Albanien

Senast uppdaterat: 28.05.2026

Albanien är en republik i Europa. Landet gränsar till Montenegro och Kosovo i norr och nordost, Nordmakedonien i öst och Grekland i sydost. Visste du att Albanien har flera antika städer och monument? Städerna Berat och Gjirokastër står på UNSECOs världsarvslista. Här hittar du allt du bör veta om Albanien.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Tirana
Etniska grupper:	Albanian 82.6%, Greker 0.9%, övriga 1% Vlach, Romani, Makedonier, Montenegrer, and Egyptier), ospecificerade 15.5%
Språk:	Albanska 98,8%, grekiska 0,5%, övriga 0,6%, ospecificerade 0,1%
Religion:	Muslimer 56.7%, Katoliker 10%, Ortodoxa 6.8%, Ateister 2.5%, Bektashi 2.1%, övriga 5.7%, ospecificerade 16.2% (2011)
Befolkningsantal:	2 771 508 (2025)
Statsskick:	Parlamentarisk republik
Area:	28 748 kvadratkilometer
Valuta:	Lek
Bruttonationalinkomst per invånare:	18 552 PPP$
Nationaldag:	28 november

Geografi

Albanien är ett litet land, med stora skogs- och bergsområden. Landets högsta berg är Korab, 2764 meter över havet. Ungefär en tredjedel av landet är täckt av skog, främst lövskog. Albanien har en lång kustlinje och bördiga kustslätter längs Adriatiska havet.

Klimatet är delat; den västra delen kännetecknas av ett medelhavsklimat, med varma och torra somrar och milda och fuktiga vintrar, medan det i de östra bergsområdena är mycket nederbörd och kalla vintrar. I den nordöstra delen av Albanien kan temperaturen sjunka till minus 20 grader på vintern.

Förorening från gamla industrianläggningar, snabb stadsutveckling och bristande investeringar gör att stadsmiljö och natur ofta står under press. Samtidigt är landet väldigt utsatt för klimatförändringarnas konsekvenser i form av skogsbränder, jordskred och översvämningar.

Historia

Albanerna härstammar från illyrerna som under antiken bodde i det nuvarande Albanien. Det Osmanska riket erövrade Albanien på 1400-talet. Efter det första balkankriget förklarade sig Albanien självständigt år 1912 från det Osmanska riket. Landet etablerade en tillfällig regering och staten erkändes internationellt 1913. När stormakterna i Europa skulle klargöra de nya gränserna hamnade runt hälften av den albanska befolkningen i grannländer – som Serbien, Kosovo och Nordmakedonien.

År 1939 ockuperades landet av Benito Moussolinis Italien. Den kommunistiska motståndsrörelsen, ledd av Enver Hoxha, förde albanerna till seger och år 1946 deklarerade sig Albanien självständig och antog namnet folkrepubliken Albanien. Stridigheter med grannlandet Jugoslavien ökade i styrka och Albanien allierade sig först med Sovjetunionen och sedan Kina.

Landet utvecklades snabbt till en av de hårdaste kommunistiska och ateistiska diktaturerna, där flera tusen "klassens fiender" avrättades. Fram till 1990 var Albanien ett mycket isolerat och slutet land. Efter diktatorn Enver Hoxhas död 1985 inleddes försiktigt reformer och de första fria valen hölls 1991. Sedan dess har det socialistiska och demokratiska partiet skiftat med att ha regeringsmakten. Under Kosovokriget 1999 tog Albanien emot nästan en halv miljon flyktingar.

Ekologiskt fotavtryck

1,2

jordklot i Albanien

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Albanien skulle vi behöva 1,2 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Albanien är en demokratisk och parlamentarisk republik som bygger på principen om maktdelning. Parlamentet stiftar lagarna och regeringen styr landet. Presidenten har mer en symbolisk roll och bör inte ha en partitillhörighet. Presidenten väljs inte av folket, utan av parlamentet och kan sitta i fem år. Premiärministern leder regeringen och utses av talmannen på förslag av det eller de partier som har majoritet i parlamentet.

Även om Albanien är en demokrati har landet stora utmaningar. Många val har kritiserats för fusk och olagligheter. Korruption och organiserad brottslighet är också en stor utmaning i landet. Medborgerliga rättigheter som religionsfrihet och föreningsfrihet respekteras av de albanska myndigheterna, men pressfriheten är inte hög och journalister riskerar att bli förföljda.

Albanien är medlem i bland annat FN, Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken samt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och försvarsalliansen NATO

Mänsklig utveckling

70 / 192

Human Develompent Index för Albanien

Albanien är nummer 70 av 192 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

När kommunistregimen föll 1991 låg Albanien efter andra stater i Östeuropa när det gäller landets ekonomi. Övergången från planekonomi till marknadsekonomi gick snabbt till en början, men politisk oro ledde till bakslag.

Världsbanken anser för närvarande Albanien som ett medelinkomstland. Det är främst tjänstesektorn som har växt. Sådant som handel, turism och bankverksamhet har blivit den största delen av ekonomin. Ökad gruvdrift har också bidragit till en ekonomisk återhämtning samtidigt som jordbrukets andel av BNP har minskat. Jordbruket sysselsätter nästan hälften av den arbetande befolkningen. Många albaner arbetar utomlands och skickar pengar hem till familjen, vilket är en viktig inkomstkälla för landets ekonomi.

Albaniens import är betydligt större än landets export. De viktigaste exportvarorna är olja, metaller, textilier och skor. Italien är den största handelspartnern.