de flesta regeringstjänstemän)
Religion:	Sunni-muslimer (officiell)
Befolkningsantal:	390,669 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	298 kvadratkilometer
Valuta:	Rufiyaa
Bruttonationalinkomst per invånare:	24 772 PPP$
Nationaldag:	26 juli

Geografi

Maldiverna räknas som det lägst liggande landet i världen eftersom korallöarna har en genomsnittshöjd på två meter över havet. Ögruppen består av 26 atoller och omfattar runt 1190 småöar. Atollerna skapades i kraterområdet i den maldiviska åsryggen, som en gång var en del av kontinenten Gondwana. Kokospalmen är den vanligaste växten på öarna och vita stränder tillsammans med låga, tropiska palmskogar präglat lanskapet på Maldiverna. Maldivernas korallrev och sjödjur är hotat av korallgruvor som etablerats av smyckesindustrin, sandmuddring och förorening. Ett annat miljöproblem är att många av öarna är hotade av erosion då många av de naturliga reven som skyddat öarna har förstörts. Öarnas låga höjd över havet utgör ett stort problem eftersom en stigning i havsnivån, på grund av klimatförändringar, kan lägga öarna under havsnivån. På grund av hotet från klimatförändringarna och ständigt fler översvämningar har Maldiverna upprättat en sparfond åt sina invånare som ska användas till att köpa nya landområden om Maldiverna förlorar sina öar på grund av att havsnivån höjs.

Historia

Maldivernas tidiga historia är mestadels okänd. De första invånarna kom sannolikt från södra Indien och Sri Lanka. På 1100-talet etablerade sig östafrikaner och araber på öarna och de nuvarande invånarna är en blandning av dessa grupper. Enlig en berömd legend kom den singalesiska prinsen Koimala till ön med sin fru, som var dottern till Sri Lankas kung, och styre ön som sultan. Genom århundradena har ön besökts och påverkats av sjöfarare från Arabiska havet och den Indiska oceanen. Det ursprungliga buddistiska folket konverterades till islam på 1100-talet och maldiverna blev ett muslimskt sultanat. Portugiserna lyckades erövra och kontrollera öarna mellan år 1558 och 1573. År 1573 blev portugiserna besegrat av krigsherren Muhammed Thakurufar Al-Azam. Även om öarna styrdes som ett islamskt sultanat under majoriteten av perioden mellan år 1153 och 1968 var Maldiverna ett brittiskt protektorat mellan år 1887 och 1965. År 1953 försökte man införa en republikansk styrelseform vilket misslyckades och det muslimska styret fortsatte på öarna. År 1965 blev Maldiverna självständigt och tre år senare blev landet en republik och landet fick sitt nuvarande namn. Sedan självständigheten har Maldiverna plågats av förtryckande diktaturer. 2004 inledde den dåvarande presidenten flera politiska reformer, efter att ha stoppat flera kuppförsök och uppror. Politiska partier var förbjudna på Maldiverna fram till 2005. Som ett resultat av långa parlamentariska debatter hölls det första fria demokratiska flerpartivalet 2008.

Samhälle och politik

Amir Ibrahim Nasir, som var Maldivernas statsminister under sultanatet, var örepublikens första president under tio år. Nasir efterföljdes av Maumoon Abdul Gayoom som valdes år 1978 och förblev Maldivernas president i 30 år. Efter att ha stoppat flera kuppförsök och uppror inledde presidenten flera politiska reformer år 2004. Politiska partier var förbjudet i Maldiverna fram till år 2005. Landets parlament, Majlis, har 77 representanter som väljs för fem år åt gången. Presidenten, som är statsöverhuvud, godkänns genom allmänna val efter att ha blivit nominerad av parlamentet. Det första demokratiska flerpartivalet genomfördes år 2008. Mohammes Nasheed van valet och lovade att stärka demokratin och utvidga pressfriheten i Maldiverna. Politiken i Maldiverna präglas av demokratiska reformer, hanteringen av ekonomiska utmaningar och klimatförändringens direkta påverkning av ögruppen. Religion och turism är också centrala teman i maldivisk inrikespolitik.

Mänsklig utveckling

75 / 169

Human Develompent Index för Maldiverna

Maldiverna är nummer 75 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Trots att öriket har en liten och spritt befolkning och knappa naturresurser har Maldiverna haft en mycket god ekonomisk tillväxt sedan 1970-talet. Den ekonomiska tillväxten har skapat en markant förbättring av levnadsstandarden. Enligt FN lever en procent av invånarna under en dollar om dagen. Ekonomin är huvudsakligen baserad på turism och fiske. Turismen står för nästan en fjärdedel av Maldivernas bruttonationalprodukt (BNP). Fiske är mer utbrett än jordbruket eftersom jorden inte lämpar sig för jordbruk. Det fiskas mycket tonfisk som exporteras både färskt och inlagd. Maldiverna är till stor del beroende av matvaruimport. Bara 200 av de 1191 öarna är bebodda och den mest folkrika ön är Kaafu där huvudstaden ligger. Bristen på dricksvatten och odlingsbar jord har begränsat spridningen av bebyggelse. Många öar är så kallade turistöar där alla hotellen ligger. Tsunamin i den Indiska oceanen år 2004 drabbade flera av öarna och medförde stora materiella skador, men Maldivernas ekonomi har återhämtat sig efter katastrofen med hjälp av turism och effektiv återuppbyggnad.