Flagga
Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Avarua |
Etniska grupper: | Maorier 88 %, andra/ingen/ospecificerad 12 % (2001) |
Språk: | Engelska, maori |
Religion: | Protestanter 62,8% (Cook Islands Christian Church 49,1%, Seventh Day Adventist 7,9%, Gods Assemblies 3,7%, Apostolic Church 2.1%), Romerska katoliker 17%, Mormoner 4,4%, övriga 8%, Ingen religion 5,6%, inget svar 2,2% (2011 uppskattning) |
Befolkningsantal: | 8,327 (juli 2021) |
Statsskick: | Parlamentarisk demokrati inom en konstitutionell monarki |
Area: | 230 km2 |
Valuta: | Nyzeeländsk dollar |
Nationaldag: | Första måndagen i augusti |
Geografi
Cooköarna, som skapades efter vulkanisk aktivitet, är en östat i Stilla havet som består av 15 små öar. Cooköarna består av två ögrupper som ligger nordöst om Nya Zeeland, mellan amerikanska Samoa och Franska Polynesien. Den största ön är Rarotonga och finns i den sydliga ögruppen. På denna ö ligger även landets huvudstad Avarua. De nordliga öarna är sju låglänta korallöar med få bosatta. På Cooköarna ligger ett av världens största skyddsområden för valar.
Öarna har ett tropiskt klimat, med en regnperiod från december till mars. Under regnperioden är öarna utsatta för tyfoner. Öarnas landyta är endast 230 kvadratkilometer. Den högsta punkten på öarna ligger 652 meter över havet.
Historia
Den brittiske upptäcktsresande och sjömannen James Cook var den första som ankom till Cooköarna år 1770. Öarna fick sitt namn efter honom. Fyra decennier senare kom europeiska missionärer till öarna för att konvertera infödingarna till kristendomen. År 1858 grundades kungadömet Rarotonga som 30 år senare, på eget initiativ, blev ett brittiskt protektorat. År 1893 fick landet namnet Cooköarnas federation. De lokala invånarna uppnådde självstyre år 1965. Landet fortsatte att ha grundlagsrelaterade förbindelser med Nya Zeeland som tidigare hade ansvaret för styret på östaten. Öarna är också fortsatt medlem i det brittiska samväldet som samlar Storbritannien och dess tidigare kolonier.
Under 1990-talet har Kinas inflytande på Cooköarna ökad gradvis, huvudsakligen på grund av att Kina har lånat ut pengar och agerat biståndsgivare. 1991 ingick landet i ett vänskapsavtal med Frankrike men förhållandet mellan länderna har svalnat eftersom Frankrike genomförde provsprängningar 1995 utanför kusten av Franska Polynesien som är grannlandet till Cooköarna. Provsprängningarna avslutades 1996 och Frankrike och Cooköarna återupptog kontakten år 2000.
Ekologiskt fotavtryck
4,9
jordklot i Cooköarna
Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Cooköarna skulle vi behöva 4,9 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länderSamhälle och politik
Cooköarna har en grundlagsrelaterad förbindelse med Nya Zeeland även om landet i praxis är självständigt. Officiellt är det ett område som har självstyre och fri association med Nya Zeeland, som har ansvaret för Cooköarnas militära försvar. Inrikespolitiskt har Cooköarna fullständigt självstyre. Landet är inte en fullvärdig medlem av FN. Invånarantalet har varit på stark nedgång på grund av emigration till Nya Zeeland och Australien. Anledningen till emigrationen är på grund av dåliga arbetsmöjligheter. I juli år 2010 var antalet invånare uppskattningsvis under 12 000. År 2010 övertog Henry Puna statsministerrollen efter att Cook Islands Party vann parlamentsvalet.
Politiken domineras av två stora partier, Cooköarnas parti (CIP) och Det demokratiska partiet (DP). Dessa har turats om att inneha regeringsmakten i landet. CIP behöll makten i valet 2014 och säkrade 13 av 24 mandat i parlamentet.
Ekonomi och handel
Cooköarnas ekonomi är sårbar till följd av begränsade naturresurser, en minskande arbetsstyrka samt sitt geografiska läge, långt ifrån stora handels- och industricentrar. En tredjedel av befolkningen på Cooköarna arbetar inom jordbruket. Landets viktigaste exportartiklar är kopra (kokosnötens torkade kött), citrusfrukter samt svarta pärlor. Den mest betydande naturresursen är fisk. Nästan all export går till Nya Zeeland. Tre fjärdedelar av bruttonationalprodukten (BNP) skapas inom tjänstesektorn. Turismen spelar en viktig roll i Cooköarnas ekonomi. Turister lockas av östatens tropiska natur, vackra stränder och vulkaniska berg. Både turismen och pärlindustrin har hittills varit koncentrerad till huvudön Rarotonga och den näst största ön Aitukaki. De yttre öarna präglas av en betydligt lägre ekonomisk aktivitet, emigration samt få inkomstkällor.
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Cooköarna för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
Invånare
människor i Cooköarna
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
2,2
barn per kvinna i Cooköarna
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda
7
barn dör per 1 000 levande födda i Cooköarna
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
Saknar data
Mänsklig utveckling
Saknar data
Cooköarna är nummer av länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla länderUndernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
Saknar data
Hälsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
Saknar data
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mässling
Saknar data
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
Saknar data
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Saknar data
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
4,9
jordklot i Cooköarna
Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Cooköarna skulle vi behöva 4,9 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länderCO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
Saknar data
Utbildning
Skolutbildning
Hur många år förväntas ett barn gå i skolan?
Saknar data
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
Saknar data