Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Manila |
| Etniska grupper: | Tagalog 24,4 %, Cebuano 9,9 %, Ilocano 8,8 %, Bisaya/binisaya 11,4 %, Hiligaynon Ilonggo 8,4 %, Bikol 6,8 %, Waray 4 %, Övriga 26,2 % (2010) |
| Språk: | Filippinska (officiell), engelska (officiell), Tagalog, Cebuano, Ilocano, Hiligaynon, Ilonggo, Bicol, Waray, Pampango, Pangasinan. Spanska används något, och tausug används på öarna i Sulusjön, vilket är skrivet med arabisk skrift. Sammanlagt talas över 90 språk i Filippinerna. |
| Religion: | Katoliker 79,5 %, muslimer 6 %, iglesia ni cristo 2,6 %, evangeliska kristna 2,4 %, övriga 8,5 %, ateister 1 % (2015) |
| Befolkningsantal: | 116 434 200 (2023) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 300 000 km² |
| Valuta: | Filippinsk peso |
| Bruttonationalinkomst per invånare: | 10 133 PPP$ |
| Nationaldag: | 12 juni |
Geografi
Filippinerna är en ögnation som består av mer än 7 100 öar, men förmodligen många fler. Under 2016 rapporterade Kartverket att hundratals nya öar hade upptäckts, vilket ökade antalet öar till 7 641, även om inte alla de nya öarna har verifierats. Landet är bekvämt beläget i förhållande till många av Sydostasiens viktigaste hav: Sydkinesiska havet, Filippinska havet, Suluhavet, Celebeshavet och Luzonsundet.
Största delen av landmassan på de största öarna består av bergsområden och platåer, med få låglandsområden. Klimatet är tropiskt, med hög luftfuktighet och höga temperaturer under hela året. Monsuner påverkar nederbörden: under perioden juni till november råder en regnperiod med konstanta vindar från väster, resten av året är det torrt och svalt med vindar från öster.
Öarna har mer än 20 aktiva vulkaner, och ligger mitt i tyfonbältet som täcker hela västra delen av Stilla havet. Filippinerna drabbas regelbundet av tyfoner och kraftiga tropiska stormar som kan ha vindar på över 200 km/h. Önationen är ett av de länder i världen som är mest utsatta för naturkatastrofer som jordskred, jordbävningar och vulkanutbrott.
Filippinerna brottas med många av de miljöproblem som kännetecknar många länder runt om i världen: avskogning, brist på rent dricksvatten och höga luftföroreningar. Dessutom har mer än hälften av korallreven på öarna skadats eller förstörts av miljöskadliga utsläpp och fiske. Havet som omger öarna har förmodligen den största marina artmångfalden i världen, och de fisk- och korallarter som lever här är också hotade av klimatförändringarna.
Historia
Öarna som idag utgör Filippinerna bosattes ursprungligen av australiensisk-melanesiska folk via en landbro för flera tusen år sedan. Från 700-talet hade öarna kulturell och ekonomisk kontakt med framför allt Kina, förutom Japan, Malaysia och Indonesien. Muslimska handlare, och så småningom även missionärer, konverterade många filippiner till islam på 1200-talet.
Den första europeiska kontakten med Filippinerna kom när den portugisiske upptäcktsresanden Ferdinand Magellan besökte öarna 1521. På 1500-talet tog spanjorerna öarna i besittning och styrde sedan Filippinerna i mer än 300 år. Intensiv kristen missionsverksamhet ledde till att större delen av befolkningen konverterade till kristendomen. Även om många uppror mot den spanska kolonialmakten ägde rum, varade det spanska styret till 1898. Sedan tog USA över efter det spansk-amerikanska kriget. Det fanns ett stort motstånd mot den nya kolonialmakten och ett begränsat internt självstyre 1907, förlängdes 1916 och 1934. Filippinerna utlovades då fullt självstyre inom tio år. 1935 valdes Manuel Quezon till Filippinernas första president.
Filippinerna var en amerikansk koloni fram till andra världskriget. Östaten erövrades av Japan 1941–1942, innan landet återerövrades av USA 1944–1945 efter hårda strider. Landet blev en självständig stat den 4 juli 1946.
1965 kom Ferdinand Marcos till makten, och styrde landet nästan autokratiskt. 1986, på begäran av USA, gav han upp makten och gick i exil i USA. Efter detta har landet haft en demokratisk konstitution och regelbundna val, även om kuppförsök och andra politiska kriser inträffar med jämna mellanrum.
De senaste åren har Filippinerna och Kina haft djupa meningsskiljaktigheter om omtvistade områden och gränser i Sydkinesiska havet.
Samhälle och politik
Filippinerna är en republik där presidenten är både statschef och regeringschef. Presidenten kan bara sitta i en sexårsperiod.
Filippinerna är indelat i 17 regioner, 80 provinser och 138 städer. Väpnade konflikter mellan regeringsstyrkor och separatistgrupper är ett problem i vissa delar av landet. Landet har också ett ganska splittrat samhälle, där en liten överklass både styr landet och sitter på större delen av inkomsten. 2016 inledde dåvarande presidenten Rodrigo Duterte ett så kallat "krig mot droger". Detta ledde officiellt till 7 742 utomrättsliga mord, där siffran förmodligen är mycket högre. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sedan dess inlett en utredning om Duterte.
Filippinerna och Förenta Nationerna har varit nära förknippade sedan FN bildades. Det dåvarande samväldet Filippinerna var en av undertecknarna av FN:s deklaration från 1942, som FN-stadgan från 1945 byggde på. Filippinerna var också bland de 51 ursprungliga medlemsländerna och ett av endast fyra asiatiska länder som undertecknade FN-stadgan. Filippinerna är också medlem i ett antal specialorganisationer i FN, såsom International Labour Organization (ILO) och Världshälsoorganisationen (WHO).
Ekonomi och handel
På 1960-talet var Filippinerna det näst rikaste landet i Asien, efter Japan. Två decennier under Marcos styre bidrog i hög grad till att landet inte utvecklades lika snabbt som de andra sydostasiatiska länderna. Efter en bra period av tillväxt under 1990-talet drabbades landet av finanskrisen 1997, men de senaste åren har Filippinerna haft en stadig ekonomisk tillväxt.
Jordbruk, fiske och skogsbruk var länge de viktigaste sektorerna i landets ekonomi. Nu är tjänstesektorn och tillverkningsindustrin viktigare. Outsourcing, till exempel utländska IT-företag som flyttar sin kundsupport och utveckling till Filippinerna, blir en allt viktigare del av Filippinernas ekonomi.
De viktigaste exportvarorna är elektroniska produkter. Ökad privatisering av företag som var statligt ägda under Marcos styre har bidragit till ökade investeringar från utlandet. Landets viktigaste handelspartner är Kina, Japan och USA. Nästan 10 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) är remitteringar från filippiner som arbetar utomlands (2020).