Fiji

Geografi

Fiji är en ögrupp med över 300 öar, varav lite mer än 100 är permanent bebodda. Landet är den folkrikaste östaten i Stilla havet. De största öarna är av vulkaniskt ursprung och många av de mindre öarna är platta korallöar (gamla atoller som är upphävda från havet). Fiji har ett tropiskt havsklimat där sydostpassaden kyler den fuktiga värmen.

Fiji är mycket sårbar för klimatförändringarna. Många av öarna ligger endast några få meter över havsytan och riskerar att försvinna om havsnivån stiger. Några av de små atollerna på Fiji har redan förlorat 30 meter av sitt land. Samtidigt tränger saltvatten ned i grunden och förstör det bördiga landet och grundvattnet. Klimatförändringarna medför också extremt väder och Fiji har under de senaste åren upplevt mer torka samt fler orkaner och cykloner. Högre havstemperatur hotar korallreven runt öarna eftersom endast en grads ökning av vattentemperaturen är tillräckligt för att korallerna dör. Därmed mister många fiskar sitt levnadsområde, fijianerna sin fiskenäring och världen förlorar en turistattraktion.

Historia

Fijis ursprungliga befolkning var melanesier med inslag av polynesier. År 1643 kom den nederländska upptäcktsresande Abel Tasman, som första europé, till Fiji. Det förekom många stamkrig under 1800-talet. Landet var en brittisk koloni mellan år 1874 och 1970, något som ledde till en stor invandring av indiska plantagearbetare. Indierna blev snabbt den största folkgruppen på ön. Landet fick inre självstyre år 1966 och full självständighet i oktober år 1970.

Starka etniska motsättningar mellan melanesier (etniska fijianer) och indier har präglat det politiska livet. Det melanesiska partiet Alliance Party (AP) hade makten från självständigheten fram tills partiet helt förlorade valet år 1987. För första gången hade indierna flest platser i regeringen. Strax efter valet år 1987 genomfördes en militärkupp. Fiji var medlem av the Commonwealth och den brittiska drottningen Elizabeth II nekade att acceptera militärstyret. Detta resulterade i att Fiji blev en republik och gick ur the Commonwealth. Omvälvningen fick stora konsekvenser för Fijis ekonomi och landets förhållande till omvärlden. De indiska ättlingarna blir systematiskt diskriminerade och många har emigrerat från Fiji.

Sedan dess har det skett tre andra militärkupper, den senaste 2006. Efter sex år av militärdiktatur tvingades Fiji att demokratisera regimen. Ändå lagstiftades det att militären inte kunde straffas för de kränkningar av mänskliga rättigheter de begick. Det första demokratiska valet på åtta år hölls 2014, och partiet "Fiji först" vann med solid majoritet. Partiet vann även 2018.

Samhälle och politik

Rasdiskriminering, politisk oro och militärkupper är ett varaktigt problem på Fiji. I slutet av 1990-talet vann en statsminister med indisk härkomst vilket ledde till upplopp och våld. Statsministern avsattes genom en statskupp ett år efter valet. Vid Fijis senaste val år 2006 fanns det hopp om en demokratisering men valet ledde till politisk turbulens och en ny militärkupp. Armén slog fast att först år 2014 kan demokratiska val hållas. Statskuppen ledde till internationellt fördömande. Fiji blev utestängd från flera internationella nätverk och bistånd till Fiji stoppades. Australien, Nya Zeeland och de mindre grannstaterna införde sanktioner mot landet.

Fiji har deltagit i många av FN:s fredsbevarande operationer. Efter press från Australien och Nya Zeeland blev denna roll kraftigt reducerad av FN år 2007. Utan fredsrollen är det tvivelaktigt om Fijis militär kan bli starkt nog att genomföra fler statskupper. FN-soldaterna som Fiji skickade ut bidrog också väsentligt till Fijis bruttonationalprodukt (BNP).

Från och med 2020 är mer än en åttondel av militären stationerad på uppdrag utomlands.

Fiji är ett av de mest välutvecklade samhällena bland de små östaterna i Stilla havet, men politisk oro har bidragit till ökad fattigdom och ökad arbetslöshet. Sedan Fiji blev en demokrati 2014 har fler människor fått arbete, men ändå lever en av åtta människor i fattigdom.

Ekonomi och handel

Turism och export av socker är Fijis viktigaste näringar. Turistindustrin står för cirka 30 procent av Fijis BNP och sysselsätter flest. Fiji noterade ett nästan rekordhögt antal turister år 2008 med cirka 500 000 antal turister, men år 2009 blev det en kraftig nedgång efter ny politisk turbulens. Australien och Nya Zeeland har avrått från resor både på grund av princip och eftersom säkerheten på huvudön Suva anses vara bristande. 56 % av turisterna år 2008 kom från Australien och Nya Zeeland medan 15 % kom från Europa.

Både politisk oro och nedgång av exportintäkterna har gjort Fijis ekonomiska utveckling osäker. År 2002 antog regeringen ett radikalt privatiseringsprogram för att avvärja en kollaps inom sockerindustrin efter att EU-subsidier minskar. Den officiella arbetslösheten är sju procent men inofficiella uppskattningar pekar mot 25 procent.

Jordbruket, inklusive fiske, bidrog med 15 % av BNP och sysselsätter runt 40 % av arbetskraften. Över 80 % av jorden ägs av Native Land Trust Board som kontrolleras av de fijianska hövdingarna.