Dominikanska Republiken

Geografi

Dominikanska republiken är rikt på berg och skogar. Landet utgör två tredjedelar av ön Hispaniola, på den sista tredjedelen ligger Haiti. Fyra bergskedjor skär genom landet från öst till väst, och mellan bergen finns bördiga dalar och slätter. Landets främsta bergskedja, Cordillera Central delar landet i två, och dalarna som ligger mellan Cordillera Central och landets norra bergskedja är särskilt kända för sin bördighet. Längst västerut i landet finns ett torrare och mer ökenliknande landskap. Klimatet i landet är tropiskt, vilket betyder att det är varmt och fuktigt. Problem med att matjord försvinner, avskogning och vattenförsörjning utgör landets miljöproblem. Landet ligger också mitt i ett orkanbälte och är därför mycket utsatt för orkaner, särskilt under perioden juni till oktober.

Historia

Innan ön Hispaniola koloniserades av Christopher Columbus och Spanien 1492 bodde omkring en halv miljon Arawak-talande Taino-folk på ön. Ursprungsbefolkningen utrotades snabbt genom krigföring, tvångsarbete och införandet av europeiska sjukdomar. 1697 överlämnade Spanien den västra delen av ön, som senare blev Haiti, till Frankrike.

År 1821 invaderades den östra delen av Hispaniola av det då självständiga Haiti, och det spanska styret avskaffades. Lokalbefolkningen i öst flyttade sig från Haiti 1844 och etablerade Dominikanska republiken. USA erövrade Dominikanska republiken 1916. 1924 kom general Rafael Trujillo till makten, med stöd av USA, och han införde en hänsynslös diktatur tills han mördades 1961, också det med stöd av USA.

I februari 1963 valdes landets första demokratiska president, men den vänsterorienterade presidenten störtades i september samma år. 1965 invaderade USA igen. De amerikanska trupperna lämnade landet när Joaquin Belaguer blev president 1966. Belaguerregimen undertryckte mänskliga rättigheter och förföljde och dödade oppositionen. Mot slutet av 1970-talet tog landet viktiga steg mot en demokratisk regering och militärens makt minskade.

Trots hans diktatoriska metoder såg många Belaguer som en landsfader och kallade honom "den dominikanska demokratins fader". Belaguer avgick som president efter anklagelser om valfusk 1994, men hade stort inflytande över politiken fram till sin död. I presidentvalet 1996 tog Leonel Fernandez Reyna över. Reyna regerade fram till 2000 och igen från 2004 till 2012 då Danilo Medina Sanchez blev president. Trots en försiktig ekonomisk återhämtning de senaste åren är Dominikanska republiken fortfarande ett av Karibiens fattigaste länder, med stora skillnader mellan landets rika och fattiga.

Samhälle och politik

Idag är Dominikanska republiken en demokrati med en stark presidentmakt och en maktdelning liknande den amerikanska; med en verkställande, en lagstiftande och en dömande makt. Presidenten har mycket makt och är både statschef och regeringschef. Han utser regeringen, implementerar lagar som antagits av kongressen och är överbefälhavare för de väpnade styrkorna. Presidenten och vicepresidenten väljs samtidigt, för en period av fyra år i taget. Det finns inga gränser för hur många mandatperioder en president kan sitta.

Landet kämpar med korruption och svagt förtroende för myndigheterna. Dominikanska republiken har blivit ett nav för narkotikasmuggling från Sydamerika till USA, vilket i sin tur har fört med sig problem som människohandel, våld och organiserad brottslighet. Mer än var tredje lever i extrem fattigdom och vattenförsörjning och tillgång till el är en ständig utmaning för stora delar av befolkningen. Relationerna till Haiti är spända och flera invandrare från Haiti utsätts för diskriminering och övergrepp i Dominikanska republiken. Det finns mellan en halv och en miljon haitier som är födda i Dominikanska republiken, men som är praktiskt taget statslösa. Denna del av befolkningen lever under slavliknande förhållanden i landets sockerproduktion. FN och flera människorättsorganisationer har upprepade gånger kritiserat landets behandling av de haitiska medborgarna i landet.

Ekonomi och handel

Dominikanska republiken är ett av Karibiens fattigaste länder. Det är hög arbetslöshet och arbetskraftsutvandringen är hög. Flera dominikaner som arbetar utomlands skickar pengar till familj i hemlandet. Tidigare arbetade merparten av befolkningen inom jordbruket, men idag har tjänstesektorn tagit över som den största arbetsgivaren.

USA är landets viktigaste handelspartner och viktiga exportprodukter är sockerrör, tobak, kaffe och kakao. Tidigare fanns det stora inkomster i dessa varor, men försvagade marknader och fallande sockerpriser har försvagat landets ekonomi efter 1980 och jordbruksproduktionen har förlorat mycket av sin betydelse. Turistnäringen växer kraftigt och har idag blivit en viktig inkomstkälla för landet.