Irak

Geografi

Området som idag heter Irak hette tidigare Mesopotamien – landet mellan floderna. De två stora floderna Eufrat och Tigris har i flera tusen år kännetecknat landet. Flodslätterna är fruktbara, och största delen av den irakiska befolkningen bor i detta område. I nordöst ligger den fjällrike delen av landet, kallade Zagrosfjällen. Det är här Iraks oljereserver är.

Över halva delen av landets sydöstliga områden består av öken. Myndighetens uppdämningsprojekt har resulterat i uttorkning av kärrområden och mindre floder. Skadeomfånget av detta har varit stort och landet sliter med bland annat brist på rent vatten, utrotning av djurarter, försaltning av jorden, erosion och ökenutbredning.

Historia

Bagdad var i över fem århundraden en av de viktigaste städerna för den arabiska och muslimska världen. År 1258 blev Irak ockuperad och ödelagd av mongolerna, och från 1534 och fram till slutet på första världskriget var landet underlagt det osmanska riket. Som en följd av Versailles-avtalet efter första världskriget blev Irak underordnad Storbritannien som mandatområde, och det upprättades ett brittiskstöttad monarkisk styresform. Irak blev först självständig år 1932.

Monarkin och kungen avskaffades i en blodig militärkupp år 1958, och den irakiska republiken upprättades. Fram till det sekulära Baath-partiet tog makten år 1968, gick landet igenom en turbulent period med flera statskupper. År 1979 tog Saddam ’Hussein över ledningen av Baath-partiet och var landets diktator fram till år 2003. Irak var från år 1980 till 1988 i krig med Iran och försökte år 1991 att annektera Kuwait. År 2003 invaderade amerikanska och brittiska styrkor Irak under påhoppet om att landet producerade massödeläggelsevapen. Saddam Hussein störtades och USA tillsatte ett nytt styre.

Efter Saddam Hussains fall blossade gamla spänningar mellan olika folkgrupper upp igen. Många ville straffa sunniaraberna, som hade haft många fördelar i regimens statsapparat. Våld och sabotage gjorde det svårt att återuppbygga Irak och få igång oljeproduktionen. De flesta partier försökte framställa sig som representanter för alla Iraks etniska grupper, även om flera av dem domineras av en grupp. Irak fick en ny regering i 2010, ett år innan de sista amerikanska trupperna skulle lämna landet. Att lösa dessa spänningar är den nya regeringens svåraste uppgift. Regeringen domineras av Iraks största folkgrupp, de shiamuslimska araberna, men de flesta andra grupper är också representerade. Våldet har inte minskat och situationen kan förvärras om inte de interna konflikterna inte kan lösas. Ett av det största problemet är var gränserna ska dras till de kurdiska oljerika områdena i norr.

I juni 2014 genomförde den militanta islamistiska rörelsen IS en rask offensiv mot Iraks näst största stad, Mosul. Senare har de tagit kontroll över flera städer, med Bagdad som mål. Irak har begärt internationell hjälp från bland annat USA för att slå tillbaka mot attackerna.

Läs om den islamiska staten (IS) och konflikten här.

Samhälle och politik

Irak är en parlamentarisk republik med både en president och en premiärminister. Presidenten väljs direkt av folket, medan premiärministern utses av presidenten. Den lagstiftande församlingen som kallas Majlis al-nuwwab väljs vart fjärde år. I början av 2005 genomfördes det första fria valet på 50 år i Irak. De shiamuslimska och kurdiska partierna vann majoriteten av rösterna. Sunnimuslimerna, som tidigare satt med all makt, förlorade mycket av sitt politiska inflytande. Trots att en ny styrelsemakt tillsattes var Irak länge präglat av kaos och befann sig nära inbördeskrig. Reell stabilisering lät sig väntas och motståndet mot den amerikanska närvaron var stor. År 2010 fick Irak en ny regering, ett år innan de amerikanska soldaterna skulle lämna landet. Fortfarande är områden i norr ostabila och många utmaningar återstår när Irak försöker skapa en välfungerande stat. Våld och osäkerhet gör levnadsvillkoren dåliga, korruption är utbrett och bastjänster som vatten och elektricitet är bristande.

Före kriget mot Iran 1980, hade Irak ett av de bästa välfärdssystemen i Mellanöstern. Kuwaitkriget ledde till internationella sanktioner mot landet, som drabbade befolkningen hårt. Konsekvenserna ledde till social oro och fattigdom. Araber, kurder och andra grupper i samhället är nu mer åtskilda än före 2003.

Irak är en av de mest folkrika arabländerna, med ungefär 32 miljoner invånare och mer etniskt och kulturellt blandat än andra länder i regionen. Kurder utgör upp till en fjärdedel av befolkningen, och har självstyre i norra Irak. Araberna är uppdelade mellan sunniter och shiiter, där shiiter utgör en majoritet med cirka 60-65%.

2014 valdes Fuad Masum av nationalförsamlingen att bli Iraks preisdent. Dessförinnan var han talman i parlamentet. Masum anses vara en moderat, liberal politiker. Haider al-Abadi blev 2014 uppmanad av landets president att bilda en ny regering efter den sittande premiärministern Nouri al-Maliki.

Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet människor som flyr från Irak. Av de tre miljoner irakier som har flytt sedan 2014 är 2 miljoner människor fortfarande internflyktingar, enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) (2018).

Läs mer om Irakkriget här.

Ekonomi och handel

Irak är ett land rikt på resurser. De tros ha världens näst största fyndigheter av olja och gas – och är därför av stor strategisk betydelse.

Irak var traditionellt ett jordbrukssamhälle, men är idag beroende av import av mat. Sedan 1950-talet har landets ekonomi huvudsakligen dominerats av oljesektorn som traditionellt har stått för 95 procent av exportvinsterna. Alla år av krig och ekonomiska sanktioner har de senaste åren drastiskt minskat Iraks ekonomiska aktiviteter. Direkta attacker på, och förstörelse av, oljeledningar och infrastruktur har satt landet tillbaka långt.

Irak har också dragit på sig en stor utlandsskuld och är beroende av internationellt bistånd.